Det kan finnas mera mögel i Kimito skolcenter - nu behövs pengar så att hela huset kan undersökas

Lagom till höstrusket har gymnastiksalen i skolcentret i Kimito den här veckan fått tas i bruk.

Emilia Friberg och Viggo Henelius som går i årskurs 8 i Kimitonejdens skola far runt med innbandyklubborna i högsta hugg. I stället för det gamla trägolvet har salen nu en ny fin elastisk matta som det är skönt att springa på.

Också en del av klassrummen i Kemiönsaaren keskuskoulu, det vill säga den södra delen av skolcentret, renoverades under sommaren.

Där fanns smutsiga ventilationskanaler, akustikskivor utan skyddande höljen och damm. I ett av rummen fanns förhöjda halter av actinomyceter som är mögelbakterier.

Fukt och skadliga mikrober under huset

Under våren 2016 gjordes en innelufts- och fuktteknisk konditionsgranskning i den södra delen av fastigheten, det vill säga den del av fastigheten där Kemiönsaaren keskuskoulu och gymnastiksalen är belägna. En närmare kartläggning och planering av åtgärder gjordes under vårvintern 2017.

– I den undersökningen kom det fram att det var dålig inneluft i vissa av utrymmena, säger Kimitoöns planeringsingenjör Lilian Karlsson och förklarar att orsaken till den dåliga luften var att det inne i byggnaden fanns ett undertryck och det gjorde att krypgrundens orena luft sökte sig in.

I krypgrunden, det vill säga utrymmet mellan markytan och bjälklaget hade det lämnats kvar byggrester av trä.

Meningen var att hela renoveringen skulle skötas under sommaren, men det hela drog ut på tiden och nu är bland annat arbetet med dräneringen oavslutat.

Enligt Karlsson finns det inga skador man kan se med blotta ögat, men luften har varit dålig i några klassrum.

– Det har vi åtgärdat genom tätningar av alla genomföringar mot markgrunden och mellan golv och väggar samt runt fönster. På det viset försöker man säkerställa att det åtminstone inte underifrån kommer in mera oren luft. Det är nämligen under byggnaden som fukten finns, förklarar Karlsson.

Kontrollmätningar ska göras

Förutom att dräneringen inte är klar har inte slutstädningen ännu genomförts och kontrollmätningar av inneluften har inte heller gjorts. Det betyder att man inte ännu med säkerhet kan säga att åtgärderna bitit.

Gymnastiksalen får ändå tummen upp av både lärare Petra Lapela och ett par av hennes elever.

– Nog känns det som att luften är mycket fräschare, säger Lapela.

– Det är trevligt med en ny gympasal och luften känns helt ok, konstaterar Henelius och Friberg.

I finska skolan har elever ännu symptom

Marja Rautio, rektor vid Kemiönsaaren keskuskoulu, säger också att inneluften i skolan nu verkar bättre och att lärare som led av den dåliga inomhusluften i fjol nu kan jobba i de renoverade rummen.

Ett par av den finska skolans elever har ändå fortfarande symptom som man antar att beror på inneluften i skolan och de elevernas klass jobbar i andra rum ända tills slutstädningen och en ozonering av skolans utrymmen har gjorts, meddelar Rautio.

Inga utrymmen i skolan är satta i användningsförbud.

Pengar behövs för att åtgärda problem i andra delar av huset

Hittills har renoveringen, inklusive planeringen, kostat nästan 200 000 euro. Det är mer än vad man ursprungligen tänkte att renoveringen skull kosta. Renoveringen har också tagit längre tid än vad man tänkte att den skulle göra.

Vi har påtalat det här många gånger och nu hoppas vi verkligen att det blir förändringar och att vi får frisk luft att andas

― Britt-Marie Norrbacka

Nu vill avdelningen för miljö och teknik ha mera pengar. Det här för att slutföra dräneringen på södra sidan, täta ytterligare rum på finska sidan samt undersöka hur resten av huset mår.

För det här föreslår man en summa på 250 000 euro i nästa års budget.

Britt-Marie Norrbacka, rektor för Kimitonejdens skola hoppas att politikerna beviljar pengarna.

– Största problemen har vi i klassrummen i nedre och övre korridoren. I dem är luften tidvis jättedålig. Det blir varmt och luften cirkulerar inte som den ska. Ventilationen räcker inte till och det är ett bekymmer. Vi har påtalat det här många gånger och nu hoppas vi verkligen att det blir förändringar och att vi får frisk luft att andas, säger Norrbacka.

Enligt Norrbacka är de symptom som elever och personal uppvisar i skolan främst trötthet och eventuellt huvudvärk.

Astma som skulle vara relaterad till skolans inneluft känner Norrbacka inte till att någon skulle lida av.

En sjua för skolcentret

Både Karlsson och Norrbacka ger skovitsordet 7 eller 7+ för Kimito skolcenter. Den nya gymnastiksalen får toppbetyg, men det finns rum som Norrbacka beskriver som ”usla”.

Om politikerna ger pengar för att också resten av skolcentret undersöks och det kommer fram att det behövs fler renoveringar kommer de att sluka ytterligare pengar.

På frågan om det kan bli aktuellt med en helt ny skolfastighet i Kimito kan Karlsson inte svara.

Själv tror hon att Kimito skolcenter går att renovera och att man på det sättet kan få en frisk skola.

Fotnot: Kimito skolcenter byggdes på 1970-talet och inhyser finska Kemiönsaaren keskuskoulu (åk 1-9), Kimitonejdens skola (åk 7-9) samt Kimitoöns gymnasium. Det sammanlagda antalet elever och lärare som dagligen vistas i fastigheten är cirka 335.