Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

FN-toppen Laura Londén: Jämställdhet kan rädda världen på 13 år

Från 2017
Uppdaterad 18.10.2017 10:30.
Laura Londén, vice-direktör för FN:s befolkningsfon, UNFPA.
Bildtext Laura Londén, vice direktör för FN:s befolkningsfond, UNFPA. På högra axeln bär hon symbolen för Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål som bland annat går ut på att utrota fattigdom och ojämlikhet.
Bild: Niklas Evers

FN:s mål för hållbar utveckling: att utrota fattigdom och ojämlikhet, kan bara uppfyllas om kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa förbättras, säger Laura Londén, chef för FN:s befolkningsfond UNFPA. Men vägen dit är lång, i dag släpper UNFPA en rapport som visar på allt större ojämlikhet mellan könen i utvecklingsländer.

Det är speciellt kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter i utvecklingsländer som blivit sämre.

Enligt Laura Londén, FN:s biträdande generalsekreterare och vice generaldirektör för befolkningsfonden UNFPA, är trenden speciellt oroväckande eftersom kvinnornas utsatta ställning får konsekvenser för hela samhället.

- Är du en flicka i tonåren som blir gravid så förändrar det hela livet. I vissa länder blir det svårare eller omöjligt att fortsätta i skolan, du får inget jobb och kan inte tjäna pengar. Det är inte bara du utan din familj, hela samhället och det i långa loppet ekonomin som påverkas, säger Londén.

Flickor i Kenia vaccineras mot HPV.
Bildtext Flickor i östra Kenya vaccineras mot HPV år 2013. Viruset kan i värsta fall leda till livmoderhalscancer. Kenya är ett av de högst prioriterade länderna i Finlands biståndspolitik.
Bild: EPA/KAREL PRINSLOO / GAVI

Brister i kvinnors reproduktiva rättigheter är ett knepigt problem att lösa. För att förbättra kvinnors sexuella hälsa krävs utbildning, men till exempel oönskade graviditeter leder ofta till att unga kvinnor är tvungna att hoppa av skolan.

- Ojämlikheten är speciellt grym, eftersom den har flera dimensioner som förstärker varandra. En orsak till ökad ojämlikhet kan samtidigt vara en konsekvens av den, säger Londén.

"Utan jämställdhet går fattigdom inte att utrota"

FN satte år 2015 upp 17 ambitiösa mål för hållbar utveckling som ska uppnås innan 2030. Bland annat ska fattigdom, smittsamma sjukdomar och våld mot kvinnor utrotas.

Enligt Londén är bättre reproduktiv och sexuell hälsa nyckeln till att nå också de andra hållbarhetsmålen, speciellt de som berör fattigdom, jämställdhet och hälsa.

- Om vi inte ser till att kvinnor och flickor har rätt att besluta över sitt eget liv och sin kropp kan vi inte nå de andra målen.

De 17 Globala målen projiceras på FN:s högkvarter i New York år 2015.
Bildtext De 17 globala målen projiceras på FN:s högkvarter i New York 2015. Globala målen ersatte de gamla så kallade Millenniemålen, men har kritiserats för att vara luddigt formulerade och svåra att mäta.
Bild: imago/Xinhua/ All Over Press

De globala målen har kritiserats för att vara svår att mäta, men Londén är hoppfull om att de kan uppnås.

- Det måste de ju. Men jag oroar mig för att det bara är 13 år kvar och det finns en hel massa som måste göras. Vissa av de här är helt avgörande för hela mänskligheten.

Världen ska räddas innan 2030?

- Världen ska räddas på 13 år, absolut!

Barnadödligheten minskar – men inte överallt

Det finns ändå ljusglimtar i UNFPA:s rapport. Både barnadödligheten och mödradödligheten minskar stadigt och flera flickor än någonsin tidigare kan gå i skola, vilket ses som ett tecken på förbättra reproduktiv och sexuell hälsa.

Tillgången till preventivmedel och hälsovård har också blivit bättre i ett antal utvecklingsländer.

- I vissa länder i Afrika och Asien som prioriterat att folk ska ha tillgång till preventivmedel har det haft en stor inverkan på landet, säger Londén.

Barn i Haiti efter jordbävninge 2010.
Bildtext Utvecklingsminister Kai Mykkänen meddelade i våras att Finland beviljar ytterligare 20 miljoner euro till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa. På längre sikt har ändå Finlands nuvarande regering skurit ner biståndet. Bilden tagen efter jordbävningen i Haiti 2010.
Bild: Catianne Tijerina / ACT-allianssi / Kyrkans Utlandshjälp

Inkomst- och jämlikhetsklyftorna mellan världens utvecklingsländer har minskat, men UNFPA:s rapport visar att utvecklingen inom länderna går i motsatt riktning.

En växande del av befolkningen i utvecklingsländerna har alltså råd att må bättre och deras sexuella och reproduktiva hälsa förbättras. Men det betyder också att hälsogapet till de som har det sämre växer.

- De som är fattiga, kanske bor på landet och inte är utbildade har mindre rättigheter. Det är den ojämlikheten vi vill fokusera på, säger Londén.

Mammalådan ett bra exempel på vad Finland kan göra.

Laura Londén, vice generaldirektör, FN:s befolkningsfond.

I samband med rapporten publicerade UNFPA tio rekommendationer för hur problemet ska lösas. Det handlar bland annat om att öka tillgången till utbildning och hälsovård på landsbygden i fattiga länder och att satsa på socialtjänster som dagvård så att kvinnor kan fortsätta arbeta.

Förutom lagstiftning krävs så klart också pengar. För Finlands del handlar mycket om att fortsätta finansiera utvecklingsländernas satsningar på jämställdhet.

- Vi får aldrig glömma att sexuell och reproduktiv hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet. Det får inte finnas kompromisser eller undantag.

Etiopiens huvudstad Addis Abeba.
Bildtext Finlands bistånd är koncentrerat till Östafrika, och 2016 var det Etiopien som tog emot mest biståndspengar av Finland. På bilden huvudstaden Addis Abeba. Det största mottagarlandet av finländskt bistånd är ändå Afghanistan.
Bild: EPA/MIKKO PIHAVAARA

I våras meddelade utvecklingsminister Kai Mykkänan att Finland beviljar ytterligare 20 miljoner euro till kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa.

Börja hemma, i Finland, om du vill påverka

Problemen med sexuell och reproduktiv ojämlikhet är stora, globala och svårlösta, och det är lätt att passiveras inför stora utmaningar.

Men enligt Londén kan också enskilda individer i ett utvecklat land som Finland gör skillnad. Man kan rösta i val, stöda organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter eller helt enkelt jobba för jämställdhet.

- Du kan börja i hemmet. Jämställdheten mellan könen i vårt eget samhälle är också en mänsklig rättighet.

Men hur kan ett mera jämställt Finland hjälpa kvinnor på landsbygden i fattiga länder? Enligt Londén handlar det om Finlands trovärdighet i människorättsfrågor.

två papplådor fyllda till brädden med babykläder.
Bildtext Mammalådans globala succé är enligt Laura Londén ett exempel på hur finländskt jämställdhetsarbete kan vara till nytta i andra länder.
Bild: Yle/ Tiina Grönroos

Finländska idéer, förslag och projekt tas på allvar globalt, eftersom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är på en relativt bra nivå här.

- Det hjälper andra länder att förstå vad som fungerar och vad som inte gör det. Finska barnmorskor och mammalådan har till exempel varit kända exempel på det här.

- Det är principiellt ledarskap som jag tycker att hjälper globalt.

Laura Londén utnämndes till vice generaldirektör för befolkningsfonden UNFPA år 2015. Hon beskriver det som en fantastisk upplevelse att få jobba för mänskliga rättigheter i FN-kvarteren på Manhattan i New York.

- Då jag växte upp i Finland hade jag alla möjligheter och det slog mig inte en enda gång att jag inte skulle kunna välja hur jag lever mitt liv. Det tar jag med mig, man ska ryggrad och en känsla för vad som är rätt. Det tycker jag är viktigt.

Förenta Nationernas högkvarter i New York dagen innan toppmötet den 25 september 2015 inleddes.
Bildtext FN:s högvarter i New York. Befolkningsfondens högkvarter ligger ett stenkast härifrån.
Bild: EPA/MATT CAMPBELL

Diskussion om artikeln