Är det dags för nya personbeteckningar i Finland?

Av alla saker du trodde var beständiga i ditt vardagliga liv så torde personbeteckningen vara en av de mest basala. Men nu kanske det är dags att tänka om.

Finansministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska utreda om det finns ett behov för att göra om de finländska personbeteckningarna.

Anledningarna är flera. En av de mera anmärkningsvärda är att de helt enkelt kan ta slut.

Siffrorna berättar vem du är

De finländska personbeteckningarna bygger på ett specifikt format. De första sex siffrorna är rätt självklara – det är datumet du är född på.

Tecknet efter det markerar vilket århundrade du är född.

Plustecknet har de som är födda på 1800-talet, minustecken om man är ett barn av 1900-talet och ett A får man om man är född efter millenniebuggen, alltså 2000.

De tre påföljande siffrorna är en unik siffra mellan 002 och 899 som tilldelas dig vid födseln. De kallas individnummer och används för att särskilja personer som föds samma dag. Udda siffror är för män och jämna för kvinnor.

Den sista siffran, kontrolltecknet, kan vara både en siffra eller en bokstav och tas fram enligt en specifik formel.

En formel som levt ut sin tid

Men det här systemet har begränsningar, och därför kan det behöva tas ur bruk eller modifieras.

Torbjörn Sandell, rådgivande jurist vid Befolkningsregistercentralen är en av dem som ingår i den nya utredningsgruppen.

- Det är lätt att utläsa personers kön och födelsetid ur de nuvarande personbeteckningarna, formatet gör att det finns ett begränsat antal beteckningar för vardera könet för vardera dag, och det finns vissa problem med processen att tilldela personbeteckningar med folk som bosätter sig i Finland från utlandet.

Problem med att få en personbeteckning kan leda till att olika system har svårt att identifiera vissa personer, och kan i vissa fall leda till att en persons identitet kan förekomma i olika versioner i olika myndighetssystem.

Dessutom är formatet sårbart för identitetsstölder, vilket gör att man även ska se över sådana här risker i arbetsgruppen.

Omställningar kommer – om de kommer

Trots att det bara rör sig om ett antal små siffror så har de rätt stort inflytande på våra liv. Vilket också innebär att en omstöpning av systemet kommer att innebära en hel del arbete.

- Det är klart att blir det ändringar så kommer det säkert att orsaka förändringar i de flesta datasystem, menar Sandell. I det här arbetet måste vi försöka se till att förändringarna inte blir för stora, och hur övergångsskedet ska bli. Ska allt ske på en gång, eller i omgångar, och under hur lång tid?

Även nordiska medborgare som i dagsläget kan flytta sig rätt smidigt mellan de nordiska länderna kan räkna med vissa omställningar i sina system beroende på hur det finländska landar.

Saken är ännu i sin linda

- Gruppen startade i september i år och vi har fått tid till slutet av 2019, säger Sandell. Det är tillräckligt med tid för själva utredningen, men en eventuell modifiering av personbeteckningarna, om det blir aktuellt, kommer att ta flera år. Det innebär inte att allt är klappat och klart den sista december 2019.

Och det är alltså inte ännu helt säkert om något våldsamt omstörtande kommer att ske. Men någon form av åtgärder behövs.

Gruppen räknar med att ta fram ett utkast till en regeringsproposition med förslag till lagstiftning som förutsätts av den eventuella lösningen.