Fartygsskrotning kan bli ny business i Nådendal – Åbo reparationsvarv vill ha EU-tillstånd
Finlands största insjöfärja m/s Blue White Eagle har i åratal legat övergiven i Villmansstrand. Nu huggs fartyget upp i Nådendal. Materialet återvinns som råmaterial för industrin.
Skrotningen är ett pilotprojekt finansierat av Tekes, och görs som samarbete mellan Åbo reparationsvarv, Delete, Hans Langh och Meriaura. Tanken är att lägga grunden för en framtida skrotningsindustri i Finland.
- Fartygen består ju till stor del av metall, vilket är en värdefull råvara. Om man klarar av att bygga kostnadseffektivt kan man också skrota gamla fartyg kostnadseffektivt, förklarar Tekes direktör Esa Lindqvist.
Enligt Lindqvist har utredningar visat att förutsättningarna för att skrota fartyg kostnadseffektivt är goda i Finland. Han tror att det kan bli en lönsam affärsverksamhet.
- Lönsamheten klarnar efter det här projektet. Nästa steg är att skrota ett större och mer utmanande fartyg.
Vi hoppas att ansvarsfull återvinning av fartyg blir praxis i Europa inom de närmaste åren. Då kan varje fartyg finansiera sin egen begravning
90 procent av fartyget återanvänds
Företagen står för varsin länk i kedjan. Rederiet Meriaura införskaffade fartyget och bogserade det från Villmanstrand till Nådendal. Åbo reparationsvarv å sin sida står för varvsutrymmena och har införskaffat det tillfälliga testskrotningstillståndet.
Därefter såg industritvätteriet Hans Langh till att fartygets maskinrum och tankar rengjordes innan skrotningsarbetet började. Efter att det var klart skrotade industrisaneringsfirman Delete först fartygets inre delar och tar nu isär fartyget i mindre delar.
Allt som kan användas på nytt går till återvinning. Uppskattningsvis 90 procent av Blue White Eagle kan utnyttjas på nytt.
- Vi hoppas att ansvarsfull återvinning av fartyg blir praxis i Europa inom de närmaste åren. Då kan varje fartyg finansiera sin egen begravning, menar Janne Salonen, sektorchef på Delete.
Enligt Salonen kan det betyda att fartygsägarna till exempel betalar en återvinningsavgift i samband med hamnavgiften. När fartyget närmar sig slutet på sin livstid har ägaren samlat ihop en återvinningskassa som används för att skrota och återvinna fartyget, enligt principerna för hållbar utveckling.
Den största delen av fartygen skrotas i Asien under osäkra förhållanden
Permanent skrotningstillstånd krävs
Ett tusental fartyg om året skrotas världen över. Av dem är ungefär en tiondel europeiska. Den största delen av fartygen skrotas i Asien under osäkra förhållanden.
EU antog 2013 ett direktiv om återvinning av fartyg. Målsättningen är att fartyg under europeisk flagg ska skrotas och återvinnas säkert och ansvarsfullt. Det görs på varv där det kan garanteras att avfall och skadliga ämnen inte hamnar i havet.
I dagens läge har EU gett skrotningstillstånd åt 18 varv. Åbo reparationsvarv förhoppning är att tas med på den listan. Det kräver permanent miljölov.
- Vi har ansökt om tillstånd till början av nästa år, berättar projektchef Oskari Kosonen.
Testskrotningen av fartyget Blue White Eagle övervakas, för att se till att skrotningen sker enligt reglerna. Om Åbo reparationsvarv godkänns av EU blir det läge att investera i en till torrdocka, säger Kosonen.
Originalartikel:
Petra Ristola, Yle Turku
Radio Vega Åboland
