Vad är Östeuropa egentligen - och varför vill inte Finland höra dit?

Om Finland skulle byta till samma tidszon som Centraleuropa skulle tidtabeller och handel löpa smidigare, säger de som föreslår ett byte. Samtidigt har Finland alltid strävat västerut och bort från öststämpeln.

Ända sedan Finland fick autonomi under den ryska tiden har man i vårt land varit strikt med att visa att vi hör till det vi kallar Västeuropa. Vi behöll den svenska lagstiftningen och den religion vi fick av svenskarna. Ändå associeras Finland ofta till det vi i allmänhet kallar för Östeuropa. Men vad är egentligen Östeuropa? Är det ett begrepp som överhuvudtaget behövs efter att järnridån föll?

Blanka Henriksson forskar i kulturanalys vid Åbo Akademi. Hon misstänker att det ligger mer än praktiska orsaker bakom initiativet till att byta tidszon.

- Det finns en stigmatisering i att ha ett begrepp som östeuropeisk tid, vilket gör att Finland fjärmas från det västra, säger Henriksson.

Vad associerar vi med öst?

Enligt Blanka Henriksson har det vi kallar västvärlden alltid associerat öst med något annat.

- Det är spännande, kanske mindre rationellt, mindre industrialiserat eller teknologiserat, även om det inte alls behöver stämma, säger Henriksson.

Västs bild av öst kan ha att göra med att väst egentligen har haft ett behov av att definiera sig själva.

- För att definiera sig själv måste man ha något man definierar sig mot.

Henriksson menar att vi har en så lång tradition av att försöka definiera oss som väst och vad det är att vara Västeuropa. Därför behövs också ett kontrasterande öst för att vi ska förstå vad väst är. Men i fallet med Östeuropa i kontrast till Västeuropa är det svårt att sätta fingret på vad som egentligen utgör skillnaden.

För att definiera sig själv så måste man ha något som man definierar sig mot

― Blanka Henriksson

Finland ligger där det ligger

Hur västligt Finland än anser sig vara är landet det östligaste landet i Norden, och rakt söder om oss på kartan finns många länder som i allmänhet kallas för öststater. Det är ett begrepp som hänger kvar från sovjettiden och kalla kriget – en tid som upphörde för snart 30 år sedan.

- Sovetjunionen var ändå ett hot under en så lång tid att det lever kvar trots att det finns en generation som har växt upp när det inte fanns ett Sovjet, säger Henriksson.

Egentligen skulle alltså inte de som är födda runt 1990 och senare behöva leva med en liknande bild av Östeuropa som de äldre generationerna. Föreställningarna lever ändå kvar i bland annat populärkulturen.

I filmer och serier reproduceras en stereotyp bild av östeuropéer, och när amerikaner står för regin blir perspektivet extra snävt.

- Fortfarande vet du att någon är skurk om den bryter på något som du uppfattar som ett östeuropeiskt språk när den talar engelska, säger Henriksson.

Finlands geografiska läge kan också göra det svårt för oss att omdefiniera öst, tror Henriksson. Trots generationer som har levt utan Sovjet och krig finns människorna och deras berättelser ännu kvar från den tiden.

Fortfarande vet du att någon är skurk om den bryter på något som du uppfattar som ett östeuropeiskt språk

― Blanka Henriksson

Indelningar enligt vädersträck är ingenting nytt

Våra fördomar har inte alltid färdats på en axel från väst till öst. Enligt historieforskaren Johanna Wassholm på Åbo Akademi fanns uppdelningen förut mellan norr och syd. I Romarriket såg man till exempel germanerna som fanns i norr som det barbariska och vilda.

- Öst-väst-indelningen kom till när Ryssland blev ett hot på 1700-talet, säger Johanna Wassholm.

Östgränsen finns i huvudet, inte på kartan

Enligt Wassholm finns spåren från 1700-talet kvar ännu i dag. Det vi kallar för väst eller öst är sällan en konkret, geografisk gräns, utan främst en uppfattning bland människorna.

Det är en uppfattning som blir tydlig när man pratar om de gamla sovjetiska satellitstaterna, till exempel Tjeckien – ett land som inte ligger i öst, utan mitt i centraleuropa.

- Man hör ibland äldre människor som säger att de åker till Östeuropa när de reser till Prag. Det känns ganska otidsenligt år 2017, säger Wassholm.

Väst ser öst som öst

Precis som kulturanalytikern Blanka Henriksson menar också historikern Johanna Wassholm att det är Västeuropa som har definierat var och vad Östeuropa är.

Väderstrecksindelningar tenderar alltid att göras från det egna perspektivet, så att säga. De indelningarna hänger kvar längs historien även om verkligheten förändras. Det är också en orsak till varför vissa platser i dag har namn som till synes är motsägelsefulla.

Östersjön ligger ju väster om Finland, men namnet hänger kvar från den svenska tiden. Österbotten ligger i västra Finland – något som går att förstå endast med kunskap om den svenska tidens bottenhav med ett Västerbotten i väst och ett Österbotten i öst.

- På estniska talar man ju till exempel om Västersjön, Läänemere, säger Wassholm.

Kan man sluta tala om Östeuropa?

Även om historieforskaren Johanna Wassholm tycker att det i dag är onödigt att tala om ett Östeuropa så tror hon inte att det är term som kommer att sluta användas.

- Väderstrecksindelningarna ger faktiskt en struktur i vårt sätt att tänka. Uppfattningarna kan förändras med tiden men det sker väldigt långsamt.

Wassholm menar att det ligger en hundratals år gammal idétradition bakom tanken om Östeuropa, och uppfattningarna är ofta omedvetna.

- Om någon tänker att den åker till Östeuropa när den åker till Prag tror jag inte att den människan medvetet tänker på var Prag egentligen ligger, säger Wassholm.

Kulturanalysforskaren Blanka Henriksson tror att det går långsamt för de så kallade västeuropéerna att omdefiniera uppfattningarna om Östeuropa. Men hon hoppas att yngre generationer kan ändra bilden.

- Ärligt talat så hoppas jag det. Jag tycker att det finns så mycket stigman i bilden av öst som inte låter en massa länder och kulturella uttryck komma till tals, bara för att man klumpar ihop dem, säger Henriksson.