Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket

Från 2017
Språkvårdare Charlotta Svenskberg.
Bildtext Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vid Svensk presstjänst.

Man är aldrig fullärd. Vilken förutsägbar klyscha! kanske någon läsare tänker. Men det är sant, åtminstone när det gäller vårt språk. Det utvecklas hela tiden. Särskilt för en professionell skribent gäller det att regelbundet vässa sitt verktyg, språket.

Som hjälpmedel finns det lyckligtvis många utmärkta ordböcker, ordlistor och skrivregelssamlingar. De som nämns här utgör bara en bråkdel av utbudet, men de är sådana som alla språkbrukare kan ha nytta av.

I slutet av september jublade och utbrast många språkligt intresserade euforiskt: Äntligen! Svenska Akademien lanserade sajten svenska.se där tre viktiga ordböcker finns samlade: Svenska Akademiens ordlista (SAOL), Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB).

Det är värt att notera att SAOB är en historisk ordbok över svenska språket och därför inte lämpar sig som skrivhjälp. Det gör däremot SAOL och SO.

Får man använda ordet workshop?

Ta till exempel det engelska ordet workshop. Är det okej att använda det i ett svenskt textsammanhang och hur ska det i så fall hanteras? Ja, workshop finns i SAOL 14. Rekommendationen är att ordet får dubbeltecknad konsonant i bestämd form och i plural: workshoppen och workshoppar.

I Språkrådets Svenska skrivregler finns samma rekommendation; vissa engelska ord kan behålla enkel konsonant i grundform men får dubbelkonsonant i bestämd form och i avledningar: shop, men shoppen, shoppare.

Svenska skrivregler innehåller råd om skrivtekniska frågor. Den finns tills vidare bara i bokform men kommer senare att lanseras som nätversion.

Finska influenser

Att skriva på svenska i Finland innebär en stark påverkan från finskan. Under våren publicerades nätversionen av Stora finsk-svenska ordboken, som nu finns fritt tillgänglig på nätet.

Nätordboken innehåller i dag närmare 100 000 artiklar. Den här ordboken är ovärderlig för alla som lever och jobbar i en tvåspråkig miljö. Det är också Finlandssvensk ordbok, som innehåller cirka 2 550 finlandismer på ord- och frasnivå. Den finns i bokform och dessutom helt gratis på nätet.

Språkligt korrekta texter ökar textens trovärdighet och effekt. Likaså skribentens trovärdighet. Därför är det bra att ha som vana att använda de hjälpmedel som finns och att försäkra sig om att texten blir språkligt korrekt.

Det finns kanske en föreställning om att språkvårdare inte behöver några ordböcker. Att man som språkvårdare är en levande skrivregelssamling. Men nej, inte ens en språkvårdare är språkligt komplett. Däremot är hen mycket språkligt medveten och intresserad. Hen älskar ordböcker och använder dem dagligen. Ja, användningen av pronomenet hen är här ett medvetet val. Hen finns med i SAOL 14.

Övriga språkliga hjälpmedel som är bra att känna till är till exempel Ordförrådet (Institutet för de inhemska språken), Språkrådets frågelåda, TT-språket, Nationalencyklopedin och Mediespråk. Det lönar sig att besöka sajterna. För som sagt, man är aldrig fullärd.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?