Kampen om EU-stöd efter 2020 har börjat - forskningsanstalter i östra Europa oroliga

Forskningsanstalter i Östeuropa oroar sig för att penningflödet ska sina. Till exempel i Estland har en tredjedel av forskningen finansierats av EU, men många tycker att EU-stöden redan har fyllt sin uppgift.

Estland har satsat hårt på högteknologisk forskning. Det betyder att forskningsanstalter som inte klarar av att göra sig relevanta i ett europeiskt perspektiv kan vara riktigt illa ute utan stödpengar.

I det estniska Genomcentrets källare finns stora blänkande byttor med 52.000 esters ångande kalla DNA.

Det här är Estlands helt egna biobank och den är unik. I till exempel Finland och Sverige är DNA-proven utspridda eftersom de har tagits av olika institutioner av olika anledningar.

I Estland gick man från början in för att uttryckligen skapa en biobank som ska kartlägga esternas gener.

Att samla ihop så här många DNA-prov har krävt en hel del blod, svett och EU-stålar.

Genomcentret har en nationell och långsiktig betydelse

- Just nu ser de bra ut för oss, vi har forskningsanslag från estniska staten, säger Lili Milani, seniorforskare på Genomcentret. Men en väldigt stor andel kommer också från EU-anslag.

Milani är expert inom farmakogenomik, det vill säga hur samma mediciner påverkar oss på olika sätt beroende på våra gener.

- EU-stöden har använts speciellt för infrastruktur och maskiner, tillägger hon.

Om stöden minskar kommer vi inte att kunna utvidga vår forskning lika aktivt.

Lili Milani

Just nu är utrustningen på Genomcentret toppmodern, men samtidigt finns det redan nyare och bättre på marknaden.

- Det är just EUs strukturfonder som har gjort att vi har kunnat utvecklas. Om de minskar kommer vi inte att kunna utvidga vår forskning lika aktivt efter år 2020 som vi har gjort idag, befarar Milani.

Maskinerna här har länge varit det senaste som finns på marknaden för DNA-analyser, men den teknologin utvecklas väldigt snabbt.

Lili Milani

Det här tvingar forskarna att koncentrera sig på annat än sin forskning.

- Självklart pratar vi med olika företag för att få in större investeringar för att finansiera storskalig DNA-analys och att sekvensera DNAt.

Delar av öst rikare än regioner i söder

Anledningen till att EU-stöden kommer att minska är tudelad.

Den goda nyheten är att ekonomierna på EU:s fattigare östeuropeiska flank har blivit både starkare och stabilare.

Den dåliga nyheten är att flera länder, och i synnerhet regioner, i Sydeuropa har blivit fattigare.

Forskningen måste vara relevant utanför landets gränser

I den nya verkligheten gäller det alltså att aktivt sprida ordet att det man jobbar med har ett allmängiltigt värde värt att investera i.

Det estniska Genomcentrets chef Andres Metspalu ser till att institutionens arbete syns både i medierna hemma och internationellt.

Samtidigt som jag besöker centret i Tartu är Metspalu en charmant och övertygande värd för en ännu viktiga besökare.

Det de gör här skulle de inte kunna göra i Tyskland på grund av historien. Det här är ett litet men viktigt projekt inom internationell genetik.

Alison Abbott, tidskriften Nature

Alison Abbott är vetenskapstidskriften Natures Europakorrespondent och har bevakat europeisk vetenskapspolitik i 25 år.

- De har redan från början haft en intellektuell syn på finansieringen här, så jag tror att de kommer att få stöd också i fortsättningen, säger hon.

Värre är det för de länder där stödpengarna har missbrukats.

- EU granskar nuförtiden alla projekt mycket noga, påpekar Abbott.

Många länder i Östeuropa fick stöd för forskningsprojekt som aldrig förverkligades. EU granskar nu projekten noga.

Alison Abbott

Kampen om EUs fondpengar för perioden 2021 till 2027 har förstås redan börjat också i Bryssel.

- Det är klart att de nya medlemsländerna i östra Europa måste vara väldigt övertygande i konkurrensen, menar Abbott och antyder att de gamla västeuropeiska EU-länderna inte tror lika mycket på utjämningspolitik nu som tidigare.

Enligt henne har EUs regionala utvecklingsfonder varit väldigt framgångsrika.

Estland kan klara av att fortfarande få en hel del stöd. De har visat en strategisk förmåga.

Alison Abbott

- Estland kan klara av att fortfarande få en hel del stöd. De har visat en strategisk förmåga och landet hör fortfarande till de fattigare regionerna inom EU.

En viktig del av den estniska strategin har varit att gå i storebrors fotspår.

Estlands och Finlands genomcenter samarbetar med MIT och Harvard. Man får nöja sig med det när man inte har råd.

Lili Milani

- Både det estniska genomcentret och genomcentret i Finland samarbetar med Broad Institute of MIT and Harvard, säger Lili Milani.

Broad Institute är världens ledande institution inom genomforskning.

- De har inte en egen DNA-bank, men de har väldigt bra instrument för DNA-analys och kan göra det väldigt billigt.

I framtiden är det alltså troligt att en allt större del av DNA-proven lånas ut till USA för analyser. Sedan delar institutionerna på provresultaten.

- Det betyder också att vi blir delade författare med dem i olika publikationer. Det är en lösning man får nöja sig med när man inte har råd, säger Milani.

Milani är själv uppvuxen i Sverige och har doktorerat i Uppsala. I Sverige har åtminstone genetiken en ljusare framtid.

- I Sverige finns det fler investerare med möjlighet att satsa mycket pengar på långsiktiga och dyra projekt än det finns i Finland och Estland.