Anton Lindborg klär ut sig till en buske och jagar vildsvin med pil och båge
Intresset för bågjakt ökar kraftigt i Finland. Anton Lindborg från Lovisa är en av 15 000 finländare som jagar med pil och båge.
Anton Lindborg från Lovisa har bågjakt som hobby. Han jagar på olika ställen i Finland, bland annat i Hartola, Sysmä och Tavastehus.
Den här eftermiddagen visar han ett skogsparti i Harsböle utanför Lovisa där det rör sig småvilt, hjortdjur, älg och vildsvin.
Anton började jaga för tre år sedan. Han är kustjägare och har erfarenhet av olika skjutvapen, men valde bågen som sitt jaktvapen.
- Det är ett tyst och säkert vapen. Om jag tappar det så kan det inte avfyra sig själv och skada mig eller någon annan.
Om jag inte tänker klä mig i det eller äta det så får det vara.
- Det handlar inte bara om jakt. Skyttet är också en hobby i sig. Det är väldigt avkopplande att plocka upp bågen och komma hit ut i naturen, säger Anton Lindborg.
Jaktform sedan stenåldern
Historiker uppskattar att jakt med pil och båge introducerades under jägarstenåldern för omkring 18 000 år sedan. Lindborg uppskattar bågjaktens urgamla tradition.
- Det här vapnet har följt med människan genom tiderna. Det kan nog hända att det är något som sitter i våra gener.
Bågjakt är inget nytt i Finland. Sedan 1993 får man fälla småvilt som räv, hare, mårdhund och bäver med pil och båge. År 2001 tilläts även rådjur.
Undantaget är Åland där bågjakt på all jaktbar vilt utom älg är tillåten sedan 2006.
I augusti i år reviderades jaktlagen ytterligare en gång och nu är också jakt på vitsvanshjort, mufflon och vildsvin med pil och båge tillåten.
Bågjakt kräver ett särkilt bågskytteprov som Anton har avlagt i Mörskom.
Bågjakt är en teknikgren och kräver mycket träning. Anton håller rutinen uppe genom att träna varje vecka. Jägaren är fysiskt närvarande i varje moment.
- Det är din kraft som du vrider in via taljorna i kabeln. Den förflyttas över i pilen och pilen flyger iväg, säger Lindborg.
Själva jakten kräver koncentration och tålamod. Det är en mycket svår jaktmetod. Du jagar på omkring 30 meters avstånd från bytet.
Bäver jagas på under 10 meters avstånd med en spole som fästs i pilen så att du kan veva in djuret om det har dykt under vattenytan.
400 kilometer i timmen
En båge som känns rätt och har god prestanda är alltings a och o.
Anton använder en så kallad compoundbåge, i det här fallet en 31 tums Bowtech Carbon Icon.
- Det är en lättskjuten båge. Den är av kolfiber och väger mindre än två kilo med siktet, berättar han.
Det förekommer massor av siffervärden kring compoundbågar. Man pratar bland annat om draglängd och dragstyrka.
Draglängd innebär hur långt du drar eller spänner bågen. Den mäts i tum. Dragstyrkan är maximala kraften som behövs för att dra bågen.
Den mäts i pund, där 1 pund är 0,454 kilogram.
Antons båge har en drastyrka på 60-70 pund. 70 pund är en vanlig dragstyrka på jaktbågar, men redan 40 pund räcker för jakt på till exempel vildsvin, rådjur eller vitsvanshjort.
I korthet innebär det här att när Anton skjuter så lämnar pilen bågen med en hastighet på cirka 400 kilometer i timmen. Och pilspetsarna är sylvassa.
Anton går 20 meter framför mig och i det gråa vädret smälter han bra in i omgivningen.
Han är kamouflerad från topp till tå med kläder som är nästintill ljudlösa. Det är också vanligt att han maskerar sig med kamouflagefärg.
- Det är inte så vanligt i någon annan jaktform att man maskerar ansiktet med färg. I bågjakt måste du vara så nära och det första ett djur ser är händer och ögon. Därför bryter man formen med maskeringsfärg.
Vildsvin bör jagas
Anton fäller gärna vildsvin eftersom de kan bära på svinpest som är ett direkt hot mot svingårdarna i östra Nyland. Och vildsvin finns det gott om vittnar ortsborna.
- Vildsvin ska man nog jaga aktivt. De kan vara farliga. Här har man sett flockar på upp till 40 springandes runt. Men det kan finnas hur många som helst inne i skogarna.
Men är det inte farligt att jaga vildsvin?
- Nä, de faller nog inom synhåll på 30 meter. Men kommer det en 250 kilos galt så får man nog bara låta bli.
- Om jag inte tänker klä mig i det eller äta det så får det vara. Det viktigaste för mig är inte att fälla någonting och få ett byte. Det är nog helhetsupplevelsen att få vara ett med naturen, säger Anton Lindborg.
' /%3E%3C/svg%3E)
