Matias Strandvall: "Mitt mål är inte att nå OS"

Det är en småruskig tisdagseftermiddag vid skidcentret i Vörå, när Yle Sporten stämt träff med en för omgivningen bekant duo.

De två männen står lutade över en tablett och granskar ett videoklipp.

– Du måste träffa rätt där i stakningen, du blir lite sen, säger den äldre av de två männen.

Den yngre nickar förstående och inser faktum: gör om, gör rätt, och stakar iväg på rullskidorna för att göra ytterligare en passering under sin mångårige tränares vakande öga.

""Desto mer vi gjort träningar tillsammans nu, desto mer övertygad är jag av fördelen att ha tränaren nära."

Elitskidåkaren Matias Strandvall och tränaren Roland Villför kan falla tillbaka på en lång period av samarbete som egentligen kom igång redan när den idag 32-årige Strandvall gick i idrottsgymnasiet i Vörå.

"Två hjärnor och fyra ögon"

Trots att männen har ett långt samarbete bakom sig är det först nu, i och med adeptens flytt tillbaka till Österbotten, som man igen hittar varandra mer frekvent i den dagliga verksamheten.

Trots att Strandvall redan enligt flera mätare kan klassas som en skidveteran, har den nyfunna närheten haft stor betydelse.

– Jag trodde först inte själv heller att det skulle ha så stor betydelse, men jag har tänkt tillbaka en del och tänkt om. Vi träffades ändå så ofta som möjligt med "Rolle" under träningsåret, men desto mer vi gjort träningar tillsammans nu, desto mer övertygad är jag av fördelen att ha tränaren nära, säger Strandvall och vidareutvecklar.

– Vi har två hjärnor och fyra ögon som följer läget, även om det fortfarande bara är en uppsättning muskler som känner av effekten på träningen. Man är hela tiden med i matchen.

Medan Strandvall fortsätter med sina snabba drag längs banans flacka parti vid skidstadion visar Villför för oss en glimt av Strandvalls träningsdagbok på sin tablett.

– Här ser man exakt vilken träning han gjorde och på vilka nivåer "Matu" genomförde träningarna. Det blev ganska hårda pass i bergen, säger Villför med ett leende.

Med bergen syftar Villför på det läger i Ramsau som Strandvall ännu delvis återhämtar sig från.

Tränaren har stenkoll på alla sina adepters framfart, men får nu också mer direkt tillgång till den sexfaldige VM-resenären från Gerby i Vasa.

En erfaren VM-resenär som just nu laddar för karriärens andra, och sannolikt sista OS.

"Mitt mål är inte att nå OS"

Matias Strandvall var med vid OS i Vancouver redan 2010, men placeringen blev en blygsam 37:e.

Tanken var att Sotji skulle vara Gerbysonens mästerskap, men där var han inte ens med.

Efter en säsong med ett hemma-VM på programmet är säsongen 2017–2018 enligt Strandvall själv "minst lika stor".

– OS kommer bara vart fjärde år och senaste gången gick jag miste om de tävlingarna och fick inte ens vara med och leka. Sen dess har jag gått och drömt om att slå tillbaka vid OS 2018. Vancouver var egentligen inte mitt OS, Sotji var meningen att vara mitt OS, men nu får det bli PyeongChang istället, säger Strandvall övertygande.

Kampen om OS-platserna blev för fyra år sedan en rejäl strid på kniven, där marginalerna inte var på den idag 32-årige Strandvalls sida.

Inför PyeongChang ser Strandvall inte sina lagkamrater i Finland som egentliga motståndare. Tanken är mer att man inom landslagsgruppen skall sporra varandra mot toppen.

– Tar jag inte en plats i OS-laget hade jag ändå ingen chans att tävla om guldmedaljerna. Mitt mål är inte att nå OS, jag har varit där en gång och sett hur det fungerar. Mitt mål är att göra resultat i OS, därför tänker jag inte på att jag tävlar mot mina lagkamrater i landslaget.

"Mitt mål är inte att nå OS, jag har varit där en gång och sett hur det fungerar. Mitt mål är att göra resultat i OS."

"Försöker hålla mig cool"

Strandvall talar under hela intervjun med en mognad och eftertanke i rösten, som skvallrar om att han växt till sig på många plan.

På agendan under veckan finns förutom hårda träningar under Roland Villförs vakande öga även gräsklippning inför tvillingbarnens tvåårskalas.

Han är både rofylld och fokuserad.

Och han verkar oerhört driven, samtidigt skönt avslappnad.

Och han verkar också mena det, när han säger att han försökt att inte skruva upp förväntningarna allt för mycket inför den stundande OS-vintern.

– Jag har märkt att det är en svaghet jag har, blir förväntningarna på mig själv för stora och om jag bygger upp en allt för stor drömvärld kan det gå snett. Det har det också gjort många gånger.

– Jag försöker hålla mig ganska cool med OS-tankarna och fokuserar istället på det jag gör varje dag. Den senaste månaden har jag märkt att det är det bästa sättet, att hålla fötterna på marken och se till att man koncentrerar sig på stunden.

Den stunden omfattade under Yle Sportens intervju ett hårt pass på rullskidor i Vörå.

"Här i Vörå har de faktiskt dragit till och skapat två riktigt tuffa backar. För mig har det alltid varit problem att byta från landsväg till kuperad terräng med branta backar. Nu är läget bättre."

"Vinterterräng sommartid"

En långvarig dröm för skidentusiasterna i Österbotten blev under 2017 verklighet när den 2,5 km kilometer långa asfalterade slingan vid skidcentret i Vörå kunde invigas.

Den forne Vörå-gymnasisten Strandvall är numera en nöjd och belåten besökare.

Han beskriver det som att få träna i vinterterräng sommartid.

– När man skidar med rullskidor på asfalt får man sällan den terräng man tävlar i på vintern eftersom man med landsvägar vill spränga bort alla motlut och skapa en så platt och körbar terräng för bilar och fordon som möjligt.

– Här i Vörå har de faktiskt dragit till och skapat två riktigt tuffa backar. För mig har det alltid varit problem att byta från landsväg till kuperar terräng med branta backar. Nu är läget bättre.

På fler än ett sätt har cirkeln slutit sig för Matias Strandvall.

"En sväng djupt ner i källaren"

Han är igen Vasabo, tränandes i Vörå under Roland Villförs vakande öga.

"Man får exakt tag i vad den gjorda träningen åstadkom, blev jag sliten eller kan jag köra hårt imorgon och så vidare. Vi är bättre på kartan."

Närheten till tränaren samt närheten till flera hjälpande besläktade händer i barnfamiljens vardag var de främsta orsakerna till att familjen rev upp bopålarna från Birkaland och landade på västkusten igen.

– Träningarna har inte ändrat i princip, kvaliteten har däremot blivit bättre i och med att vi är "spot on" med vad vi gör. Man får exakt tag i vad den gjorda träningen åstadkom, blev jag sliten eller kan jag köra hårt imorgon och så vidare. Vi är bättre på kartan, men träningen i sig har inte ändrat, slår Strandvall fast.

Strandvall minns tillbaka på juli månad och beskriver träningen då som "en miss".

Genom att missbedöma behovet av återhämtning blev det en resa in i en träningsmässig vägg och ett besök "djupt ner i källaren" för att använda Strandvalls egna ord.

Nu är däremot det första träningslägret genomfört och flera veckor av vistelser i Lappland står närmast på agendan.

– Man skall vara sliten mellan varven också och tävlingssäsongen börjar först om en månad. Då mäts det hur bra den här gamla kroppen klarar sig mot de yngre karlarna, säger Strandvall medan han igen spänner fast cykelhjälmen och kollar bindningarna.

"Jag vill ha snö under fötterna"

Strandvall formligen skiner upp av iver, när tränaren Roland Villför berättar att det kommit 15 centimeter snö i Lappland.

– Jag väntar faktiskt på att få ta på nummerlappen igen, jag börjar vara klar med det här rullskidandet, jag vill ha långa skidor och snö under fötterna, skrattar Strandvall och åker ut på ännu en runda runt den kuperade slingan i Vörå.

Med siktet fast inställt på PyeongChang.

När Strandvall skidar iväg frågar jag avslutningsvis av tränaren Roland Villför i vilken form hans adept är och hur det ser ut.

– Det är nog precis som han sa. Jag har egentligen ingenting att tillägga, säger Villför lugnt och klickar sen vidare på sin tablett.

Roland Villför tränar gymnasieeleverna vid Vörå Idrottsgymnasium, men Matias Strandvall är en av hans egna adepter sen flera år tillbaka.

Reportages foton är tagna av Yle Sportens prao Isak Wärnman från Pedersöre Gymnasium