Veronica Maggios biografi: Är jag olycklig gör jag bättre musik

Det är en storslagen bok som Veronica Maggio har skrivit. Man är van vid att enbart internationellt stora artister som Madonna, Lady Gaga, Janet Jackson och Britney Spears med hjälp av en massa förlagsmänniskor lyckas skapa dylika verk.

"Det är alltid i ögonblicket innan lyckan infinner sig som jag trivs bäst. Innan allt blivit för bra", skriver hon.

Det är Maggio som står för texten men naturligtvis har hon haft hjälp för att sammanställa det hela. Layouten och upplägget är mycket tilltalande och lättillgängligt.

Men det är Maggio som har haft sista ordet. På samma sätt som hon jobbar med sina skivor. Och om man beaktar att första albumet kom 2006 så är det en hel del hon har hunnit med.

Och hon har gått från klarhet till klarhet i sin karriär. Hon har vunnit i princip allt man kan vinna inom svenskt musikliv och totalt har 25 av hennes singlar och album blivit guld eller platina.

Frustrerad på formatmedia

Då Maggio blickar tillbaka på sitt liv gör hon det med besked. Boken Allt är för bra nu omfattar hennes livshistoria samtidigt som man får en inblick i hennes musikskapande. Här finns texter och ackord till alla låtarna på hennes sex stycken album.

I förorden förklarar hon varför hon kände stor lust att skriva boken.

Ofta blir jag ombedd att berätta om min musik i intervjuer eller pressreleaser, men efter att texten destillerats ner för att passa formatet blir det sällan särskilt mycket kvar av verkligheten

Veronica Maggio i boken Allt är för bra nu

Hon är frustrerad över att halvsanningar blir till fastslagen historia och vill med boken berätta vad som verkligen hände när musiken blev till. Det är hennes egna ord om hennes musik.

Från barndom till platina

Det hela startar på Rackarbergsgatan i Uppsala där hon växte upp med en halvbror och mamma Karin. Då var största nöjet att åka runt i mammas gamla Citroën och stanna för att köpa choklad från kiosken på vägen hem.

Efter diverse utsvävningar till Österrike och Norge och flere avbrutna gymnasiestudier så hittar hon sig själv i musiken. Det börjar med ett slavkontrakt för ett skivbolag men hon vet att hon nu har ena foten inne i branschen.

Och vi vet ju alla hur det gick sen. Allt hon nästan rörde vid blev guld och ibland till och med platina.

Slicka inte på frimärken

Veronica Maggio har ett bra och flytande språk. I hennes låtar sitter man fastnaglad från början till slut. Man blir bjuden på en liten överraskning i varje ny refräng.

Och boken bjuder ofta på samma upplevelse. Det är härliga anekdoter och storstilade och fina bilder. Det hela stärker och bekräftar henne som artist.

Hon beskriver mycket bra speciella situationer i sitt liv. Som då hennes mamma som jobbade på ett fängelse som sjuksköterska och Veronica började följa med henne till jobbet.

Hon blev god vän med en intern som varnade henne för att slicka på frimärken. Senare gick det upp varför det kunde vara farligt innanför murarna.

En vilja att ha det obekvämt och vara olycklig

Mycket i Veronica Maggios låtar handlar om att växa upp och att lära känna sig själv. I boken beskriver hon med ett bra exempel vad det är fråga om.

Hon tror fortfarande på myten om den lidande konstnären. Att man skriver bättre med brustet hjärta och tårar i ögonen

Kjell Ekholm om Veronica Maggio

Då albumet Satan i gatan spelades in var det hett och dålig luft i studion. Någon ville sätta in en fläkt för att det skulle bli svalare och lättare att andas.

Men Maggio tvekade. Alla hade blivit vana med den dåliga luften. Tänk om det skulle bli för lätt nu? Hon tror fortfarande på myten om den lidande konstnären. Att man skriver bättre med brustet hjärta och tårar i ögonen.

Det är alltid i ögonblicket innan lyckan infinner sig som jag trivs bäst. Innan allt blivit för bra, skriver hon.

Hennes liv finns i låtarna

För det mesta återger hon sina egna upplevelser och möten med människor och det är sist och slutligen förvånansvärt lite hon berättar om själva bakgrunden till låttexterna.

Jag antar att hon vill att man skall utgå från att hennes egen livshistoria finns inbakad i dem och att det inte finns något att tillägga.

Istället får du, som bonus, lyriken med ackord så det är bara att stämma gitarren och börja öva inför lägereldarna nästa sommar.

Antagligen bara för att konstatera att de inte är lika lätta som Blowin´ in the wind.