Kärnkraftsbygget i Pyhäjoki har startat, nu gräver Fennovoima grunden

På Hanhikivi-udden i Pyhäjoki ungefär trettio kilometer söderut från Brahestad grävs just nu Finlands dyraste grop. Fennovoima gör nämligen alla förberedande arbeten inför det planerade kärnkraftverksbygget.

Det är ingen billig historia, mellan 400 och 500 miljoner euro kostar det att spränga, gräva, borra, mala sönder grus och bygga det som behövs för att bolaget senare ska kunna fylla på med det verkliga storprojektet, kärnkraftverket.

Det i sin tur kostar enligt beräkningarna totalt uppemot sju miljarder euro att färdigställa.

De förberedande arbeten som nu görs behöver bara kommunens byggtillstånd, medan allt som hör till det egentliga kärnkraftverket måste vänta på att riksdagen ger tillstånd till bygget.

Riksdagen kan ta ställning till bygglovet först då strålsäkerhetscentralen, Stuk, har godkänt projektet.

Det är en lång och krävande process som väntades bli klar under 2018 men nu ser ut att förskjutas framåt till 2019.

Räddaren i nöden för kommunen

På kommunkansliet i centrum av Pyhäjoki gnuggar kommundirektören Matti Soronen händerna och uttrycker gång på gång sin tacksamhet till Fennovoima.

Pyhäjoki är en typisk avfolkningsort, befolkningen har minskat med hälften sedan 1950-talet och kvar bor nu omkring 3 200 personer.

Kärnkraftverksbygget ska ge ett permanent tillskott på tusen personer, tror Soronen. Tillfälligt kan kommunen få upp till tvåtusen nya invånare under de sju till åtta år då kärnkraftsbygget ska pågå.

Fennovoima bygger ett bostadsområde för arbetarna alldeles intill kraftverksbygget. Där ska 1 008 personer bo. Var och en får ett rum men man delar toalett, badrum och kök.

Husen byggs av moduler, varje modul består av två färdigt möblerade rum. Byggnaderna är tillfälliga och kommer att tas ned efter att kärnkraftverket är klart.

Det är svårt att tro att det kommer att kännas särskilt trevligt att bo så.

Bostadshusen ligger mitt i skogen, det är några kilometer in till centrum av Pyhäjoki som knappast kan erbjuda väldigt många fritidssysselsättningar.

Till Brahestad är det trettio kilometer. En del av arbetarna kommer att bo där.

I staden finns lediga bostäder då den lokala stålindustrin har minskat antalet anställda.

Lugn i byn

Utanför kommunkansliet i kyrkbyn i Pyhäjoki är det väldigt stilla och folktomt en onsdagsförmiddag. Två män sitter och röker vid ett kafé.

De är klädda i arbetskläder och säger att de inte är ortsbor utan bara tillfälligt i Pyhäjoki, som de emellertid känner väl.

- Visst syns det redan att här finns mera folk, till exempel är det livligare på lunchkaféet, säger Reijo Haikala.

Han hör till dem som välkomnar kärnkraftsbygget och inte oroar sig för vare sig utsläpp eller för att kärnkraftverket ska bli en säkerhetspolitisk fråga eftersom ryska Rosatom är delägare i bolaget och levererar reaktorn.

- Vi ska ha goda relationer till Ryssland, säger Haikala, de har stort inflytande på vårt liv.

Hans arbetskamrat Tuomas Nisula håller med.

- Månne inte allt ska ordna sig, säger han med ett skratt.

De opinionsmätningar som Fennovoima själv har låtit göra i området visar att knappt 70 procent är för kärnkraftsbygget medan 25 procent är emot det.

Långsam och slarvig beredning

Strålsäkerhetscentralen Stuk har kritiserat Fennovoima för långsamt arbete, små resurser och dålig dokumentation. Strålsäkerhetscentralens utlåtande finns bara på finska på centralens webbplats.

Strålsäkerhetscentralen beställde tidigare i år en utredning över Fennovoimas säkerhetskultur av statens forskningscentral VTT.

Utredningen är klar, meddelar överinspektör Pia Oedewald vid Stuk per e-post till Svenska Yle. Den behandlas just nu och mot slutet av oktober fattar Stuk beslut utgående från den.

Beslutet kommer att offentliggöras, men själva utredningen ska enligt Oedewald till vissa delar hemlighållas.

Trots att Fennovoima har fått ta emot upprepad och hård kritik från Strålsäkerhetscentralen betonar företagets ledning det goda samarbetet.

Projektchefen Minna Forsström säger att Fennovoima och Stuk har kontakt med varandra minst var tredje dag. Informationsutbytet är alltså tätt och det förs en pågående dialog.

Kärnkraftsingenjören Minttu Hietamäki som har ansvar för strålsäkerhetsfrågor på Fennovoima säger att problemen som Stuk har påpekat inte gäller själva bygget, teknologin eller reaktorkonstruktionen utan dokumentationen.

Hon säger att allt dokumenteras på ett helt nytt sätt där varje detalj ska beskrivas.

- Det är bara bra, då blir det färre detaljer att ta ställning till när byggarbetet börjar. säger Hietamäki.

Arbetsspråket inom Fennovoima är engelska. Det har tidvis varit besvärligt att verkligen kommunicera så att alla förstår och använder samma begrepp då en del av arbetet görs i Ryssland och en del i Finland.

För tillfället jobbar omkring 350 personer från 20 länder med projektet. På byggplatsen i Hanhikivi rör sig i det här skedet två-trehundra arbetstagare varje dag. Totalt kommer omkring 4 000 personer att jobba där.

Förlorade smultronställen

Hanhikivi-udden var före kärnkraftsbygget en naturskön plats där människor kopplade av. Omkring tjugo familjer hade sina sommarstugor här och för dem var det en smärtsam process att tvingas bort.

De vars markområden tvångsinlöstes av Fennovoima har fått ersättning.

På bolaget uppger man att ersättningarna var ”rejäla och i enlighet med marknadspriserna”, men summorna är hemliga.

Jarmo Suni som kommer cyklande till bankautomaten vid Virastotie i Pyhäjoki berättar att konflikten om sommarstugorna och det tidvis aktiva motståndet mot kärnkraftsbygget har åstadkommit en djup klyfta mellan invånarna på orten.

- Gamla vänner har slutat tala med varandra och den här ilskan kan hålla i sig i åratal, säger Suni.

I dag verkar det trots allt som om de flesta har vant sig vid tanken om att kärnkraftverket byggs.

Kommunfullmäktige i Pyhäjoki, där 15 av 21 ledamöter hör till Centern har hela tiden haft en majoritet som varit för kärnkraft.

Motståndarna lyckades emellertid driva igenom satsningar också på förnybar energi. Därför byggs det sju vindkraftparker, sammanlagt 120 vindmöllor i kommunen.

De byggs tio kilometer från kusten och ska vara på minst två kilometers avstånd från bebyggelse.

Vindkraften ger ändå bara ett minimalt tillskott till elproduktionen jämfört med kärnkraften.

Åtta år av Fennovoima

Om energirevolution, hemliga kopplingar och kappvändningar.