Plugga vid ÅA: Psykologi

Från 2017

Publicerad 03.11.2017 16:31. Uppdaterad 03.11.2017 22:59.

En man och en kvinna — Bildtext Professor Patrick Jern och studerande Nicole Nousiainen.
Bild: Nina Bergman / Yle

Ett av de mest populära ämnena att söka till vid Åbo Akademi är i dag psykologi. Cirka 200 söker in varje år, av vilka tio procent, alltså 20 stycken, antas till utbildningen.

- Det är ett utmärkt jobb på det sättet att det är väldigt låg arbetslöshet och nästan alla får ett jobb direkt efter examen och dessutom ett jobb som motsvarar deras utbildning. Det här är ju också möjligt eftersom psykolog är ett legitimationsskyddat yrke. Man kan alltså inte jobba som psykolog om man inte har en psykologexamen, berättar Patrick Jern, professor i psykologi vid Åbo Akademi.

Mångsidiga arbetsmöjligheter

Psykologer jobbar också vid sjukhus, skolor, med personalresursfrågor på olika företag eller konsultfirmor. Det finns också psykologer som jobbar med olika expertuppgifter, bland annat med brottsutredning vid polisen, medan andra jobbar som forskare eller arbetsplatspsykologer.

- Man kan också vidareutbilda sig och bli psykoterapeut.

Nicole Nousiainen är inne på sitt tredje studieår och gillar just det mångsidiga med både studierna och arbetsmöjligheterna.

- Det är så mångfacetterat, det går att använda på nästan allting, det behövs i nästan allt. Det är trösterikt att man aldrig vet var man kommer att jobba och det tycker jag är jätteintressant ur en studerandes synvinkel.

Lär sig inte att läsa tankar

- Ett vanligt missförstånd är att det är väldigt fokuserat på behandling av psykiska problem. Många tänker att psykologistudier innebär psykoterapeutstudier, men så är det inte. Klassisk psykoterapeut blir man med en fyraårig tilläggsutbildning efter psykologexamen.

- En naivare bild av psykologer som barn ofta kan ha är att psykologer på något sätt kan läsa tankar, och det går naturligtvis inte – man blir inte Mandrake hos oss, poängterar Jern.

Nousiainen har fått lite liknande reaktioner också av vuxna människor då hon berättar om sin studieinriktning.

- Det finns en del som säger, nej, du ska inte analysera mig nu, inte läser du väl mina tankar? Eller sedan har de bilden av att psykologi skulle vara något hemskt skrämmande.

Rättspsykologin fascinerade

Patrick Jern inledde sina psykologistudier 1997 vid Åbo Akademi. Ursprungstanken var att studera biologi, men han sökte "på skoj" till psykologin innan han skulle rycka in i militären. Han trodde inte han skulle komma in, men gjorde det i alla fall.

- Jag hade en ganska naiv uppfattning själv av vad psykologistudier gick ut på då jag gick i gymnasiet. På den tiden gav psykologiundervisningen i gymnasiet heller ingen realistisk bild av vad psykologistudier innebär.

Men Jern blev positivt överraskad av studierna.

- Riktigt "hooked" blev jag sedan i slutskedet av studierna då jag skrev min pro gradu om geografisk profilering av inbrott, alltså att man försöker förutsäga var en gärningsman bor på basen av var brottsplatserna är placerade på kartan. Och det kan man med hyfsad god träffsäkerhet, så att man kan underlätta polisens arbete.

Som material använde Jern uppklarade brott i Storhelsingfors och tack vare algoritmen som han utvecklade, gick det i praktiken att avgränsa sökområdet för gärningsmannen med nästan 90 procent i studien.

Nousiainens intresse för ämnet väcktes i gymnasiet. Med en beteendevetare till mamma och psykoterapeut till gudmor blev psykolog redan i ett tidigt skede ett yrkesalternativ och hon ångrar inte sitt val.

- Jag har trivts jättebra med studierna. Det är en ganska liten grupp som kommer in, så man lär känna alla. Och så Åbo som studiestad.

Inte omöjligt att bli antagen

Eftersom psykologi som studieämne är oerhört populärt händer det att studerande söker in flera gånger innan de blir antagna.

- Men man ska inte bli avskräckt av det här. Det går nog att komma in om man förbereder sig på inträdesprovet, poängterar Jern.

Undervisningsministeriet håller på att omarbeta universitetsantagningen så att studentexamen skulle få en större tyngd i antagningsprocessen, men hur det här kommer att påverka antagningen till psykologi är ännu oklart.

Just nu går inträdesprovet ut på att man läser en bok som handlar om psykologi och svarar på frågor om det. Det finns också frågor som testar logisk slutledningsförmåga eller uppgifter där man ska tillämpa kunskap som inte nödvändigtvis kräver förberedelse. Dessutom ingår en lämplighetsbedömning innan man blir antagen.

Gäller att modigt söka och inte ge upp

Nicole Nousiainen kom också hon in på första försöket och hon rekommenderar att andra också modigt söker in.

Hon hade läst psykologi i gymnasiet och hade också bra betyg. Hon hade inte väntat sig att komma in, men processen och lämplighetsbedömningen kändes bra då hon sökte in.

Av de som söker in går 35-40 vidare till lämplighetsbedömningen och av dem väljs sedan de tjugo som kommer in. Inte heller det ska avskräcka dem som drömmer om att bli psykologer, påpekar Jern.

- Ämnet kan inte ta in fler studerande än 20, så bara för att man inte kommer in betyder det inte att man är olämplig, utan det betyder att det här året fanns kandidater som bedömdes mer lämpliga.

Man ska heller inte ge upp efter första försöket.

- Vill man bli psykolog ska man inte ge upp bara för den skull. Vi har många studenter som klarar sig jättebra i studierna och som har sökt både två och tre gånger och kanske just fallit bort på grund av lämplighetsbedömningen.

Vem är då lämplig för att bli psykolog?

- Där finns nog inget klart svar. Men det är bra att ha en realistisk uppfattning om vad studierna och arbetet innebär och fundera över varför man vill bli psykolog. Gillar man att jobba ensam och inte vill ha med människor att göra så är det kanske inte så lämpligt att bli psykolog, förklarar Jern.

Biämnesstudier också en möjlighet

För den som inte vill gå hela utbildningen i psykologi så finns också alternativet att läsa ämnet som biämne.

- Det är ett bra ämne att ha för det går att använda på många olika områden, säger Nousiainen.

Biämnesstudierna är öppna för alla på universitetet och det går att läsa upp till 120 studiepoäng psykologi. Genom att läsa 60 studiepoäng psykologi som biämne kan man bli psykologilärare på gymnasiet.

Men biämnesstudierna omfattar ändå inte kliniska studier med mentala utredningar, eller kurser där man jobbar med patienter eller lär sig om psykologiska test.