Professor: Fungerande familjeledighet måste få kosta

Regeringen måste inse att ett välfungerande system med familjeledigheter kostar pengar. Annars kan regeringens reformer bli en halvmesyr, varnar Befolkningsförbundets forskningsprofessor Anna Rotkirch.

Regeringen förbereder som bäst en reform av föräldraledigheterna, med utgångspunkten att reformen skall vara kostnadsneutral. Det är en dålig utgångspunkt, anser Anna Rotkirch.

Den svenska föräldraledighetsmodellen nämns ofta som ett föredöme, men inte då det gäller kostnaderna.

- Om vi vill gå in för den svenska modellen så kostar det. Föräldrarna i Sverige får betydligt mera pengar. Det är ingen idé att gå in för en dålig piratkopia, säger hon.

Tankesmedjan Agenda publicerade på tisdag en rapport som jämför systemen för föräldraledighet i de nordiska länderna.

Finland minst generöst i Norden

Finlands nuvarande modell är enligt rapporten den minst flexibla i Norden. Möjligheten att ta ut föräldraledigheten i flera perioder är begränsad, och det är svårt att kombinera deltidsarbete och deltidsledighet.

Samtidigt erbjuder både Sverige, Norge, Danmark och Island föräldrarna möjlighet att flytta och använda den inkomstbaserade föräldraledigheten också efter att barnet har fyllt 1 år, samt möjlighet att flexibelt ta ut föräldraledigheten på deltid. Bara för att nämna ett par exempel.

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko (C) vill gärna se större flexibilitet i de inkomstbaserade familjeledigheterna.

- Den nya modellen måste ta hänsyn till olika slags familjer och till hur de jobbar, säger Saarikko.

Hon säger också att det inte är uteslutet att förlänga de inkomstbaserade ledigheterna eller höja nivån på ersättningarna.

- Reformen får inte leda till att statens och kommunernas utgifter ökar, men det är ju i stor utsträckning arbetsgivare och arbetstagare som betalar de inkomstrelaterade ledigheterna, påpekar Saarikko.

Lägre ersättningsgrad

Finländska föräldrar kan överlag räkna med lägre bidrag och ersättningsformer under föräldraledigheten. Om man ser till utbetald ersättning för familjeledigheter år 2017 är ersättningsgraden i Finland högst 70 procent av inkomsten.

I Sverige är motsvarande ersättningsgrad 77.6 procent och på Island 80 procent. I Norge och Danmark är ersättningsgraden 100 procent upp till en bestämd gräns.

Papporna i Finland är också mindre benägna att hålla en lång familjeledighet än mammorna.

- Våra föräldraledigheter är nog generösa, men jämfört med resten av Norden har vi lägre nivå på alla punkter, säger Anna Rotkirch.

Färre finländska barn på dagis

Barnfamiljernas vardag i Finland ser också mycket annorlunda ut om man beaktar andelen barn på dagis. I Finland har omkring hälften av alla tvååringar dagisplats, och andelen treåringar på dagis uppgår till omkring 70 procent.

Det är relativt låga siffror, särskilt jämfört med Danmark, där barnen börjar på dagis redan vid 1 års ålder i genomsnitt. Närmare 90 procent av alla tvååringar har dagisplats i både Sverige, Norge och Danmark.