Vintermörkret är mardrömmarnas tid – hälften av finländarna har mardrömmar varje månad

Ungefär hälften av finländarna har mardrömmar varje månad, och mellan tre och fem procent drabbas ofta av mardrömmar, visar en doktorsavhandling som granskas den här veckan vid Åbo universitet.

Det är forskaren Nils Sandman som ligger bakom doktorsavhandlingen om mardrömmar bland finländska vuxna. Sandman har utrett hur vanliga mardrömmarna är, samt riskfaktorer och följder av mardrömmarna.

Mardrömmar är drömmar som innehåller starka otrevliga känslor. De kan vara så skrämmande att man vaknar av dem.

Enligt Sandman har ungefär hälften av finländarna mardrömmar varje månad. De blir vanligare ju äldre man blir, och är också mera allmänna bland män än bland kvinnor.

Mardrömmar vittnar om psykisk påfrestning.

De som har mardrömmar då och då lider sällan av det.

Men hundratusentals finländare har mardrömmar ofta, och då kan de bli ett stort problem, berättar Nils Sandman.

- De som ofta har mardrömmar har mera depressionssyndrom samt sömnlöshet. De upplever också att deras livskvalitet är sämre än de som har färre mardrömmar.

De som blir deprimerade av mörkret har också mera mardrömmar

I sin doktorsavhandling hittade Nils Sandman också kopplingar mellan mardrömmar och vinterns mörkertid. Personer som känner sig trötta och nedstämda på vintern har också mera mardrömmar.

- De som drömmer mycket mardrömmar löper dessutom en lite större självmordsrisk än de som inte drömmer mardrömmar, säger Nils Sandman.

Även om självmordsrisken är förhöjd är det ändå få av dem som har mycket mardrömmar som begår självmord, betonar han.

Krigsupplevelser kan störa sömnen i tiotals år

Forskningsmaterialet i doktrosavhandlingen, som är gjord inom psykologin, sträcker sig från 1970-talet till nutid. Det omfattar 78 345 finländare i ålderns 25-74 år.

Forskningen visar att krigsveteraner ännu på 1970-talet hade tre gånger mera mardrömmar än män som inte hade deltagit i kriget.

Det här tyder på att mardrömmar som beror på trauman kan hålla på i årtionden om de inte blir omskötta.

Drömmar är ett svårt forskningsområde

Enligt Nils Sandman kan mardrömmar bero på många olika saker.

- Resultaten tyder på att mardrömmarna är ett psykiskt allmänsymptom. De vittnar om psykisk påfrestning.

Det finns heller inget pålitligt sätt för drömforskarna att få information om hur drömmarna ser ut och upplevs av dem som drömmer.

Mardrömsundersökningarna i Sandmans doktorsavhandling är baserade på enkäter, men att undersöka mardrömmar på det sättet har sina utmaningar. Den svarande kanske inte minns sina drömmar ordentligt, och kanske inte kan eller vill berätta om dem.

- Enkätundersökningar är ändå det enda sättet att få information om tiotusentals människors drömmar, säger Sandman.

Ger mardrömmar sämre mående, eller tvärtom?

Många människor upplever att de har mycket mardrömmar. De har ofta också andra problem med sitt välmående.

Drömforskningen kan ändå inte ge svar på hurdana mardrömmar de här personerna har.

Och vad kommer först, hönan eller ägget? Är mardrömmarna orsaken till de andra problemen, eller en följd av dem? Den frågan ger forskningsresultaten heller inget svar på.

Nils Sandmans doktorsavhandling "Nightmares: Epidemiological studies of subjective experiences" granskas vid Åbo universitet på lördag, den fjärde november.

Forskningen är gjord i samarbete med Institutet för hälsa och välfärd.

Källa: Åbo universitets pressmeddelande