Sjukhusen kan tvingas locka patienter genom reklam

Chefsöverläkare Auvo Rauhala på Vasa centralsjukhus har flera farhågor gällande valfriheten i vården. En av dem har att göra med att de offentliga sjukhusen kanske tvingas sätta pengar på marknadsföring.

Inom den kommunala specialiserade sjukvården är valfriheten redan ett faktum. Det hävdar Vasa centralsjukhus chefsöverläkare Auvo Rauhala.

- Patienten kan i samförstånd med remitterande läkare redan nu välja vårdgivare på ett vettigt sätt, säger Rauhala.

Det här förutsätter givetvis att läkaren är medveten om allt som kan genomföras på det egna sjukhuset, och så är inte alltid fallet, menar Rauhala. Det kan hända att en patient skickas till ett annat sjukhus helt i onödan.

Den mer omfattande valfriheten som väntar runt hörnet oroar. Rauhala ser flera problem, av vilka en del redan syns.

- Det är klart att de privata aktörerna har en plats på marknaden. Men den offentliga sidan måste hålla någon slags kontroll, annars riskerar vi att det blir vilda västern inom sjukvården, säger Rauhala.

Sjukhusen fiskar patienter

En sak som redan syns och som kanske blir mer påtaglig när allt fler privata aktörer tar sig in på marknaden, är vad Rauhala kallar "patientfiske".

Där finns egentligen två aspekter. Dels handlar det om läkare som remitterar patienter till vårdbolag där de själva sitter på en ägarandel.

Det kan också handla om att sjukhus börjar fiska patienter från andra sjukvårdsdistrikt.

- Reklam och marknadsföring har förstås en inverkan och den kan lätt ersätta saklig information om vad man faktiskt gör på de olika sjukhusen, säger Rauhala.

- I vårt distrikt är vi tryggare än många andra eftersom vi har långa avstånd till andra sjukhus och så har vi svenskspråkiga som ogärna söker sig till andra sjukhus.

Sjukvårdsdistriktet har också beställt en undersökning som visar att befolkningen är mer trogen sitt sjukhus än vad som är fallet på flera andra håll.

Vasa centralsjukhus i reklampauserna?

När offentliga och privata aktörer ska tävla om samma patienter måste också de offentliga sjukhusen börja marknadsföra sig.

- Om man nu vill kalla det marknadsföring. Vi måste åtminstone informera mer och det måste vara saklig information om vad som erbjuds och vilken vårdnivå sjukhuset håller, säger Rauhala.

Det som oroar är risken för osaklig marknadsföring där man för fram en förenklad bild av verkligheten.

- Det kommer att öka, det är jag övertygad om.

Tror du att Vasa centralsjukhus kommer att sätta pengar på marknadsföring?

- I något skede. Vi måste hänga med. Om privata aktörer och också de offentliga går in för det så måste vi hänga på, säger Rauhala.

Goda vårdresultaten lyfts fram igen

Rauhala och centralsjukhuset kallade till presskonferens, bland annat för att tala om valfriheten men också för att lyfta fram Vasa centralsjukhus goda vårdresultat.

I de mätare som Rauhala lyfter fram placerar sig sjukhuset bland de bästa i landet. Det handlar bland annat om lägsta dödligheten i hjärtinfarkter 90 dagar efter vård.

Lyfter ni fram siffrorna för att visa att Vasa borde ha fått omfattande jour?

- Det har pratats om kvalitet och patientsäkerhet när man bestämt vilka sjukhus som får omfattande jour. Och vi är bland de bästa i landet. Så motiveringarna för omfattande jour har visat sig vara något helt annat.

Rauhala lyfter också fram att de summor som man betalar ut för felaktig vård och patientskador är de lägsta i hela landet, när man slår ut det på antalet invånare.

Psykiatrin ett problem

Vad är då Vasa centralsjukhus sämre på?

- Jag lyfter fram det som THL (Institutet för hälsa och välfärd) har siffror på och där är vi bättre än medeltalet. Men det är klart, vi har kring 40 specialiteter och resultaten varierar säkert, säger Rauhala.

Psykiatrin är ett problemområde. Av sjutton tjänster inom vuxenpsykiatrin är endast en tillsatt. Verksamheten sköts långt via köptjänster.

- Problemet är närmast att det är dyrt. Det kostar mycket mera än om vi skulle ha egna läkare. Det är klart att det också blir mer jobb för våra egna läkare och skötare. Att planera framtiden och utveckla verksamheten faller på dem.

"Tryggheten fattas"

Centralsjukhuset vill också föra fram budskapet att operationsverksamheten fortsätter i nästan samma omfattning som tidigare, trots centraliseringen av specialsjukvården.

Då uppstår oundvikligen frågan, vad förlorade man egentligen på att inte få omfattande jour?

- Just nu, nästan inget alls. Men tryggheten fattas. Om kommande regeringar väljer att satsa på de sjukhus som har omfattande jour, då får vi problem.

Men Rauhala menar att om man bara hade accepterat regeringens förslag när det begav sig så skulle man ha förlorat en hel del.

- Men hela landskapet protesterade. Det var mycket välkommet och till stor nytta.

"Inte speciellt stiligt" med Rehula i grundlagsutskottet

Tidigare omsorgsministern Juha Rehula (C) är den som har haft social- och hälsovårdsreformen på sitt bord. Nu har han lämnat över stafettpinnen till Annika Saarikko och klivit in i grundlagsutskottet.

Det vill säga det utskott som ska granska om Rehulas reform är lagenlig.

Vad tycker Auvo Rauhala om det?

- Det är inte speciellt stiligt. Det är kanske inte fel rent juridiskt om man jävar sig i vissa situationer. Det hela tyder på att trycket på att driva igenom reformen är stor.