Psykisk ohälsa bland unga ökar på Åland

Psykisk ohälsa bland unga på Åland har ökat. Det upplever den åländska polisen som varje vecka blir kontaktade av flera anhöriga som uttrycker oro över att någon i deras närhet visat tecken på psykisk instabilitet och självskadebeteende.

Den åländska polisen uppfattar att psykisk ohälsa ökar allt mer och att det allt som oftast handlar om unga personer som mår så pass psykiskt dåligt att anhöriga blir akut oroliga.

-Vad det beror på att det ökar är svårt att säga men vi märker att det går ner allt mer i åldrarna, säger äldre konstapel Jan Johansson vid Polisen på Åland.

Otillräcklig utbildning

Den senaste tiden har polisen fått in åtminstone en anmälan per dag där en anhörig uttryckt akut oro för någon familjemedlem, släkting eller vän som mår psykiskt dåligt.

-I och med att det ofta handlar om akuta situationer som uppstår nattetid så ringer man 112 och då är det vi på polisen som rycker ut, säger Jan Johansson.

Han är dock kritisk till att polisen ofta får ansvaret för anmälningarna eftersom han anser att de inte har tillräckligt med utbildning att på rätt sätt hantera situationer där en människa mår väldigt psykiskt dåligt.

-Vi läser alla psykologi vid polishögskolan men det är långt ifrån vad som skulle behövas för att man skall känna sig säker i dessa situationer.

Han önskar att sjukvården skulle ta mer ansvar eftersom de har kunskapen om hur man hanterar situationer där en människa mår mycket dåligt.

-Vi gör det vi ska och kan men det borde inte ligga på polisens bord.

Svårt att tvångsvårda myndiga

Speciellt svårt för polisen blir det om det handlar om myndiga personer som behöver akut hjälp men inte är fysiskt eller psykiskt kapabla att söka den på egen hand.

Vid Ålands hälso- och sjukvårds (ÅHS) psykiatriska klinik menar man att man följer mentalvårdslagen i dessa fall. Klinikchef Ari Lahti förklarar att i princip vem som helst som misstänker att någon är i akut behov av psykiatrisk vård kan göra en anmälan till hälsocentralen, som då har skyldigheten att ta reda på om det finns grunder för misstanken och vid behov föra personen i fråga till närmare läkarundersökning – i vissa fall mot dennes vilja.

Detta är något som polisen menar att inte fungerar i praktiken alla gånger.

-Min personliga åsikt är att det har blivit mycket svårare att få vård till de myndiga personer vi anser att utgör fara för sig själv. Även om vi får en läkare vid hälsocentralen att skriva in personen så är det inte ovanligt att vi ser dem på stan igen dagen efter, säger äldre konstapel Jan Johansson.

Barnskyddsanmälningarna ökar

Hos Rädda barnen på Åland har man märkt en markant ökning när det kommer till barnskyddsanmälningar och ofta handlar dessa anmälningar om just psykisk ohälsa i någon form.

-Att psykisk ohälsa bland barn och unga ökar och har ökat under flera år i hela Norden är ett faktum, säger Janina Björni vid Rädda barnen.

Janina Björni anser att något av det viktigaste när det gäller att hantera människor som mår psykiskt dåligt är att man lyssnar och ger bekräftelse.

-Om det är så att personen som mår psykiskt dåligt har klarat av att uttrycka detta så är det jätteviktigt att den som anförtros informationen agerar för att hjälpa på ett eller annat sätt.

Det förebyggande arbetet viktigt

Både Janina Björni och Jan Johansson poänterar vikten av att jobba förebyggande kring psykisk ohälsa.

-Ett samhälle som ändå har så pass god ekonomi som Finland borde göra sitt yttersta för att satsa på förebyggande verksamhet, säger Janina Björni.

Som exempel nämner hon god dagvård och god skola som jätteviktiga faktorer för barn som riskerar hamna i ett psykiskt illamående. Äldre konstapel Jan Johansson håller med:

- Vi arbetar dagligen med preventiva åtgärder inom vårt polisiära arbete och varje dag påminns man om hur viktigt det är. Alla måste få känna sig hörda.

Linn Ekebom, Ålands radio och tv