Språkvårdaren Maria Fremer: “Obegriplig myndighetssvenska en fara för demokratin”

Lider du av blankettskräck eller får du skrämselhicka av blotta tanken på att läsa en text som skrivits av en myndighet eller officiell instans? Då ligger felet inte hos dig utan hos myndigheten som producerat texten. Alla har rätt att förstå vad som avses och det ska göras så klart att också det som är svårt blir begripligt.

För att ta del av den demokratiska processen på jämlika grunder måste man kunna ta till sig information som myndigheter och offentliga inrättningar producerar. Men ibland är språket så krångligt och svårbegripligt att det i värsta fall blir omöjligt att förstå vad som avses.

Vad säg till exempel om det här fabricerade exemplet?

"Som ett resultat härav uppdrog departementet ifrågavarande myndighet att ompröva sin praxis och huruvida dokumenten varur uppgifterna är hämtade överensstämmer med grundskrifterna."

I stället kunde texten se ut så här:

"På grund av det som hänt ber departementet den nämnda myndigheten att se över sina rutiner. Myndigheten ska också kontrollera att uppgifterna stämmer överens med originaltexten."

Fremer flaggar för tydlighet

Maria Fremer är nytillträdd språkvårdare vid Institutet för de inhemska språken med inriktning på just myndighetsspråk. Hon jobbar med det som kallas klarspråk.

Klarspråksidealet går ut på att man producerar text som är klar och begriplig för dem som behöver läsa den, utan att ge avkall på innehållet.

- I grunden handlar det om demokrati. Alla som bor i vårt land och i våra kommuner har rätt att vara med och skapa vårt gemensamma samhälle och påverka alla ärenden som gäller dem själva. En grundförutsättning för att man ska kunna gör det är att man förstår vilka lagar och bestämmelser som gäller och vad de i praktiken innebär för en själv, säger hon.

Våga hellre vara begriplig än att du döljer dig bakom krångliga formuleringar som folk inte förstår

Maria Fremer

Klarspråk och klart myndighetsspråk ska dock inte blandas ihop med det som kallas lättläst. Lättläst är en genre där man anpassar texten för personer med specialbehov medan klart myndighetsspråk är idealet för precis alla.

- Men när det kommer till uttryckligen lag- och författningstext så skiljer det sig något från övrig myndighetstext. Man kan helt enkelt inte driva klarspråksidealet riktigt lika långt i lagtexter, förklarar Fremer.

Svarta listan

En av Maria Fremers största utmaningar som myndighetsspråkvårdare är att största delen av alla myndighetstexter i första hand produceras på finska för att sedan översättas till svenska. Det här föranleder ett tätt samarbete både med de finska och svenska kollegorna.

- Även om jag har mycket kontakt med språkvården i Sverige så är de svenska myndighetstexterna ändå annorlunda både till innehåll och uppbyggnad. Det kan bli lite av en balansakt mellan de sverigesvenska rekommendationerna och de finska texter vi har att utgå från.

I Sverige tillämpar myndigheterna en så kallad svart lista på ord och fraser som kan ersättas i författningsspråk. Densamma tillämpas även i Finland och utöver det finns det listor över finlandismer som är specifika för just Finland.

- Det finns finlandismer som vi måste använda i vissa myndighetstexter eftersom de finns i våra lagar. Ibland kan de beteckna företeelser som inte finns i Sverige och då behöver vi andra begrepp. Men i övrigt försöker vi sträva efter ett bra standardspråk som inte skiljer sig från svenskan i Sverige.

Här är några exempel ur Svarta listan:

Undvik: En kopia av planen ska tillställas myndigheten.
Skriv hellre: En kopia av planen ska lämnas in/sändas till myndigheten.

Undvik: När något förfaller till betalning …
Skriv hellre: När något (senast) ska betalas …

Undvik: avbida i häkte
Skriv hellre: stanna kvar i häkte

Vågar du skriva begripligt?

Ett tydligt myndighetsspråk sparar både tid och möda. Men det handlar inte bara om strama deadliner, bristen på tid och pengar då det blir fel - utan också om attityder. Alla har rätt att förstå en text och alla myndigheter bör inse att deras kommunikation påverkar medborgarnas rättssäkerhet.

En text kan också vara trovärdig utan att vara krånglig. Det här kan kräva lite mod av skribenten eller översättaren, menar Fremer.

- Man ska inte vara så ängslig med sitt språk. Våga hellre vara begriplig än att du döljer dig bakom krångliga formuleringar som folk inte förstår. Om något ändå blir fel så går det oftast att korrigera och ta lärdom.

Ingen språkpolis

Fremer understryker att hon inte är en språkpolis och att hon inte bedriver uppsökande språkvård. Däremot är hon en resurs och hjälper myndigheter vid behov, till exempel genom skräddarsydda utbildningar till yrkesgrupper som producerar svenska texter i sitt arbete.

Om du stöter på en text som är bristfällig eller obegriplig eller om den svenska informationen saknas så uppmanar Fremer att i första hand kontakta den aktuella myndigheten och be om begriplig information, det har du nämligen rätt till. Om det inte hjälper kan du göra en språkskyddsanmälan via Folktingets webbplats. Folktingets huvuduppgift är att arbeta för svenska språkets ställning i Finland.

Här är några nyttiga länkar om du vill förkovra dig i klarspråk och god svenska.

Sök i tre ordböcker på en gång
Stora finsk-svenska ordboken
Frågor som hjälper dig att skriva texter på klarspråk