Hoppa till huvudinnehåll

Vetamix

Då studentskrivningarna fyller hela ditt liv: "Om man gör något annat än läser känner man sig jätteskyldig"

Från 2017
Uppdaterad 18.01.2018 13:52.
Emmy Wikström och Minerva Larjanko.
Bildtext Höstens skrivningar är avklarade för Emmy Wikström och Minerva Larjanko.

Studentskrivningarna är gymnasiets viktigaste prov och att delta i dem redan på hösten kan vara verkligt stressigt. Då gäller att balansera läxor, kurser och prepkurser med egen läsning - och ibland känns det som om man helt enkelt inte klarar av allt.

Emmy Wikström och Minerva Larjanko går för sista året i Tölö Gymnasium och skrev båda tre ämnen i höstens studentskrivningar. Nu efteråt känns det bra, men processen med förberedelserna var inte lätt.

Att göra läxor och läsa till prov, när man samtidigt borde läsa till studentskrivningarna, går helt enkelt inte. Som bäst är flickorna till exempel mitt inne i en provvecka vars förberedelser krockar med skrivningarna.

Man gör inget annat än läser och talar inte om något annat än skrivningarna. Om man gör något annat än läser får man en jätteskyldig känsla

- Det känns som om man inte tänker på att vi redan har en massa annan stress, säger Emmy Wikström.

Samtidigt som de läste till studentskrivningarna i samhällslära, förberedde de sig för ett viktigt prov i engelska. I modersmål fick de som uppgift att läsa bokklassiker - samtidigt som de skulle plöja igenom det sista inför höstens skrivningar. Ska man då göra läxorna eller ska man läsa de där femtio sidorna till studentskrivningarna?

- Jag kan tänka att okej, jag kan försöka läsa den här boken men samtidigt ska jag läsa till finskan, till engelskan och till samhällsläran eller vad man nu ska skriva - och då går det inte alltid så bra, konstaterar Minerva Larjanko.

Klarar jag alls av det här?

Inför skrivningarna går dagarna åt till att först vara i skolan från klockan 8 och sedan sitta på biblioteket efter det, ibland så sent som till klockan 20 på kvällen. Hur mycket var och en läser är det främsta samtalsämnet när man träffar sina kompisar. Studentskrivningarna fyller hela huvudet - och hela ens liv.

- Man gör inget annat än läser och talar inte om något annat än skrivningarna. Om man gör något annat än läser får man en jätteskyldig känsla, säger Emmy Wikström.

Känns den här tiden i livet mentalt tung? Verkligen, säger båda flickorna.

- Det var riktigt så där att kommer jag att klara av det? Men man har ju inget annat val heller, säger Minerva Larjanko.

Att det blir hektiskt med både skola och studentskrivningar vet också Joakim Häggström, biträdande rektor vid Tölö Gymnasium. Allt sedan det blev vanligare att dela upp studentskrivningarna till hösten och våren har många abiturienter haft det stressigt, berättar han.

- Skrivningarna är ofta i samband med att första perioden och kurserna tar slut. Det blir mycket på en gång och från skolans sida försöker vi därför se efter vilka kurser som går just då. Lärarna är också medvetna om saken, men de måste ju ha med kursinnehållet och då kan det hända att det krockar.

Joakim Häggström, biträdande rektor för Tölö Gymnasium
Bildtext På hösten blir det ofta mycket på en gång för abiturienterna, säger Joakim Häggström.

Om det är ett bättre alternativ att skriva allt på våren är svårt att säga, säger Joakim Häggström - men i många fall är det inte ens möjligt, på grund av att vissa realämnen skrivs på samma dag på våren.

- Många tänker att de vill göra undan engelskan och finskan. Men sen då vissa realämnen finns i samma korg så att säga kan man bli tvungen att sprida på skrivningarna.

Det var riktigt så där att kommer jag att klara av det? Men man har ju inget annat val heller

Vissa ämnen utesluter nämligen varandra, eftersom proven i till exempel samhällslära och religion skrivs på samma dag på våren. Då måste en elev som vill skriva båda ämnena dela upp skrivningarna till hösten och våren - just så som Emmy Wikström och Minerva Larjanko har gjort.

Minerva Larjanko berättar att mängden material som fanns att läsa inför skrivningarna gjorde att stressen ibland blev så stor, att hon bara inte förstod vad det var hon läste när hon väl satte sig ner med en skolbok. Det kändes som om hon gick i lås.

- Nu när allt är över känner jag mig helt tung. Det känns som om jag måste gå till bibban och läsa - men jag har ju ingenting att läsa! Men rutinen sitter kvar, jag känner att jag inte ännu heller kan pusta ut, säger Minerva Larjanko och hoppas att det blir bättre i nästa period.

På våren gäller det att lyckas

Att välja bort kurser är inte heller ett alternativ, eftersom det finns en viss mängd obligatoriska kurser som man måste gå och som dessutom kanske inte finns tillgängliga senare om man planerar att ta studenten just det året.

- De säger ju att man borde börja läsa redan på sommaren när man har ett långt lov. Jag jobbade hela sommaren och ganska mycket också i början av skolan, så för mig blev det därför stressigt att läsa, säger Emmy Wikström.

Sommarläsningen är ett viktigt steg för att förebygga stress på hösten, säger också Joakim Häggström. Andra saker man kan göra i förväg är att välja vilka kurser man tar, så gott det går, och planera tillsammans med studiehandledaren.

- Planeringen med studiehandledaren är förebyggande, meningen är att bli medveten om satsningen och sedan börja förbereda sig i god tid, säger Joakim Häggström.

Böcker på barnavdelningen i Pargas bibliotek.
Bild: Yle/ Nora Engström

På våren får man visserligen förbereda sig för studentskrivningarna under ett läslov, men flickorna tror att pressen att lyckas kommer att vara ännu större då.

- Då finns det ingen möjlighet att misslyckas, för vi kan inte skriva om ifall vi vill bli studenter i vår - och vi söker ju in till skolor med våra studentbetyg. Då är det kanske inte någon idé att försöka höja, säger Minerva Larjanko.

Båda flickorna har samma framtidsintresse: samhällsvetenskap, antingen i Helsingfors eller Åbo.

- Jag har tänkt söka in till Åbo Akademis samhällsvetenskap, sedan till sociologi och så skulle jag gärna läsa journalistik som biämne, berättar Emmy Wikström.

Positivt med digitaliseringen

Digitaliseringen av studentprovet inleddes hösten 2016 och övergången sker gradvis. Två av de tre prov som flickorna skrev i höst var digitala, i deras fall finska och samhällslära.

Att skriva studentprovet digitalt tyckte både Emmy Wikström och Minerva Larjanko att kändes bra. Även om det fanns en viss osäkerhet i att skriva de nya proven upplevde de att de hade fått tillräckligt med teknisk övning. Det nya digitaliserade provet i finska blev sist och slutligen en mycket positiv upplevelse.

- Det var jättebra att skriva, det kändes skönt att skriva provet på datorn, säger Emmy Wikström.

Eleverna har bland annat haft en speciell bootningsövning med datorn. De har också skrivit många hela skrivningar, speciellt i språken, så på den biten kändes det som om de var väl förberedda.

Det var riktigt så där att kommer jag att klara av det? Men man har ju inget annat val heller

Ändå finns det delar av studentexamen som de önskar att de fått mer information om.

- Jag förstod först i sista stund att jag inte kan skriva om samhällsläran om den inte går bra. Så det blev en chock! säger Emmy Wikström.

- Vi hade ju inte fått någon info om att vissa ämnen inte går att skriva om på våren, man har varit tvungen att ta reda på det själv och förstå att ämnena inte går att skriva samma dag. Så det får vi ju sköta själva egentligen.

Texten är en del av kampanjen Pressad. Pressad hjälper abiturienter att förbereda sig inför studentskrivningarna och erbjuder information och verktyg för att klara av skrivningarna och hantera stress. Syftet med kampanjen är att betona vikten av att må bra medan man studerar och synliggöra studiestressen som många gymnasieelever känner.

På andra språk

Diskussion om artikeln