Barn får hemlighålla läkarbesök från föräldrar
Minderåriga har rätt att bestämma att deras vårduppgifter inte delas med föräldrarna. Läkare kan upphäva rätten, men klara riktlinjer om när det ska göras finns inte.
För många kom det som en överraskning när Yle rapporterade om att barn kan dölja läkarbesök från föräldrarna.
Om en minderårig faller av cykeln och bryter armen, så sköts oftast vården med föräldrarnas hjälp. Men när det handlar om till exempel intimhygien, eller mental hälsa vill barnet nödvändigtvis inte berätta om saken till föräldrarna.
Lagen om patientens ställning och rättigheter säger att “om en minderårig patient inte kan fatta beslut om vården, skall han vårdas i samråd med sin vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare.”
Enligt Risto Heikkinen, överläkare vid tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira, har personer under 18 år samma rättigheter som myndiga patienter. Också minderåriga har självbestämmanderätt.
Minderåriga har samma rättigheter som vuxna.
― Risto Heikkinen
– Det innebär att för minderårigas del så görs det en bedömning om de kan bestämma om vården själva. Och oavsett om de kan göra det eller inte så måste deras åsikt tas i beaktande, säger Risto Heikkinen.
Enligt Heikkinen gör läkaren eller annan vårdade person en bedömning av barnets utvecklingsnivå.
– Om det anses att personen är tillräckligt mogen för att själv bestämma om vården så har denna också rätt att förbjuda att man lämnar ut uppgifter om vården. Den här rätten finns också för minderåriga.
Vem bestämmer utvecklingsnivån?
Läkaren eller den vårdansvariga har det sista ordet och föräldrarna får veta om ärendet eller inte. Att fatta ett beslut om utvecklingsnivån är ändå inte helt enkelt.
– Det finns inga fastställda kriterier, man utgår från yrkeserfarenheten, säger Risto Heikkinen.
Dessutom tar läkaren flera sker angående barnets utveckling i beaktande, såsom puberteten och den psykiska utvecklingen.
Det görs också en bedömning om den enskilda situationen, till exempel om tillståndet är så pass allvarligt att det krävs att föräldrarna deltar i beslutsfattandet, enligt Heikkinen.
Han anser ändå att det är ovanligt att information om barnens vård inte delas med föräldrarna.
Barn kan vara oroade
Heikkinen säger att det är viktigaste att föräldrarna informeras om barnets liv är i fara.
– Om en minderårig har självmordstankar kan man inte begränsa samtalat till två parter. Då är det i barnets intresse att saken lyfts upp med till exempel föräldrarna, säger Heikkinen.
Det kan ändå finns situationer när den minderåriga personen är rädd att information om deras mentala hälsa ska delas till föräldrarna. Det kan sätta käppar i hjulet för hela vården eftersom barnet då kanske inte vågar söka hjälp.
Överläkare Risto Heikkinen vid Valvira är barnpsykiatrisk speciallärare till utbildningen och enligt honom behöver ungdomar inte oroa sig över att deras mentala bekymmer delas till föräldrarna.
– Att informationen är konfidentiell hör till grunderna för ett bra vårdförhållande. När vården inleds görs det klart för patienten att samtalen är hemliga, om man inte kommer överens om något annat.
Enligt Heikkinen förstår de flesta ungdomar att föräldrar bör känna till allvarliga saker i vården.
– Ibland finns det situationer när det finns spänningar mellan föräldrar och barn eller mellan de båda föräldrarna. För att få bukt på dessa kan det vara bra att dela med sig av informationen till föräldrarna och att alla parter är närvarande och man inte går bakom ryggen på någon, säger Heikkinen.
Föräldrar förvånade när de inte får uppgifterna
Tuomas Kumpula är patientombudsman vid Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote. Han har ibland fått samtal från föräldrar som inte fått tillgång till barnens sjukvårdsuppgifter. Enligt Kumpula är det oftast frågan om att barnen har förbjudit utlämnandet av informationen.
– Föräldrarna har varit mycket förvånade över att de inte fått ut uppgifterna. I dessa fall har det oftast varit någon form av problem i relationen mellan barn och föräldrar vilket har gjort att barnen förbjudit att informationen förmedlas.
Ofta handlar det om barn i 15–16-årsåldern som inte längre bor med föräldrarna.
Risto Heikkinen vid Valvira säger att det är förståeligt att föräldrar vill ta del av barnens vård.
– Det skulle vara konstigt om föräldrarna inte var intresserade.
Men det ska alltid finnas möjlighet för en minderårig att samtala på tumanhand med en läkare eller sjukskötare, och i de fallen har patienten rätt att be att föräldrarna lämnas utanför.
(Texten baserar sig på Yle Uutisets artikel, text: Petri Kivimäki)