Klimatförändringen inte bara negativ - isländska skogar växer så det knakar

Island är ett av de ställen som värms upp snabbast på jorden på grund av klimatförändringen. Det varmare klimatet har redan slagit mot landets glaciärer som smälter med en hisnande fart. Men högre temperaturer för också positiva förändringar med sig för Island.

Det finns en isländsk vits som går så här: Hur tar man sig ut ur en isländsk skog? Man ställer sig upp.

En gång i tiden täcktes upp till 40 procent av Island av björkskog.

Men när vikingarna anlände till ön för kring 1 100 år sedan med sina får och kor så förändrades det isländska landskapet dramatiskt.

Vikingarna högg ner träden bland annat för att röja åker- och betesmark och för byggnadsmaterial och ved.

De behövde också träkol för att tillverka verktyg och vapen av järn.

Fåren och korna fick beta fritt och åt upp allt som var grönt.

Till slut var den vulkaniska jorden så utarmad och eroderad att just inga träd längre kunde växa i den.

Och Island har sedan dess varit känt för sin karga och kala natur.

Träd syns överallt i Reykjavik

Aðalsteinn Sigurgeirsson, som jobbar vid Islands skogsforskningsinstitut, plockar upp mig vid mitt hotell i Reykjavik.

Vi kör iväg ut ur stan i hans enorma fyrhjulsdrivna bil.

- För 20-30 år sedan syntes inte ett enda träd i Reykjavik. Nu finns de överallt, säger han.

Och han har rätt. Vart man än tittar sticker träd upp över hustaken.

Lövträden står i vacker, gul höstskrud.

När vi har kört kring tjugo minuter pekar Sigurgeirsson mot ett stort berg.

- Där är den, skogen.

Barr- och lövträd breder ut sig längs med bergssluttningen.

Med finländska mått mätt är skogen minimal, med isländska mått är den stor.

Nedanför bergssluttningen ligger skogsforskningsinstitutets forskningsstation.

Träden växer dubbelt snabbare jämfört med 60-talet

Redan för 70 år sedan började man plantera träd i Island. Men det var på 90-talet som planteringen tog fart på allvar.

Med understöd av staten planteras miljontals plantor varje år.

Och under de senaste tjugo åren har man märkt en positiv trend. Träden växer så det knakar.

- Tack vare det varmare klimatet växer träden dubbelt snabbare nu jämfört med 60-talet, säger Aðalsteinn Sigurgeirsson.

Nu täcks kring två procent av Island av skog och förutom isländsk björk trivs också många nya arter här.

-Vi har många trädslag mest från västra Kanada och Alaska. Till exempel sitkagran och jättepoppel. Och från Ryssland sibirisk lärk.

- Vissa av de här trädslagen växer 10-20 gånger fortare än den inhemska björken, berättar Aðalsteinn Sigurgeirsson.

Också olika fruktträd trivs och har börjat bära frukt i Island.

Och i islänningarnas trädgårdar syns också mer exotiska växter som rhododendron.

Islänningarna har lärt sig plocka svamp

Vi beger oss ut i skogen. Det är granar och tallar och olika sorters lövträd som rönn och björk.

Också små ekar spirar upp. Små bäckar porlar fram.

Det är alla nyanser av grönt och höstgult. På marken frodas olika gräsväxter.

Skogen är trolsk och vacker.

Vi följer de stigar som finns och möts plötsligt av stora mängder hallonbuskar.

- De här buskarna planterade en kollega för tjugo år sedan och de har spridit sig och växer enormt, säger Aðalsteinn Sigurgeirsson.

Vanligtvis odlas hallon i Island i ett slags växthus uppvärmda med jordvärme.

Tack vare skogen har islänningarna fått lära sig nya saker.

- Här kommer svamparna som en följd av skogarna. Islänningarna har faktiskt ganska nyligen lärt sig plocka svamp.

- Vi lär oss mest av våra invandrade medbröder från Polen och Litauen som är väldigt duktiga på att plocka svamp.

Här finns i stort sett de flesta svampar som man plockar i övriga Norden och varje år sprider sig fler svampsorter med vinden från kontinenten.

Också lingon och smultron växer i skogen.

Finland upplevs som skräckexempel

Vindpinade och vulkaniska Island har som sagt massiva problem med erosion. Det är det största miljöproblemet i landet.

Skogen är ett utmärkt sätt att sätta stopp för erosionen.

Skogen skyddar också mot vind och regn och binder mycket koldioxid, berättar Aðalsteinn Sigurgeirsson vid Islands skogsforskningsinstitut.

- För närvarande så binds uppemot 8-9 procent av de totala utsläppen årligen från Island.

- Vi skulle inte behöva återplantera skog på mer än ett fåtal procent av Island för att göra landets ekonomi helt koldioxidneutral genom kolsänkor i skogen.

Och i framtiden är det tänkt att Island ska ha så mycket träd att man kan ha en blomstrande skogsindustri.

Redan nu ökar efterfrågan på lokalproducerad ved.

Alla islänningar är ändå inte så förtjusta i det gröna guldet, säger
Aðalsteinn Sigurgeirsson.

- Finlands upplevs av islänningar som reser dit som ett skräckexempel. Fullt med skog, man ser inget annat än träd. De frågar: Vill vi att Island ska bli som Finland?

Det är ändå främst frågan om äldre islänningar som har vuxit upp utan träd och med vida vidder.

Det är en vanefråga enligt Sigurgeirsson.

Nya grödor som raps trivs i varmare klimat

Men det är inte bara träden som frodas i de varmare temperaturerna och längre växperioderna. Också grödor som tidigare var otänkbara odlas nu i Island.

- Vintervete är en ny gröda som vi håller på att testa nu, säger
Magnus Göransson, doktorand vid Islands jordbruksuniversitet.

- Också raps har börjat odlas i testsyfte. Sedan hoppas vi på att kunna odla proteingrödor som åkerbönor och kanske ärter i större skala för foder.

Också korn växer allt bättre i Island. Och jordbruksuniversitetet testar som bäst hur quinoa klarar sig.

I flera nordiska länder odlar man redan framgångsrikt vinrankor. Kommer vi att få se isländska vingårdar i framtiden, när vädret blir varmare?

-Det tror jag att är väldigt långt framåt i tiden, säger Magnus Göransson.

Biodiesel för fiskeflottan tillverkas av raps

En av de jordbrukare som har gått in för att testa nya grödor är Ólafur Eggertsson. Han är egentligen mjölkbonde men har redan i flera år odlat raps och korn.

- Raps odlas i Norge, Danmark och Sverige så vi tänkte att varför inte prova och se hur det går.

Eggertssons gård ligger i södra Island vid kusten, inbäddad mellan majestätiska berg.

Bakom gården skymtar vulkanen Eyjafjallajökull och långt där ute till havs kan man, om vädret är klart, se Västmannaöarna höja sig.

Eggertssons gård är med i ett försök där man tillverkar biodieselolja av hans raps för den isländska fiskeflottan.

Än så länge tillverkas oljan bara för ett fartyg, men man hoppas att fler ska kunna börja använda biodieselolja istället för dieselolja i framtiden.

Användningen av biodiesel av raps skulle öka Islands energioberoende och minska utsläppen av växthusgaser.

Enligt en utredning som den isländska sjöfartsadministrationen har gjort skulle man på bara kring två procent av odlingsmarken kunna odla den mängd raps som behövs för ett års biodiesel för hela den isländska fiskeflottan.

Eggertsson pressar också själv rapsolja för matlagning.

Rapsodlingen och oljan är ändå inget man än så länge förtjänar speciellt mycket pengar på.

- Jag gör det här för framtiden, för mina barn och för att lära mig mer.

Skadeinsekter och sjukdomar ett ökande problem

Det varmare klimatet och nya trädsorter och grödor för också med sig ovälkomna gäster.

-Skadeinsekter och sjukdomar kommer alltid med skogen, säger Aðalsteinn Sigurgeirsson vid Islands skogsforskningsinstitut.

-Det kommer nästan varje år en ny skadeinsekt eller sjukdom i våra skogar. Och vissa av dem är allvarliga.

Islands skogsforskningsinstitut utreder som bäst om skadeinsekterna har några naturliga fiender som kunde införas i skogen.

Också Islands jordbruksuniversitet jobbar med att få bukt med till exempel svampsjukdomar, som trivs när klimatet blir varmare och fuktigare.

- Det är någonting som vi jobbar aktivt med i förädlingsprogrammet nu, att utveckla mer resistenta grödor, säger Magnus Göransson, doktorand vid Islands jordbruksuniversitet

- Där tar vi till exempel material från Finland och från övriga Norden som har jobbat längre med det här för de har redan de här sjukdomarna.