Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd. Vilken förutsägbar klyscha! kanske någon läsare tänker. Men det är sant, åtminstone när det gäller vårt språk. Det utvecklas hela tiden. Särskilt för en professionell skribent gäller det att regelbundet vässa sitt verktyg, språket.
Som hjälpmedel finns det lyckligtvis många utmärkta ordböcker, ordlistor och skrivregelssamlingar. De som nämns här utgör bara en bråkdel av utbudet, men de är sådana som alla språkbrukare kan ha nytta av.
I slutet av september jublade och utbrast många språkligt intresserade euforiskt: Äntligen! Svenska Akademien lanserade sajten svenska.se där tre viktiga ordböcker finns samlade: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).
Det är värt att notera att SAOB är en historisk ordbok över svenska språket och därför inte lämpar sig som skrivhjälp. Det gör däremot SAOL och SO.
Får man använda ordet workshop?
Ta till exempel det engelska ordet workshop. Är det okej att använda det i ett svenskt textsammanhang och hur ska det i så fall hanteras? Ja, workshop finns i SAOL 14. Rekommendationen är att ordet får dubbeltecknad konsonant i bestämd form och i plural: workshoppen och workshoppar.
I Språkrådets Svenska skrivregler finns samma rekommendation; vissa engelska ord kan behålla enkel konsonant i grundform men får dubbelkonsonant i bestämd form och i avledningar: shop, men shoppen, shoppare.
Svenska skrivregler innehåller råd om skrivtekniska frågor. Den finns tills vidare bara i bokform men kommer senare att lanseras som nätversion.
Finska influenser
Att skriva på svenska i Finland innebär en stark påverkan från finskan. Under våren publicerades nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken, som nu finns fritt tillgänglig på nätet.
Nätordboken innehåller i dag närmare 100 000 artiklar. Den här ordboken är ovärderlig för alla som lever och jobbar i en tvåspråkig miljö. Det är också Finlandssvensk ordbok, som innehåller cirka 2 550 finlandismer på ord- och frasnivå. Den finns i bokform och dessutom helt gratis på nätet.
Språkligt korrekta texter ökar textens trovärdighet och effekt. Likaså skribentens trovärdighet. Därför är det bra att ha som vana att använda de hjälpmedel som finns och att försäkra sig om att texten blir språkligt korrekt.
Det finns kanske en föreställning om att språkvårdare inte behöver några ordböcker. Att man som språkvårdare är en levande skrivregelssamling. Men nej, inte ens en språkvårdare är språkligt komplett. Däremot är hen mycket språkligt medveten och intresserad. Hen älskar ordböcker och använder dem dagligen. Ja, användningen av pronomenet hen är här ett medvetet val. Hen finns med i SAOL 14.
Övriga språkliga hjälpmedel som är bra att känna till är till exempel Ordförrådet (Institutet för de inhemska språken), Språkrådets frågelåda, TT-språket, Nationalencyklopedin och Mediespråk. Det lönar sig att besöka sajterna. För som sagt, man är aldrig fullärd.
Charlotta Svenskberg
Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln