Först sändes en timme radio i veckan, nu publiceras nyheter på webben - milstolpar från Radio Västnylands 70 år

Det visade sig snart efter starten 19 oktober 1947 vara problem med hörbarheten på många håll i Västnyland.

I Hangö och Karis satte man upp så kallade hjälpsändare för att förbättra hörbarheten.

Försöket avbröts i början av 1952 för det blev för dyrt och det uppstod tekniska problem.

UKV kommer

Istället började programnämnden för Radio Västnyland lobba för att få en ny typ av sändare som Rundradion skulle börja experimentera med. Det var en UKV-sändare eller en ultrakortvågssändare.

Ekenäs fick sin sändare år 1954 och den gjorde sändningarna billigare. Första UKV-sändningen var den 5 september samma år.

Radions spridningsområde med den nya tekniken sträckte sig från Kyrkslätt i öster till Hitis och Kimito i väster.

Fortsatta problem

Men problemen med hörbarheten var inte över med UKV. Bland annat på 1970-talet klagades det på att UKV-sändningarna från Ekenäs inte hördes i Ingå och Sjundeå.

Istället hänvisades man till sändaren i Stensvik i Esbo, men den sände inte regionalt program från Västnyland.

Det lobbades flitigt från västnyländskt håll för att få bättre hörbarhet.

1988 togs masten i Fiskars i bruk för radio. Det gjorde koordineringen i etern enklare, men det fanns fortfarande problem med hörbarheten i de östra delarna av Västnyland.

Nytt nät

I början av 1990-talet började man bygga ut ett finlandssvenskt regionalt radionät.

På så sätt skulle de finlandssvenska regionerna kunna bli helt självförsörjande när det gäller sändarteknik .

Det gav frihet att sända när man ville.

Regionerna utnyttjade möjligheterna så långt personalresurserna bara räckte till.

År 1997 tog den möjligheten ändå slut då de två finlandssvenska kanalerna Radio Vega och Radio X3M lanserades. Då integrerades det lokala radioutbudet i Vegas sändning via så kallade fönstertider.

Redan år 1960 byggdes det en tv-mast på åsen i Raseborg invid landsvägen.

Radien var ändå bara 25 kilometer, men provsändningarna gav Karis- och Ekenäsborna bättre tv-bild.

Skandal

På juldagen år 1969 inträffade en skandal där den lokala tv-masten var inblandad.

Ett program sändes av misstag över Raseborgssändaren. De som såg programmet ansåg att det var sedlighetsstörande, skriver Bergman i en historik inför Radio Västnylands 50-årsjubileum.

Det tvistades om det var pornografi eller inte.

Rundradion ansåg för sin del att det höll sig inom gränserna.

Bandet hade gjorts av unga medarbetare i en studio i Helsingfors och var ett övningsarbete.

Kunde ha gått på tok

År 1971 stängdes tv-sändaren i Raseborg. I stället betjänades Västnyland av den nya stationen i Stensvik i Esbo.

När själva tv-antennen skulle monteras ner år 1972 höll det på att gå på tok: antennen föll ner från en helikopter.

Till all lycka skadades ingen och det uppstod inte heller materiella skador.

Fiskarsmasten och egen tv-produktion

År 1990 togs masten i Fiskars i bruk också för tv-sändningarna.

När vi nu skriver år 2017 i almanackan är det ett faktum att det både filmas och klipps tv-inslag på redaktionen i Ekenäs.

Men när det på 1980-talet lobbades flitigt för att Ekenäs skulle få lätt videoutrustning var svaret nej.

Ekenäs låg för nära Böle för att man skulle satsa på dyr tv-teknik.

Om det fanns behov av tv-teknik sköttes det av en bil med teknik ombord.

Radio Västnyland inledde sina sändningar i regionen den 19 oktober år 1947 i en ombyggd biograflokal på Långgatan 13 i Ekenäs.

I studion gjordes mycket mera än bara lokalradio.

Redan från början år 1947 var det klart att det från Ekenäs också skulle produceras ”programnummer som programledningen i Helsingfors till äventyrs beställer därifrån”.

Statistik från åren visar att antalet inslag både lokalt och på riksnivå ökade.

Ingen bra lokal

I studiohuset fanns också till en början en skolklass, men år 1953 flyttade klassen ut då en ny folkskola vid Höijersvägen stod klar.

Men studion var långt ifrån idealisk att jobba i och man önskade bygga om studion.

Det fanns ritningar och en första budgetering redan i mitten av 1950-talet.

Men det var först den 18 oktober 1964 invigningsfesten hölls, nästan på dagen 17 år efter regionradions start.

Toppmodern

Rundradion var själv stolt över den nya studion och skrev i ett pressmeddelande att radion i Ekenäs var den enda som kunde arbeta i eget hus av landets 20 lokalstudior.

I Ekenäs fanns nu en god musikstudio, ett modernt kontrollbord och specialapparater.

"Studion är ur de flesta synpunkter den bästa i landet just nu", hette det i pressmeddelandet.

Henrik Cederlöf, som hade efterföljt den första programchefen Allan Schulman år 1950, påminde om att det egentligen var fel att tala om Ekenäsradion. Studion i Ekenäs sände regionalt program.

Men benämningen Ekenäsradion lever fortfarande starkt kvar i folkmun, även år 2017, 70 år senare.

Under Rolf Wessmans långa chefskarriär vid Radio Västnyland hann han gå i en och annan kamp både för resurser till redaktionen och för journalistikens skull.

Wessman aktiverade bland annat ledarna i Västnyland för att i början av 1970-talet lobba för att ha kvar en egen UKV-sändare i regionen.

Sändaren var viktig eftersom man då friare kunde sända den tid man ville.

Kommunalvalsdebatt för alla

Vid kommunalvalet år 1972 skulle Radio Västnyland bjuda in till valdebatt.

Också de grupperingar som inte var partibundna skulle få komma med.

Men där blev det stopp, berättar Bengt Bergman i sin bok om Radio Västnylands 50 första år.

Rundradions jurister slog fast att bara partier som fanns i partiregistret fick vara med.

Både programchef Wessman och den västnyländska programnämnden vägrade gå med på det.

Sände musik istället

Wessman hänvisade då till en paragraf i sitt avtal. Enligt paragrafen har en journalist har rätt att vägra utföra ett uppdrag om det upplevs förnedrande.

Det blir förnedrande att medverka om lyssnaren upplever att programledaren kränker den kommunala demokratin, ansåg Wessman.

Från Rundradions ledning försökte man du anställa en frilansjournalist för att sköta uppdraget, men leden höll och det blev ingen debatt.

Istället för de två debatterna spelades det musik i två timmar istället. Den första sången började med orden ”Varför skola människor strida …”.

JK var också inblandad

I god tid inför följande kommunalval vände man sig till justitiekanslern för att få ett svar på frågan.

Justitiekanslern konstaterade å sin sida att det var en intern fråga för Rundradion.

År 1976 kunde ändå ytterligare fajter undvikas eftersom inga så kallade vilda listor ställde upp i valet.

Rundradions budget och ekonomi har också varit på tapeten i flera repriser under alla år.

Jag tycker inte att vi var programpolitiskt bundna av Helsingfors. Men vi ville ha mera av allt, programtid, teknik och pengar. Därvidlag blev vi inte alls bönhörda som vi önskade.

― Henrik Cederlöf - programchef på deltid under 18 år vid Radio Västnyland (1950-1968)

Då Rundradion satsade på UKV-sändare blev hörbarheten bättre.

Men satsningarna i den nya tekniken krävde pengar. Det innebar att det blev mindre pengar kvar för att göra program.

Fortfarande uppmanades redaktionerna att sända direkt heller än att banda.

Inspelningar bör i största möjliga utsträckning undvikas. Giltigt skäl bör finnas för varje inspelning.

― Cirkulärbrev inom Yle vid årsskiftet 1954-1955

I början av 1970-talet förlängdes sommarpausen för de lokala sändningarna med september och maj. Det betyder att det bara sändes lokalt en timme i veckan under sju månader av året.

Radion använde kikare – pressen flög

Redaktör Kenneth Gröndahl skrev ett brev till regionalchefen Pontus Nordling om praktiska problem som uppstår på grund av brist på pengar.

Han berättar om hur svårt det var att bevaka en allvarlig båtolycka utanför Hangö år 1978.

Motorbåten Viikinki förliste och tio personer dog.

Jag löste problemet genom att dagligen sitta uppe i Hangö vattentorn med kikare

― Kenneth Gröndahl

Gröndahl som var stationerad i Ekenäs skulle bevaka olyckan för teve och radio. Men bristen på pengar gjorde bevakningen svår.

Det fanns inte pengar för att hyra en båt.

Pressen följde med bärgningen som tog 12 dagar via båtar, helikopter och flyg.

I brevet till chefen berättar Gröndahl om vilka knep han tvingades ta till.

- Jag löste problemet genom att dagligen sitta uppe i Hangö vattentorn med kikare och speja ut till havs medan nöjda tidningsfotografer flög omkring i flygplan eller skvalpade i båtar.

År 1974 började man förbereda en ny ombyggnad av studion vid Långgatan.

Redaktionen hade vuxit och flyttade in en hyresvåning intill studion och hade det väldigt trångt.

Man sneglade bland annat på Föreningsgårdens festsal som hade fin akustik.

Också Ekenäs sparbanks nybygge lyftes fram som en möjlighet.

Nybyggnad bäst

Till sist föreslog stadsstyrelsen ändå ett nybygge på 840 kvadratmeter som staden skulle bygga och sedan hyra ut till Rundradion.

Rundradion skulle stå för de tekniska installationerna.

Ritningarna godkändes i stadsfullmäktige, men helt utan problem var processen inte.

En del ledamöter tyckte det var problematiskt att staden bygger för ett storbolag.

Dessutom gjordes byggnaden med minsta möjliga marginal så liten att det inte behövdes ett befolkningsskydd.

Till sist godkände fullmäktige ändå bygget med klarar siffror 31 för, 2 mot och 2 blanka röster.

Ekenäs ville ha kvar radion och Karis signalerade att man nog tar emot radion om Ekenäs inte fixar ny lokal.

I början av mars år 1983 kunde redaktionen flytta in.

Rolf Wessman var fortfarande chef för Västnyland när den stora kanalreformen trädde i kraft.

Han säger att uppdraget inte förändrades.

- Kärnan i verksamheten var att producera lokala nyheter på givna klockslag i ett morgonflöde där de fördjupades genom intervjuer och direktsända diskussioner.

- Det övriga programinnehållet var information om evenemang och tvåvägskommunikation med publiken varvat med musik.

Regionalt program från hela Svenskfinland via Ekenäs

Med Vega kom också Café Svenskfinland in i radiohuset i Ekenäs.

- Jag satt med i gruppen som planerade den nya svenska radioverksamheten och förde där fram tanken på ett dagligt aktualitetsprogram med innehåll från regionerna.

- Vega Västnyland kom därför att länka ihop Svenskfinland med regionala nyheter måndag till fredag varvat med musik på svenska och med finlandssvensk musik som högsta prioritet.

- Min företrädare var Rolf Wessman och eftersom han hade jobbat så länge så kan man väl med fog säga att en era tog slut med honom, säger Tommy Westerlund.

- Det hade under hans sista tid som chef varit en massa frågesporter och ring-in program. Jag var en mycket mer nyhetsinriktad journalist så karaktären förändrades mot mer aktualiteter och nyheter.

Gott regionalt samarbete

Westerlund säger att det under hans tid byggdes ett mycket tätt och gott samarbete med de övriga regioncheferna.

- En bidragande orsak var att vi gick en lång ledarskapsutbildning tillsammans och lärde känna varandra väl. Regionerna talade då med en röst och samtidigt sänktes de tidigare murarna mellan regionerna och Böle märkbart.

Han säger att redaktörerna på Yle Västnyland mera började acceptera att det var bra att jobba för riksprogrammen. Det gav redaktionen mer räckvidd.

- Vi började se oss som en del av "stora" Svenska Yle, säger han.

Teknisk utveckling

Under hans tid skedde stora tekniska förändringar. Det innebar bland annat att redaktörerna började prova på att sköta sändningarna själva.

Man började också utbilda personalen i att editera teve.

- Men webben var då ännu ganska outvecklad, minns Westerlund.

Markus Ekholm var chef under åren 2006 och 2007.

Han var samtidigt chef för alla tre regioner i Nyland, Öst- och Västnyland samt huvudstadsregionen.

- De här åren var oerhört arbetsdryga. Webbarbetet blev en del av vårt normala arbete, vi körde in teveproduktionen i Borgå och Ekenäs och vi skapade den nyländska förmiddagen i Radio Vega. Det var en rolig tid att jobba med regionalbevakning.

Tanken på en enda nyhetsorganisation växte fram

- Överhuvudtaget så var första delen av 2000-talet en tid då nyhetsbevakningen intensifierades och mycket av det som i dag är normal arbetsvardag för oss som jobbar på Svenska Yle skapades. Det var då som vi började uppfatta oss själva som en enda nyhetsorganisation.

Ekholms tid som chef blev ändå kort eftersom det skedde omorganiseringar på Svenska Yle år 2007.

- Jag blev då producent för Radio Vegas dagsprogram och några teveproduktioner. Jag efterträddes då av Patrik Rosström i Västnyland, Anne Söderlund i huvudstadsregionen och Mikael Crawford i Östnyland.

Det första Patrik Rosström kommer att tänka på är kommentarerna till webbartiklarna. På olika sätt har kommentarerna och den formen av kontakt med publiken följt med honom så gott som från hans första tid vid Yle Västnyland.

- Möjligheten för publiken att kommentera artiklar och att på det sättet ventilera sina åsikter och föra en debatt introducerades på Svenska Yles webb i april 2008. Vid den tiden var Yle bland de första som tillät anonyma kommentarer på webben.

- Kommentarerna har ständigt varit föremål för debatt. En debatt som dels också har förts på insändarplats i lokaltidningen. Debatten har tidvis varit livlig också internt inom Yle.

- Grundtanken kvarstår oberoende. Den anonyma debatten har ett värde. Tröskeln för att delta är låg och kommentarerna kan ge nya insikter. Det viktiga för oss är att moderera klokt. Med andra ord att ha klart för oss vad som passar och vad som inte passar samt vad som tillför debatten något.

Radiojobbet har förändrats

De riktigt stora förändringarna under de gångna snart tio åren har också med internet att göra anser Patrik Rosström.

- Radiojournalistens jobb har förändrats redan under en längre tid. Och det går hand i hand med hur publiken använder sig av olika medier men också vad som erbjuds och vilka möjligheter som finns. Arenan och tittandet och lyssnandet on demand, det vill säga när man själv väljer, är ett exempel på det.

- Under min tid vid Yle Västnyland har arbetet med sociala medier blivit vardag för såväl oss journalister som för publiken. Därtill har jobbet med skrivna artiklar förändrats kraftigt. För kring tio år sedan kom visserligen arbetet med webbnyheter i gång på allvar men till skillnad från i dag var de webbnyheterna små korta notiser. I dag skrivs långa och uttömmande artiklar. De innehåller många bilder och ibland video.

Framtiden

En journalist vid Yle Västnyland ska i dag behärska ofantligt många fler medier än radio. Vidare ska journalisten klara av tekniken själv. Allt från editering av video till finurligheter med appar för olika sociala medier.

- Journalistiken och själva innehållet har också tagit ett stort steg mot mångmedialitet. I dag går du inte ut för att göra endast en radiointervju. Du har självklart systemkameran med dig. Du har beredskapen att filma en snutt video. Väl tillbaka på redaktionen jobbar du med ljud för radio, text och bild och möjligen video för nyhetssidan på webben samt versioner av innehållet för olika sociala medier.

När det kommer till framtiden och till exempel de kommande tio åren är regionchef Patrik Rosström försiktigt och fåordig.

- Det enda som i dag är säkert är att ingen med säkerhet kan säga hur medievanorna förändras. Visst ser vi trender. Och visst kan vi gissa. Men med tanke på de enorma förändringar som har skett de tio senaste åren är jag nog väldigt försiktig med att orda om framtiden.

- En sak är jag ändå väldigt säker på. Det är att intresset för och behovet av lokaljournalistik kommer att finnas kvar också om tio år, säger Patrik Rosström.