Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Utrotningshotade flodpärlmusslor flyttas från Lappfjärds å till forskningsstation

Från 2017
Eero Mäenpää dyker efter flodpärlmusslor i Storå i Södra Österbotten.
Bildtext Eero Mäenpää dyker efter flodpärlmusslor i Storå i Södra Österbotten.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Forskare försöker rädda flodpärlmusslan. Nu flyttas en del av de kring femtio musslorna från Lappfjärds å till en forskningsstation där man hoppas att de ska föröka sig.

Det uppskattas finnas endast kring femtio flodpärlmusslor kvar i Lappfjärds å och dessa torde vara över 100 år gamla. Forskarna har inte lyckats hitta unga individer på flera år, vilket tyder på att musslorna inte lyckats föröka sig.

Flodpärlmusslor uppfiskade ur Storå i Södra Österbotten.
Bildtext Flodpärlmusslor som fiskats upp ur Lappfjärds å
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Därför fiskar forskare från NTM-centralen nu upp ett antal musslor som transporteras till Jyväskylä universitets forskningsutrymmen i Konnevesi.

- Där kommer de att stanna i några år och förhoppningen är att de förökar sig, säger Eero Mäenpää på NTM-centralen i Södra Österbotten.

Lite mer specifikt hoppas man att dessa gamla musslor ska producera larver, så kallade glochidier, som i sin tur förs till Norge för fortsatt vård.

Därifrån ska de sedan återvända till de finländska vattendragen.

Eero Mäenpää, forskare på NTM-centralen i Södra Österbotten.
Bildtext forskaren Eero Mäenpää
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

I sista minuten

Mäenpää är en av flera som dyker efter musslor i Lappfjärds å. Just den här dagen befinner vi oss dock på Storå kommuns sida, vilket betyder att ån just här också bär namnet Storå.

Läget med musslorna i Lappfjärds å/Storå är väldigt dålig, enligt Mäenpää.

- Vi har dykt i ett par dagar och bara hittat strax under femtio stycken. Det börjar vara sista minuten att göra något åt saken.

Dålig vattenkvalitet en stor bov

Läget är i och för sig oroväckande i största delen av landet. I fjol förde man musslor från från Esse å till Konnevesi för att föröka sig. I det fallet ser resultaten rätt lovande ut.

I Lappland är några åar fortfarande i så gott skick att flodpärlmusslan klarar av att föröka sig. Men den är trots det klassad som utrotningshotad. Den fredades så tidigt som 1955.

Storå i byn Vanhakylä i Storå kommun
Bildtext Storå/Lappfjärds å
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Så vad är orsakerna till att flodpärlmusslan i dag är utrotningshotad?

- Dålig vattenkvalitet och bristen på värdfiskar, säger Mäenpää.

Musslornas larver behöver vandringsfiskar. Larverna sätter sig på fiskarnas gälar. Där övervintrar de och släpper taget nästa vår.

Ytterligare ett problem med till exempel Lappfjärds å är att bottnen är långt ifrån optimal för musslorna.

Flodpärlmusslan fredad i all evighet?

Forskarna har lov att fiska upp ett par hundra musslor ur Lappfjärds å. Men den siffran tror inte Mäenpää att man kommer att nå upp till.

- Mellan 50 och 100 kan vi få om vi vänder på varje sten.

I ett stort ämbar med vatten ligger de musslor som man hittills fått upp ur ån; strax över tio stycken.

Så målet är att återuppliva flodpärlmusslan i de finländska åarna. Men kommer vi någonsin att uppnå en nivå där det blir tillåtet att fiska flodpärlmussla igen?

- Det tror jag inte. Fredandet av arter blir bara strängare hela tiden, säger Mäenpää.

Väldigt sällsynt med pärlor

I sagor och tecknade filmer hittar man pärlor i musslorna. Men det är de facto väldigt ovanligt att en mussla innehåller en pärla.

- Jag har hört att kring var tusende innehåller en pärla. Och ska man hitta en pärla som är värd något måste man öppna kring tiotusen musslor.

Räddandet av flodpärlmusslan är del av ett större projekt som heter Freshabit. Projektet pågår fram till år 2022 och finansieras bland annat av EU, miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet.