Ekenäs historia genom männen och kvinnorna bakom gatunamnen

Vem var Erik Fleming, Pehr Sommar och Sanngren som fått en liten gränd uppkallad efter sig? Ekenäsbördige Magnus Cederlöf har valt att beskriva sin hemstad Ekenäs historia genom personerna bakom gatorna och gränderna.

- Det är tanken bakom min bok Från Flemingsgatan till Pehr Sommars gata. Vem var de här personerna som Ekenäs valt att premiera med ett eget gatunamn?

- Kan man bidra till att beskriva stadens historia med de här personerna som inkörsport?

Tendensen så här i modern tid är faktiskt att kvinnogatunamnen ökar

Magnus Cederlöf

Cederlöfs bok utkommer på torsdag (26.10), på öppningsdagen för Helsingfors bokmässa. Bakom projektet står han själv, med stöd av finlandssvenska stiftelsepengar, samt Västnyländska kultursamfundet.

Som debuterande författare till ett lokalhistoriskt verk går Magnus Cederlöf i sin fars, filosofie doktor och rektor Henrik Cederlöfs, fotspår.

Från 1500-talet till 2000-talet

Cederlöf har hittat ett 20-tal persongatunamn i Ekenäs. Tidsmässigt sträcker de sig över Ekenäs historia som stad.

- Den äldsta är Erik Fleming som föddes på 1400-talet. Den yngsta är Pehr Sommar som var född i början på 1900-talet.

Sedan finns här gator som fått sina namn betydligt senare, såsom Helene Schjerfbeck gata, som ersatte Kärrgatan i Ekenäs när staden uppgick i Raseborg år 2009, konstaterar Cederlöf.

En framställan om att Helene Schjerfbeck borde hedras med en egen gata hade gjorts redan tidigare och vid kommunfusionen tog man tillfället i akt att ge konstnären med ett förflutet i Ekenäs en egen gata.

Det bidrog också till att antalet kvinnor med en egen gata ökade. För liksom på annat håll är mansdominansen väldigt stor. Bemärkta personer genom tiderna har i stor utsträckning varit män.

- Gatunamngivningen överlag är ganska trög, men tendensen så här i modern tid är faktiskt att kvinnogatunamnen ökar, säger Magnus Cederlöf.

Politiska beslut

Gatunamngivningen är politiska beslut i kommunerna. I dag är det tekniska nämnden som fattar beslut om namn på gator.

- Platsbestämda gator är ju helt okontroversiella. Såsom Ormnäsvägen, Båssavägen eller Kyrkogatan.

Men så fort man kommer in på personer som ska hedras med en egen gata blir det frågan om att utvärdera den personens livsinsats.

- Då är det en politisk bedömning. Vem har gjort någonting som är värdefullt för staden, säger Cederlöf.

De 20-tal personer som ligger bakom gatunamn i Ekenäs är också helt klart representanter ur etablissemanget. Det är eliten som premierats.

- Förstås finns här också några hantverkare ur stadens historia. Men Ekenäs var en hantverkarstad och det här skrået hörde också till stadens borgerskap.

Ett klart politiskt skede i namngivningen av gator upplevde Finland genast efter självständigheten. Då ville man städa upp efter den ryska perioden i Finlands historia.

I den här andan ändrades också Nikolajgatan i centrala Ekenäs till Gustav Wasas gata.

Ekenäsborna minns Pehr Sommar

Enligt Magnus Cederlöf kan man anta att personerna som fått egna gator och gränder i en liten stad som Ekenäs också var allmänt populära hos stadsborna.

Borgmästare Kjellin är ett exempel. Han var verksam på 1800-talet och känd för att hålla stånd mot trycket från den ryska militärbefolkningen som ansträngde Ekenäs med sin närvaro och sina krav.

En annan populär person var Pehr Sommar, grundare av företaget Tammet.

- Många Ekenäsbor minns ju Pehr Sommar än i dag. Han hörde till dem som lyfte Ekenäs efter kriget och bidrog till att näringslivet utvecklades och ekonomin kom på fötter, säger Magnus Cederlöf.

Hultman och Höijer

Andra viktiga industrimän var Frithiof Hultman, som grundade Ekenäs Ölbryggeri bolag i medlet av 1800-talet.

Företagets namn ändrades senare till C.F Hultmans porterfabrik.

Då hade Hultman utvidgat med bryggning av porter, en ny och starkare ölsort.

Konsul Frans Höijer lämnade också avtryck i staden Ekenäs.

Efter anställningar både i Viborg och i Sinebrychoffs laboratorier i Helsingfors startade han eget i den teknokemiska branschen i början av 1880-talet.

Höijer inledde tillverkningen av lack, polityr, brännvin och likörer på en gård vid Kungsgatan, men 1892 etablerade han sin egen fabrik invid nuvarande Norra hamnen i Ekenäs.

Gatan som uppkallades efter honom ligger inte i hamnområdet, utan löper mellan Centrumplanen och seminariets kosthåll.

Föreståndarinnan Hedvig Sohlberg

Hedvig Sohlberg har också fått en egen gata uppkallad efter sig.

Den ligger lämpligt i närheten av seminarieområdet. Det var där hon gjorde sin livsgärning som föreståndarinna vid Ekenässeminariet.

Precis som för Schjerfbeck fick Sohlberg sin egen gata först år 2009 i samband med kommunfusionen.

Aktiv kvinna

Vid sidan av lärararbetet var det Sohlbergs uppgift att övervaka levernet vid lärarinneseminariet.

- Hon hade en kristen livssyn och var en förgrundsgestalt inom nykterhetsrörelsen, så man kan anta att de blivande lärarinnorna hade en ganska respekterad föreståndarinna i Sohlberg, säger Magnus Cederlöf.

Hedvig Sohlberg var också aktiv inom politiken i Ekenäs. Hon var stadens första kvinnliga fullmäktigeledamot, invald år 1919.

På riksplanet var Sohlberg invald i lantdagen från Nylands valkrets åren 1908-1913.

Vid hennes inval 1908 var hon faktiskt den enda av de finlandssvenska ledamöterna från Nyland som kom från en annan ort än Helsingfors.

Vem var Sanngren?

Många av personerna bakom gatunamnen i Ekenäs är välkända bland stadsborna än i dag.

Hit hör prästen och astronomen Sigfrid Aronus Forsius, skogsinstruktören Hjalmar Carpelan, författaren Jonatan Reuter och de svenska Ekenäsvännerna Lars W. Larsson och Aina Cederblom för att nämna ytterligare några.

Bland de mer okända gränderna som namngivits efter en person är Sanngrens gränd i våningshusområdet Jägarbacken. Sanngrens gränd är en kort sidogata till Rönnvägen.

Så vem var Sanngren?

- Det har jag också funderat på, säger Magnus Cederlöf. Tur att jag inte tappade bort den lilla gränden helt och hållet. Klart är väl att Karl Edvard Sanngren var en skicklig jägare på sin tid, säger Cederlöf.

Speciellt var han känd som en skicklig vargjägare hemma från 1800-talets Ekenäs.

I samband med stadsplaneändringen för Jägarbacken år 1989 kom den lilla sidogatan att bära hans namn, vilket ansågs lämpligt eftersom grändernas namn i området skulle anknyta till jakt, skogsblommor och sagor.

Så Sanngren, som till yrket var kruk- och kakelugnsmakare, kom att få sin egen gränd sida vid sida med gatunamn som Rödluvans gränd, Mormors gränd och Varggränd.

Frågesport: Vad vet du om gatunamnen i Ekenäs?

Vi bjuder på tio frågor!