Konstant stress leder till utmattning bland studerande

Bakom skolutmattning ligger ofta en långvarig studiestress. Utmattning är tack och lov inte en sjukdom. Du kan lära dig känna igen och hantera din stresstolerans och göra förändringar i tid.

Många upplever hård press på att lyckas och kräver mycket av sig själva i studierna. Där i ligger en risk för överbelastning: målsättningarna och arbetsbördan blir för stor.

Om situationen fortsätter från period till period utan pauser blir stressen konstant och du blir utmattad.

Långvarig stress på grund av studier eller skolarbeten kan leda till skolutmattning.

Tre kännetecken på skolutmattning:

1. Du upplever trötthet på grund av studierna
2. Studierna förlorar sin betydelse, du förhåller dig cyniskt eller likgiltigt till studierna
3. Du känner dig konstant otillräcklig som studerande

Utmattningen kommer inte över en natt

Enligt skolhälsovårdens hälsoenkät år 2017, upplever cirka 13 procent av studerande i årskurs 1 och 2 i gymnasiet skolutmattning.

De försöker få mycket till stånd och samlar på sig en alldeles för stor arbetsbörda.

En viss benägenhet att bli utmattad kan följa mönster som finns inom familjen. Också en väldigt tävlingsinriktad vänkrets kan leda till utmattning.

Skolutmattning kommer inte över natt utan den utvecklas under en längre tid. Känslan av trötthet och otillräcklighet avspeglar sig också på det övriga livet.

I olika undersökningar har man märkt att skolutmattning kan leda till depression medan depression i sig inte leder till skolutmattning.

Trappa ner på takten och njut av dina framgångar

Om utmattningen beror på en för stor arbetsmängd och för högt satta mål, sänk ribban.

I praktiken betyder det mindre krav på skolarbeten, mer fritid och att fokusera på det du är bra på, dina starka sidor.

Det är viktigt att komma ihåg att människor tål stress och påfrestning på väldigt olika sätt. Vår stresstålighet påverkas av bland annat vårt temperament och våra erfarenheter.

Det centrala är att du lär dig känna igen dina egna gränser och lär dig hantera stressen.

Med de här påståendena kan du fundera över din egen ork

Påståendena är från en förfrågning som kartlägger utmattning. Den har sammanställts av Katariina Salmela-Aro, professor i psykologi vid Jyväskylä och Helsingfors Universitet.

Notera att det inte räcker med att bara svara på frågorna för att kunna fastslå eventuell utmattning. Vid behov kan du vara i kontakt med till exempel en skolpsykolog eller en kurator och diskutera dina svar om du känner dig orolig.

• Det känns som om jag drunknar i skoluppgifter.
• Jag känner ingen lust över att studera och jag funderar ofta på att sluta mina studier.
• Jag upplever ofta känslor av otillräcklighet i skolan.
• Jag sover dåligt på grund av olika skoluppgifter.
• Det känns som att jag håller på att förlora mitt intresse för skolan.
• Jag funderar undermedvetet på om mina studier är av någon betydelse.
• Jag bekymrar mig för skolsaker också på min fritid.
• Tidigare förväntade jag mig att få mera till stånd i skolan än nuförtiden.
• Pressen från studierna förorsakar problem för mig i mina närrelationer.

För Abitreenits inslag har Katariina Salmela-Aro, professor i psykologi vid Jyväskylä och Helsingfors Universitet intervjuats.

Den här artikeln är en versionering av Abitreenits artikel, Jatkuva stressi uuvuttaa lukiolaisen som är skriven av Leo Kosola och Anna Takala.

Texten är en del av kampanjen Pressad. Pressad hjälper abiturienter att förbereda sig inför studentskrivningarna och erbjuder information och verktyg för att klara av skrivningarna och hantera stress.

Syftet med kampanjen är att betona vikten av att må bra medan man studerar och synliggöra studiestressen som många gymnasieelever känner.