Liv Strömquist tecknar satir om både höger och vänster, för humor ska inte stryka medhårs

”Varför tar ingen tag i det globala problemet med extrem rikedom? Varför går det så jävla dåligt för vänstern?” Det är frågor som den svenska serietecknaren Liv Strömquist granskar i sitt senaste seriealbum Uppgång och fall.

Det börjar med svenska företagsledare som är rena mästare på mindfulness. Helt oneurotiska susar de fram i sina privata jetplan och uttalar sig om klimatförändringen i stil med att ”det finns mycket fakta som pekar på att den globala uppvärmningen inte alls är lika allvarlig som den framställs.”

Eftersom redan Dalai Lama ju lär ut att ”lycka bestäms i högre grad av ditt sinnestillstånd än av yttre händelser” så konstaterar Strömquist att dessa herrar måste vara något alldeles extremt upplysta. Varför flumma runt i Indien, när svenska andligt sökande ungdomar kunde söka upp dessa herrar i Luxemburg (där deras förvaltningsbolag finns registrerade)?

Men visst är många av oss andra också väldigt bra på att tänka positivt om klimatet, genom att välja miljövänliga pappmuggar till kaffet eller genom att åka på eko-semester till Zanzibar. Ja Liv Strömquist stryker inte läsaren medhårs, däremot får hon oss nog att skratta år världens dumhet och oss själva.

När hon besöker den lilla bokhandeln Nide på Fredriksgatan så fylls den av unga människor som alla har med sig seriemagasin för henne att signera.

Den svenska serietecknaren Liv Strömquist slog igenom med buller och bång med succédebuten Hundra procent fett år 2006. Sedan dess har hon utgivit sammanlagt sju seriealbum som alla blivit läsar- och kritikerframgångar. Hon är i dag en av Sveriges mest etablerade serietecknare.

Hon har deltagit i P3:s Tankesmedjan och medverkat i flera tidningar som kolumnist. Hon kan höras i poddarna ”En varg söker sin podd” och ”Lilla Drevet”.

Liv har även gjort succé med sin föreställning Liv Strömquist tänker på dig som i januari 2014 hade urpremiär på Unga Dramaten/Elverket.

Objektivismens moder

Och hur är det med Ayn Rand, kvinnan som skrev högerbibeln Och världen skälvde? Den boken kom på andra plats vid en undersökning i USA där man frågade ”Vilken bok har påverkat dig mest?”.

Lite bakgrundsfakta:

Ayn Rand, hon hette ursprungligen Alisa Zinovjevna Rosenbaum, var född 1905 i Sankt Petersburg och dog 1982 i New York. Hon förknippas främst med sin egen filosofiska skola objektivismen som försvarar rationell egoism och låt-gå kapitalism.

Ayn Rand ansåg att människan är en varelse med förmåga till egoistiskt förnuft - som behöver frihet från politiskt förtryck för att kunna bruka sitt förnuft fullt ut - så att hon kan leva i enlighet med sin mänskliga natur.

Det bästa sättet att hjälpa de fattiga är att inte höra till dem.

Ayn Rand

Liv har läst Och världen skälvde, alla 1217 sidor.

- Det är ju inte bra litteratur. Men det är en bladvändare. Jag har inget emot henne som författare och jag tycker att hon är en fascinerande person. Men hennes tanke är att varje människa är självisk och att alla har nytta av att var och en drivs av egennytta.

Det är grundtanken i nyliberalismen och den tanken har fått styra mycket av utvecklingen i samhället och ekonomin och även andra delar av samhället som vården och skolan.

- Jag tror att det är en helt felaktig och ytlig tolkning av hur vi människor fungerar och inte alls en bra grund att bygga ett samhälle på.

Nu rymmer vi!

Intrigen i Och världen skälvde påminner väldigt mycket om storyn i Lotta flyttar hemifrån, får vi veta. Ett gäng framgångsrika entreprenörer blir hela tiden störda och motarbetade av staten, skatter, facket och media. Så de bestämmer sig för att strejka och dra sig tillbaka till ett hemligt ställe.

Utan övermänniskornas initiativkraft och förmåga stannar hela världen av och det får alla dem som klagade att ångra sig bittert. Lite så där som Lottas mamma…

Varför tror du att det talas så lite om klass?

- Egentligen tror jag att man talar så lite om det för att det på riktigt innebär ett hot mot den rådande ordningen.

Man kan säga att jag är en vit medelklassförfattare.

Liv Strömquist

Det finns många ämnen som man kan diskutera i samhället utan att behöva göra så stora förändringar, menar Strömquist. Man kan inlemma den kampen, som till exempel feminism eller hbtq i det rådande samhället. Det finns ju mer radikal feminism men det finns ingen som är emot att kvinnor ska kunna ha alla slags jobb eller att människor ska kunna leva utan att bli diskriminerade.

Ett farligt förslag

- Men när man talar om klass och menar att det krävs en stor omfördelning av resurserna, eller att vi borde beskatta transnationella företag hårt, då är det ett mycket mera radikalt samhällsförändrande förslag som går ut på att begränsa den obegränsade kapitalismen. Det är ett alltför hotfullt förslag helt enkelt, tror jag.

Moralism istället för handling

Men det är inte bara högern som får sina slängar i Uppgång och Fall, också vänsterrörelsen blir måltavla för Strömquists satir. Hon citerar statsvetaren Wendy Brown som menar att de progressiva krafterna i samhället har tappat tron på att en genomgripande politisk förändring är möjlig. Bristen på egna projekt gör att progressiva krafter i stället tar sin tillflykt till moralism.

I stället för att komma med egna förslag börjar de progressiva krafterna konstruera sig som goda och motståndaren som ond. Man har inte de idéer med vilka man skulle mobilisera motstånd och förändring.

- Man kanske har drömmen om ett klasslöst samhälle enligt devisen "Av var och en enligt förmåga, åt var och en enligt behov" men samtidigt så finns det liksom ingen riktig tro i att det ska fungera. Det som finns är bara en stor förvirring.

Vänstern lyckas inte fokusera på hur man skulle kunna mobilisera en bred rörelse och skapa någon form av samhällsförändring. De idéerna fattas.

I stället tappar man mer och mer bort sig i alla små detaljer som vad folk har på sig, vad de äter eller vad de säger, menar Strömquist. Och det räcker ofta med att någon bara har uttryckt sig felaktigt en gång för att den här personen ska bli otroligt fördömd.

Så i stället för en inkluderande känsla av en rörelse där man vill vara, så blir det motsatsen, exkluderande, intolerant och väldigt strängt.

Ingen ändring trots enighet

- Jag vet inte varför man misslyckas med att skapa breda rörelser. För det finns ju väldigt många saker som det är konstigt att inte vänstern lyckas med. Jag tänker till exempel på en sådan sak som vinster i välfärden som har varit en stor debatt i Sverige.

- Sverige är ett av tre eller fyra länder i världen som tillåter vinster i välfärden, som gör att skattemedel plockas ut till stora multinationella bolag.

- Det finns en jättestor majoritet av alla svenskar som tycker att det här borde upphöra. Det här är inte en vänster-höger fråga utan även personer i de borgerliga partierna tycker att det här inte fungerar.

- Men samtidigt så finns det så otroligt starka marknadskrafter som vill att det ska fortsätta, för att de tjänar så mycket pengar på det. Så man lyckas inte förbjuda det. I stället för att enas har vänstern präglats av identitetsfrågor som har gjort att man släppt de stora frågorna, såsom inkomstfördelningen.

- Jag brukar inte göra serier som skärskådar eller satiriserar mina egna läsare. Men det tror jag nog händer i kapitlet Göra gott. Det kan vara smärtsamt att läsa för en del. Men jag tyckte den behövdes i det albumet för man kan inte bara satirisera sin motståndarsida. Då kan det bli så otroligt självgott och bara bli en narcissistisk kick.

- Jag tänkte att det var nödvändigt att också vara hård och skoningslös mot vänstern, och det är jag ju. Utan det här kapitlet hade det känts som om jag stryker medhårs, och det är varken humorns, satirens eller samhällskritikens uppgift!

Lyssna till Liv Strömquist i två inslag:

Liv Strömquist

9:54

Liv Strömquist

11:24