Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Nedräkning: Kanotsuccé, brottningsbragder och dubbla tripplar i hemma-VM

Från 2017
Publik på skid-VM i Lahtis 1989 med logo för Finlands 100 största idrottsögonblick.
Bildtext En storpublik såg de finländska damernas suveräna uppvisning i skid-VM i Lahtis 1989.
Bild: Yles arkiv / Seppo Sarkkinen

Sylvi Saimo, Thorvald Strömberg, Pertti Ukkola, Mikael Granlund och fantastiska skiddamer bland de 35 främsta i Yle Sportens ranking över Finlands hundra största idrottsögonblick.

För att hedra hundraåriga Finland listar Yle Sporten nationens 100 största idrottsögonblick.

Fram till att vi i början av november nått topp-10 publiceras fem placeringar åt gången – nu har det blivit dags för platserna 35–31.

Se rankingen i sin helhet här!

Sylvi Saimo 1975.
Bildtext Sylvi Saimo var en viktig förebild inom kvinnlig idrott i Finland.
Bild: Yles arkiv / Antero Tenhunen / Pentti Palmu

35. Sylvi Saimo och Thorvald Strömberg leder paddlarna till storslam i hemma-OS
”Thorvald, Thorvald, dom kommer och blandar bort oss, dra nu!” Gert Fredriksson och Thorvald Strömberg är loss på 10 000 meter kanot i Helsingfors-OS 1952, men utmanarna närmar sig. ”Dra själv!”, svarar Ekenäsfiskaren, men då svensken vägrar fortsätter Strömberg i täten. Med en halvkilometer kvar skakar han av sig Fredriksson och tar guld, som han följer upp med silver på 1 000 meter. På damernas 500 meter blir Sylvi Saimo Finlands första kvinnliga olympiska mästare i en sommargren. Gertrude Liebhard kommer nära på slutet men jordbrukaren från Laukas vinner med fyra tiondelar. Paddlarna öser in fyra av hemmanationens sex guld, då Kurt Wires och Yrjö Hietanen segrar på såväl 1000 som 10 000 meter. [Yles arkiv: Sylvi Saimo och Thorvald Strömberg vinner OS-guld i Helsingfors]

Mikael Granlund lyfter VM-bucklan 2011.
Bildtext Mikael Granlund lyfter VM-bucklan i Bratislava våren 2011.
Bild: imago sportfotodienst / All Over Press

34. Hockeyvärlden tappar hakan – Mikael Granlunds zorromål och andra VM-guldet
”Vi har sett något helt otroligt, det här är helt obegripligt, titta vad han gör!”, vrålar referenten Kaj Kunnas. Mikael Granlund har nyss bjudit på en av ishockeyhistoriens mest spektakulära mål. 19-åringen öppnar målskyttet i VM-semifinalen mot Ryssland våren 2011 med ett zorromål (fi. ilmaveivi) som senare blir frimärke. ”Ett av de finaste målen i hockeyhistorien”, berömmer ryska tränaren Vjatjeslav Bykov. Av bara farten vinner Finland över Sverige i finalen efter en utomordentlig insats med 6–1 och tar nationens andra VM-guld. ”Alla jobbar för laget och det är roligt att spela. Inte är det svårare än så”, säger Leo Komarov om Lejonen som under turneringen vänder underläge till seger sex gånger. ”Allting vad han gjorde, varje dag, hade en mening och en riktning. Det var helt galet”, beskriver Toni Söderholm folkhjälten Granlund i Chriso Vuojärvis återblick på våren i Bratislava(målen från semifinalen och finalen hittas i artikeln).

33. Verner Weckman föregångare – brottning tidig finländsk framgångsgren
Rudolf Lindmayer är nere i brygga, klockan klingar och guldet är bärgat. Tror de flesta. Tre av domarna är redo att kora Verner Weckman till mästare i extra-OS i Aten 1906, men Österrikes representant menar att landsmannen Lindmayers båda skuldror inte rörde marken. ”Kom igen, mina herrar, ids inte bråka om en sådan här liten sak – vi brottas på nytt”, säger Weckman inför domarjuryn. Sju sekunder in i returen är Lindmayer i brygga igen, men den här gången släpper Weckman inte taget förrän han kallat till sig den österrikiska domaren som bett honom försöka lägga fingret mellan Lindmayer och mattan. Greklands kung står bredvid och skrattar. Atenspelen räknas inte längre som officiellt OS, men Weckman är trots det Finlands första olympiska mästare då han vinner även i London 1908. Brottning är en verklig guldgruva för Finland under nationens första olympiska spel. Alla tiders rekord-OS är Antwerpen 1920, då brottarna erövrar fem guldpengar och tar ytterligare sju medaljer. [Yles arkiv: Verner Weckman vinner Finlands första ”OS-guld” i Aten]

Pertti Ukkola, 1981.
Bildtext Pertti Ukkola tar guld i OS, VM och EM inom loppet av femton månader 1976–1977.
Bild: Yles arkiv / Pentti Pekkala

32. Segerdans av poeten Pertti Ukkola – mattans monark i Montreal
Efter de gyllene årtiondena (se placering 33) dyker finländsk brottning med endast ett OS-brons på 20 år. Men till Montreal 1976 åker en självsäker Pertti Ukkola. Han vet att han kan klå precis vem som helst – till och med Farhat Mustafin. Efter den överraskande segern över förhandsfavoriten från Sovjetunionen i den andra omgången är vägen öppen till final, där Ukkola ställs mot Jugoslaviens Ivan Frgic. Serben går upp i 4–3-ledning med 1.30 kvar, men Ukkola replikerar till 5–4 en halvminut senare och skänker inte Frgic fler poäng. Med fem sekunder kvar inleder han en segerdans och Frgic ger upp. ”Brottning är en sorts konst med de olika kasten och rörelserna på mattan, säger poeten Ukkola som följer upp OS-bragden med guld i både VM och EM i klassen 57 kg följande år. [Yles arkiv: Pertti Ukkola vinner OS-guld i Montreal]

31. Dubbla tripplar – Finlands skiddamer sopar rent i klassiska spåren i hemma-VM
Den 19–21 februari 1989 bjuder Finlands kvinnliga skidfantomer i Lahtis på en sällan skådad uppvisning i VM-sammanhang. Trippelseger – två gånger om! Först stakar Marja-Liisa Kirvesniemi till överlägset guld på 10 kilometer klassiskt, närmast följt av Pirkko Määttä och Marjo Matikainen. Två dagar senare får Matikainen, som tar medalj även i VM:s två lopp med fri skidteknik, revansch och vinner med ett par sekunders marginal till Kirvesniemi. Trea är Määttä, som i sin tur besegrar fyran med en dryg halvminut. Föga överraskande kröner kvinnorna sitt kanon-VM med stafettguld, även om Sovjets fristilskanon Jelena Välbe kommer nära Matikainen på ankarsträckan. Sammanlagt nästan en halv miljon åskådare följer på ort och ställe med då Finland leker hem medaljstatistiken – framför allt tack vare sina fantastiska skiddamer. [Yles arkiv: Finland tar trippelseger på 10 km och 15 km och vinner också stafetten i Lahtis]

Finländska idrottsögonblick: Matti Nykänen, Marja-Liisa Hämäläinen, Tommi Mäkinen, Tiina Lillak, hockeylejonen och Jari Litmanen.

Ranking: Finlands 100 största idrottsögonblick genom tiderna

Guld och bejublade segrar, svidande förluster och skandaler.

Finlands 100 största idrottsögonblick

Marja-Liisa Kirvesniemi, Jari Litmanen, Lasse Virén och Mika Häkkinen, med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Rösta: Virén, Nurmi eller Lejonen – vilket är Finlands största idrottsögonblick?

Välj din favorit bland 100-åriga Finlands största händelser.

Emil Zatopek och frun Dana Zatopeka, OS 1952, med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Det lilla landets stora fest – totalt utopistisk dröm blir sann

Finland gjorde det omöjliga och klarade OS 1952 med glans.

Harri Kirvesniemi, VM 2001, med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Den katastrofala skammen och skandalen som lamslog en hel nation

Lahtis 2001 har lämnat djupa spår i blåvita idrottssjälen.

Finlands spelare efter VM-kvartsfinalen 2003.

Tre mardrömmar mot Tre Kronor: De gör ont – fortfarande

Finland lider av ett djupt och kollektivt ishockeytrauma.

Nina Holmén, 1976 med logo för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Nedräkning: Mor och son Holmén, ”Julma-Juhas” hemmadubbel och 3.33,33

Finlands 100 största idrottsögonblick har nått topp-40.

Leo-Pekka Tähti årets idrottare, med logo för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Nedräkning: Banbrytande belöning, hockeyhysteri och Finlands första OS-guld

Mika Myllylä och Kaarlo Kangasniemi bland 45 största.

Mika Myllylä, 1999, med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Mika Myllyläs tragiska livsöde – en historia om sorg, ilska och förlåtelse

Från nationalhjälte till landsförrädare över en natt.

Stafettkarnevalen 1999, med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Ett livsverk fyllt av glädje och gemenskap – samma iver och entusiasm finns kvar

"Homis" souvenir har växt till finlandssvensk institution.

Finland firar VM-guldet 2008, med logo för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Från superstart via genomklappning och pånyttfödelse till första VM-guldet

Finland slog Sverige i finalthriller i innebandy-VM 2008.

Finlands spelare firar seger över Danmark, EM 2005, med logo på Finlands 100 största idrottsögonblick.

Sommaren när Finlands fotbollsdamer tog Europa med storm

Finlands damer skrev fotbollshistoria under sommaren 2005.

Jarno Saarinen, Giacomo Agostini och Hideo Kanaya på prispallen, Nürburgring 1973. Med logon för Finlands 100 största idrottsögonblick.

Jarno Saarinen var större än livet – tills han slets ifrån det

En av alla tiders roadracingförare glöms aldrig bort.

Finländska idrottsögonblick: Matti Nykänen, Marja-Liisa Hämäläinen, Tommi Mäkinen, Tiina Lillak, hockeylejonen och Jari Litmanen.

Ranking: Finlands 100 största idrottsögonblick genom tiderna

Guld och bejublade segrar, svidande förluster och skandaler.