Köken i Ekenäs skriker efter beslut - politikerna vill ändå utreda mera
Det finns inga enkla lösningar på frågan hur köken i Ekenäs kunde organiseras mera effektivt. Raseborgs stad måste ändå snart fatta ett beslut om köken, säger politiker.
Tekniska nämnden i Raseborg kunde inte i tisdags (24.10) fatta beslut om staden ska satsa på ett stort centralkök i J-byggnaden på Ekåsens tidigare sjukhusområde.
Eller om det andra alternativet skulle vara bättre: att staden har två centralkök, det ena på Ekåsenområdet och det andra i Seminarieskolan i Ekenäs.
Utredningarna om köken i Ekenäs fortsätter
Tekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) säger att Raseborg snart måste fatta ett beslut om köken i Ekenäs.
- Nämnden tycker att frågan inte är så enkel att man kan låsa sig vid ett alternativ. Det är inte tekniska nämnden som fattar beslut om köket utan det är i fullmäktige. Så att ha bara ett alternativ i en komplicerad fråga uppfattades inte som vettigt.
Tjänstemännen ska komma med ett nytt förslag före den sista februari nästa år.
Det som tjänstemännen ska fortsätta att utreda är bland annat hur social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen påverkar.
- Det kan påverka 20 till 30 procent av kosthållens produktion, det bör tas i beaktande. Vi vill också veta vad ett nollalternativ betyder, säger Orre.
Nollalternativ innebär att Raseborg inte gör några förändringar vad gäller köken i Ekenäs.
- Men det måste ändå göras något så att köken är i skick så att maten är bra. Personalen ska kunna arbeta så effektivt som möjligt.
"Det finns onödigt många kök"
Raseborgs kosthållschef Tove Damén-Wikholm säger att staden Raseborg måste göra något åt köken.
Det krävs investeringar för att de ska kunna fortsätta.
- Det finns onödigt många kök då man jämför med andra kommuner i Raseborgs storlek. Det är en annan femma hur stora centralkök vi vill ha, men det finns möjligheter att minska på antalet kök.
- Vi kan diskutera i evigheter om köken ska tillreda hundra eller tusen portioner, men köken måste renoveras för att de ska kunna användas i fortsättningen.
De flesta kök behöver renoveras
Raseborgs stad vill se över kosthållet i Ekenäs eftersom de flesta centralkök är så gamla att de behöver en grundlig renovering.
Och då måste staden veta om köken fortsätter som centralkök eller om de ska bli utdelningskök.
Om de blir utdelningskök måste staden få något större centralkök som kan komplettera de portioner som faller bort då kök blir utdelningskök.
Centralkök är ett kök som tillreder mat och sänder ut varm mat till skolor, daghem eller äldreboende. Ett utdelningskök tar emot den varma maten.
I utdelningsköken kokas potatis, pasta och ris.
Stora stad - inga enkla lösningar
Frågan om köken i Raseborg är en långkörare.
I maj 2011 började Raseborg en utredning om hur matproduktionen i Raseborg ska se ut i framtiden.
Arbetet har sedan fortsatt med olika konsulter som utrett kosthållet. Även Raseborgs kosthållschef Tove Damén-Wikholm har gjort utredningar.
Vad beror det på att det är så svårt att få en utredning som politikerna kan godkänna, Tove Damén-Wikholm?
- Staden är geografiskt stor och det finns inga enkla lösningar, säger Damén-Wikholm.
Känslosam fråga för politikerna
De centralkök som finns i Ekenäs är byggda för länge sedan.
Damén-Wikholm säger att köken inte heller är dimensionerade för det antal matportioner som tillreds i dag, vilket gör det svårt att stänga mindre kök och flytta över portionerna till ett större kök.
- Köken är på besvärliga ställen i fastigheterna, så det är inte så där bara att ändra på dem på ett ekonomiskt fördelaktigt sätt.
Vad är det som gör att politikerna dröjer med att fatta beslut i köksfrågan, Werner Orre?
- Det är en känslosam fråga för många politiker. Maten berör alla i vår vardag och vi vill göra det bästa för våra invånare samtidigt som stadens ekonomi är svag.
Orre anser att Raseborg trots allt satsar på maten. I Raseborg kostar en portion skolmat 3,47 euro. I hela landet i medeltal 2,75 euro och 2,42 euro i Svenskfinland.
"Det är inte en fråga om besparingar"
Stadens utredningar om köken i Ekenäs är inte i första hand en fråga om besparingar, säger Werner Orre.
Det handlar om att vissa kök är föråldrade och måste renoveras för att de ska kunna användas.
Det innebär att staden måste hitta vettiga ekonomiska lösningar.
Tove Damén-Wikholm tycker inte att problemet ligger i uträkningen av vad det kostar att ha ett centralkök i Ekenäs. Det är platsen som är problemet.
- Det finns ur kökets synvinkel ingen enkel lösning på var ett centralkök ska vara. I Karis fanns från tidigare ett stort centralkök som på ett enkelt sätt kunde utvidgas.
I Karis finns centralköket i Karis svenska högstadium. I Ekenäs finns inte en motsvarande fastighet, säger Damén-Wikholm.
- Det bara är så. Kvaliteten på maten är ändå okej.
Orre: Det går inte att utreda hur mycket som helst
Tjänstemännen föreslog till tekniska nämndens möte i tisdags att staden satsar på ett stort centralkök i J-byggnaden på Ekåsens tidigare sjukhusområde. Det förslaget hade de som första alternativ.
Nu ska tjänstemännen utreda om det eventuellt finns skadliga ämnen i konstruktionen i J-huset på Ekåsenområdet och vad en sanering skulle kosta.
Kunde en sådan utredning har gjorts tidigare?
- Självklart, svarar Werner Orre, det är en massa man kan göra. Faktum är att vi måste fatta ett beslut, det går inte att utreda hur mycket som helst.
