Städer i USA fortsätter kämpa mot klimatförändring: "Tar staten inte sitt ansvar gör vi det"
Många amerikanska städer går emot president Trump och försöker förhindra global uppvärmning. New York har redan sett hur illa det kan gå. Orkanernas härjningar måste förhindras.
Överallt i världen växer medvetandet om risken för klimatförändringar.
Vädret ser ut att förändras och bli varmare. Vattnet stiger, och det har följder bland annat för bebyggelsen vid stränder.
Det vet man också i USA, trots att president Trump inte tror på väderförändringar förorsakade av människan.
Trump vill skriva ut USA ur Paris-överenskommelsen. Men han har hundratals amerikanska städer emot sig. De fortsätter och förstärker sin kamp mot växthusutsläppen.
Sandy tog 44 liv
New York har blivit ledare i arbetet mot klimatförändringar. Man har flera goda orsaker. Men det viktigaste - och i färskt minne - var när orkanen Sandy drog in över New York.
Det var i slutet av oktober för fem år sedan, med extremt högvatten redan på förhand. Orkanen Sandy pressade in mycket mera vatten, och översvämningarna blev omfattande.
Då gick 44 liv förlorade. De materiella skadorna uppgick till 19 miljarder dollar.
Nu vill man bygga bort riskerna
Då kom arbetet igång, och nu presenteras de första åtgärderna och planerna.
Under sommaren har man höjt och förstärkt vandringslederna längs vissa av de långa sandstränderna, både inne i New York och ut mot Atlanten.
Man höjer gator och bostadshus, och bygger bättre. Det byggs murar mot vattnet.
New York är en stad byggd på vatten
Det är med tydlig stolthet som Jordan Salinger och Rachel Finkelstein guidar runt på södra Manhattan i New York.
De jobbar vid borgmästarens kontor för att återställa och höja stadens motståndskraft efter bland annat orkanen Sandy.
New York är en stad byggd på vatten, med många öar omgivna av floder och sund. På södra Manhattan är vattnet nära.
Vid stränderna finns kajer, parker och restauranger. Lite högre upp ligger Wall Street och World Trade Center. Det här är ett område som har utsatts för både det ena och det andra.
Här finns inte enbart kontor för internationella bankirfirmor utan också en betydande och växande mängd bostäder.
Såren från 11 september är till största delen borta och nere vid stranden är allt reparerat efter Sandy.
Sandy förde med sig vattenmassor längs gatorna, och en del av tunnelbanans och vägtrafikens tunnlar till de andra öarna översvämmades också.
14 fot - väldigt mycket
Vid den sydligaste spetsen på Manhattan börjar turen. Här har vattnet stått mer än fyra meter över det normala. Det motsvarar 14 fot.
- Hur du än räknar är 14 fot väldigt mycket vatten, påpekar Jordan Salinger.
Det har strömmat in genom fönster och dörrar på restaurangbyggnaden som vi står utanför.
Nu är byggnaden helt återställd, vitmålad, och välbesökt av turister.
Turisterna tänker knappast på risken för väderöverraskningar eller översvämningar, utan mer på utsikten mot Frihetsgudinnan på avstånd.
Extrema väderfenomen
Runtom oss surrar båtar och helikoptrar. Det är bästa turistsäsong, nu när den värsta högsommarhettan har avtagit.
Det kan bli väldigt hett i New York, och somliga menar att det har blivit värre.
Skyddet mot hettan har sitt eget program, för många dör av värmeslag i den här staden också.
Men väderfenomen är våldsamma. I år har flera orkaner dragit fram över olika delar av södra USA på ett värre sätt än vanligt. .
Sandy 2012 en vändpunkt
Orkansäsongen går mot sitt slut. New York verkar klara sig i år.
Men det finns några speciellt ödesdigra namn och år: Carol 1954 , Gloria 1998, Irene 2011 – och Sandy i färskt minne: 2012.
Sandy var den värsta orkanen hittills så här högt uppe på den amerikanska östkusten.
Det var en vändpunkt, medger man på New Yorks stadsförvaltning. Det här är en riskzon. Det visste man, men inte så mycket.
Puerto Rico årets varning
Ironiskt nog har Harvey och Maria och de övriga orkanerna i år satt fart på debatten.
Snart en månad efter orkanens framfart över Puerto Rico är invånarna där fortfarande till största delen utan mat, vatten, elektricitet och förbindelser.
New York skulle säkert få hjälp snabbare, men det visar ändå hur dåligt förberedda många har varit mot väderproblemen.
Den här staden är åtskilligt rikare än Puerto Rico, och man har presidentens intresse på ett annat sätt.
Med pengar får man en hel del säkerhet.
New Yorkborna vill ha skydd
Rachel Finkelstein har noterat ett ökat intresse bland invånarna. De vill känna sig säkra och beskyddade.
Det märks på borgmästarens kontor för översvämningsbekämpning.
Rachel Finkelstein arbetar med kontakten till invånarna, och kommunikationen har blivit aktivare.
- Klimatförändringen ger en fortsättning. Det blir snarare fler än färre orkaner – och det förstår kanske folk nu, säger Rachel Finkelstein.
Problemet är förstås att invånarna också måste veta att nästa orkan ser annorlunda ut.
- Det kanske kommer att blåsa hårdare än Sandy, det kan regna mer, och orkanen kanske slår till på andra ställen, varnar hon.
Hur skydda sig, och mot vad
Men frågan är hur man skyddar sig. Alla vill inte bygga en mur längs stranden.
Här finns redan en hel del motorvägar längs stränderna, och det måste finnas öppna platser också.
Och om man förstärker på ett ställe uppstår nya svagare länkar på andra punkter längs stränderna.
Det är lite som med terroristbekämpningen, som också står på agendan för New Yorks borgmästarkontor.
När man har skyddat sig och är förberedd för en viss form av angrepp, uppstår nya.
Anti-Trump
Men hur går arbetet mot klimatförändringen, i ett land där presidenten vill lämna Parisfördraget?
President Trump tror ju inte riktigt på människans inverkan på klimatet. Och han anser att till exempel satsningar på förnyelsebar energi tar bort amerikanska arbetsplatser.
New York och hundratals andra städer har redan beslutat fortsätta på egen hand, utan Trump och utan USA.
Genast dagen efter Trumps beslut inledde New York en städernas motståndsrörelse.
Tar staten inte sitt ansvar så gör vi det
Daniel Zarrilli på stadens borgmästarkontor försvarar sin stads ledning som tog aktion mot presidentens ”felaktiga” beslut.
- Tar staten inte sitt ansvar gör vi det. Vi har gjort klart för oss vilka åtgärder New York och 375 andra amerikanska städer vidtar för att dramatiskt minska växthusgaserna, säger Daniel Zarrilli.
- Det här är inte personligt mot Trump, det är för jordglobens bästa.
New York är också med i det internationella nätverket – 100 resilient cities.
Finland är inte med i den rörelsen, kanske för att de urbana områdena är så små och få i vårt land.
Den enda nordiska staden är den ofta översvämmade staden Vejle i Danmark.
Många utmaningar för städernas motståndsrörelse
Det här är en rörelse som satsar på motståndskraft, mot mycket mer än väderfenomen.
Naturens nycker utmanar storstäderna, och ordföranden Michael Berkowitz talar passionerat om alla andra utmaningar:
- Ekonomiska kollapser, radikalisering och terrorism, ojämlikhet och fattigdom är allt sånt som utmanar städerna. I synnerhet som halva världens befolkning numera väljer att bo i städer.
Du kan läsa mer om New Yorks klimatplan här.