Polis om fallet med aggressiv och påverkad mamma med litet barn: Brott måste begås innan vem som helst får ingripa

För att en utomstående ska få ingripa när en aggressiv och påverkad mamma ses med ett litet barn måste ett brott först begås. Det här säger polisen med anledning av fallet i Helsingfors där mamman och barnet försvann innan polisen kom, trots att nödcentralen larmades. Nödcentralen kritiserar socialjouren för dålig insyn i hur ett larm besvaras, vilket socialjouren tillbakavisar.

Det räckte 1 timme och 45 minuter för en polispatrull att komma till platsen trots att nödcentralen fick nio samtal om en aggressiv och påverkad mamma med ett barn i 2-3 års ålder. Både polisen och Helsingfors stads socialjour fick uppgifter från nödcentralen men när polisen kom till platsen påträffades inte längre mamman och barnet. Ingen barnskyddsanmälan gjordes eftersom barnets identitet inte var känd.

Riksdagens justitieombudsman har nu utrett fallet, vilket Yle Huvudstadsregionen berättade om tidigare.

JO konstaterar att olika myndigheter har trott att någon annan myndighet haft hand om fallet.

Polis: Gör så här i motsvarande situationer

I diskussionen i samband med artikeln om fallet frågar sig många vad man kan göra i en liknande situation om polisen inte kommer till platsen genast.

Kommissarie Patrik Karlsson på Helsingforspolisen framhåller att det är bättre att ringa nödcentralen än att ingripa själv.

– Om personen är påverkad vet man inte hur hen beter sig i situationen, säger Karlsson.

Om personerna försvinner innan polisen kommer, vad ska man då göra?

– Det finns lagparagrafen "allmän rätt att gripa", det vill säga att var och en får gripa en person som är misstänkt för brott och som anträffas på bar gärning. Men det gäller alltså att någon är misstänkt för brott.

Om personen tar hårt i barnet eller gör något annat mot barnet kan vem som helst gripa personen.

Patrik Karlsson, Helsingforspolisen

– Det är ett gränsfall om man kan ingripa då en person ses påverkad tillsammans med ett litet barn. Det går inte att säga rakt ut utan är beroende av vad personen gör, säger Karlsson.

Krävs det att personen är våldsam mot barnet?

– Det räcker med lindrig misshandel för att ge en rätt att ingripa. Om personen tar hårt i barnet eller gör något annat mot barnet kan vem som helst gripa personen och vänta på myndigheterna.

– I det aktuella fallet hade det inte hänt någonting sådant utan det är ett gränsfall om lagen hade gett en rätt att ingripa.

Socialjouren behöver polisen som skydd

Enligt socialjouren kunde uppdraget inte utföras utan polis på plats.

– När vi ska på hembesök eller till andra ställen för att utreda behovet av barnskydd så behöver vi få veta att vi har polisen där som arbetsskydd, säger Pia Mäkeläinen, chef för social -och krisjouren i Helsingfors.

På nödcentralen trodde man att socialjouren tagit hand om uppdraget.

– I det här fallet var det fråga om socialmyndighetens uppgift från första början. De blev larmade men nödcentralen kunde inte följa med vilka åtgärder som socialmyndigheten gjorde, säger branschchef Kimmo Kuusisto på nödcentralen.

Nödcentralen har inte noggranna uppgifter om hur socialmyndigheterna sköter ett ärende.

Kimmo Kuusisto, nödcentralen

Kuusisto säger att nödcentralen har dålig insyn i vad socialmyndigheterna gör om de larmas.

– Vi skickar uppgifter åt socialmyndigheter. De tar emot uppgifterna, men vi har inte mera noggranna uppgifter om hur de sköter det vidare, säger Kimmo Kuusisto på nödcentralen.

Avvisar påståendet om dålig insyn

På Helsingfors stad avvisar Pia Mäkeläinen påståendet att nödcentralen inte vet när socialjouren är på väg.

– De larmar oss och vår skyldighet är att utreda behovet av barnskydd. Det fungerar inte så att vi berättar allt vad vi håller på med, men det är viktigt för nödcentralen att veta om vi är på kontoret, om vi har tagit emot larmet och om vi är på väg. De vet var vi är för det meddelar vi med Virve-telefonen.

Virve är ett radionät för myndigheter.

Det fungerar inte så att vi berättar allt vad vi håller på med, men det är viktigt för nödcentralen att veta om vi är på kontoret, om vi har tagit emot larmet och om vi är på väg.

Pia Mäkeläinen, social- och krisjouren i Helsingfors

Mäkeläinen konstaterar att socialjourens ärenden är sekretessbelagda och därför kan inte all information gå vidare till nödcentralen.

– Säkert är det så att nödcentralen inte vet så mycket om innehållet i det vi på socialjouren gör. Det finns säkert orsak att utveckla samarbetet i den här bemärkelsen att vi diskuterar överlag vad vi jobbar med inom social- och krisjouren, säger hon.

Nödcentralen fick nio samtal om aggressiv och påverkad mamma med litet barn - tog över 100 minuter innan polisen kom

Polisen prioriterade annat och socialjouren reagerade inte.