Stunden har slagit! – Oktoberrevolutionen i Ryssland 1917 förebådade inbördeskriget i Finland 1918
Slaktargardister, huliganer, banditer, slödder och rövare är bara några av de skällsord som förekom i de finländska tidningarna vid tiden för den ryska oktoberrevolutionen 1917.
Okvädningsorden var inte riktade mot någon i Ryssland, utan gällde meningsmotståndare hemma i storfurstendömet Finland.
Genom att bläddra i gamla tidningar får man en tydlig bild av hur skarpt läget i Finland var strax innan och efter den ryska revolutionen.
Oktoberrevolutionen i Ryssland genomfördes den 7 november enligt den gregorianska kalendern som användes och används i Finland. I Ryssland gick man då enligt den julianska kalendern, och revolutionsdatumet var den 25 oktober.
Krig, revolution och upprustning
Man kan bara föreställa sig den förvirring, förstämning och skräck som tidningsläsarna i Finland kände inför nyhetsflödet den hösten.
Ute i världen rasade ett storkrig som senare skulle komma att kallas det första världskriget.
I Ryssland hade man redan haft en revolution i mars (februari enligt den julianska kalendern) och kejsaren hade abdikerat och lämnat sin tron.
Omkring 1900 finländska män inom jägarrörelsen hade i hemlighet åkt till Tyskland för att få militär skolning och i Finland rustade Ryssland upp arbetargarden.
Tidningen Hangö skriver den första december att civilpersoner ”inhemta från Petersburg vapen och ammunition”.
Tidningen Dagens Press nämner den 25 oktober ”den beryktade 27 preussiska reservjägarbataljonen” och skriver om ”finnarnas intensiva vapenköp”.
Snabba ryck i Ryssland
Tidningarna hann knappt med i alla vändningar då det började dra ihop sig till revolution i Rysslands huvudstad Sankt Petersburg. Läget ändrades snabbt, rykten var i svang och ingen visste riktigt vad man skulle tro om framtiden.
Redaktörerna i Finland visste inte ens vad de skulle kalla det som pågick i landet, ibland skrev de om en revolution, ibland om ett inbördeskrig i Ryssland.
En tidning skriver att ”stunden är inne” och är positiv till bolsjevikernas maktövertagande. En annan skriver att det inte är någon revolution utan fosterlandsfientlighet och terror.
Utomordentligt betydelsefulla tilldragelser i Ryssland, skriver en tidning som heter Extra blad för Pedersöre den 8 november.
Döden i smoking
Tidningarna tog in personporträtt över revolutionens förgrundsfigurer. I det skedet visste man inte vilka som skulle komma att sitta länge på sina poster och vilka som var dagsländor.
Wiborgs nyheter skriver om Aleksandr Kerenskij, som diktatoriskt ledde Ryssland efter februarirevolutionen, och citerar en norsk journalist som hade träffat honom:
Han är en halfjude med ett fint rasansikte och blek gulaktig hy. Han är ej sjuk men överansträngd och ser ut som döden i smoking. Han är den mest sympatiska politiska personlighet som Ryssland någonsin haft. Men jag tror ej på hans framtid, han är för vek, han kan ej styra.
Journalisten hade rätt, Kerenskij förlorade sin makt i oktoberrevolutionen och flydde till Frankrike.
Om Vladimir Ilitj Uljanov, som tog sig namnet Lenin, skrev tidningen Arbetet bland annat så här:
Han befinner sig i sin mannaålders fulla kraft. Han går rätt på de mål som han anser vara det rätta utan hänsyn och utan att vika. Han vill bringa Ryssland till fred och arbetsro.
Lenin ledde Sovjetunionen från oktoberrevolutionen fram till sin död 1924.
Fattiga och hungriga människor ställde krav
Finland 1917 var ett land med stor arbetslöshet och som en följd av det också brist på mat och stor fattigdom. Om det kan man läsa i tidningsnotiser som bland annat handlar om var man kan få tag på sockerkort och var det delas ut smör.
Tidningen Arbetet skriver bland annat om smörutdelning i Åbo den 24 november 1917. Var och en hade då rätt att få 150 gram smör. Den 30 oktober skriver Hufvudstadsbladet att Åbo stad har beslutat om utdelning av livsmedel till mindre bemedlade.
Tidningarna rapporterade hösten 1917 flitigt om stölder av livsmedel och foder till djur. Strejker var vanliga och våldsamma incidenter inträffade regelbundet.
Tidningarna rapporterade hösten 1917 flitigt om stölder av livsmedel och foder till djur
En generalstrejk mellan 14 och 20 november ledde till sammandrabbningar mellan röda och vita, och åtminstone nitton människor dödades.
I Viborg strejkade borgerliga järnvägstjänstemän i protest mot hot av socialister som bland annat enligt tidningsuppgifter ska ha censurerat telegram som sändes från stationen.
I Borgå trängde beväpnade rödgardister sig in på ett stadsfullmäktigemöte och tvingade fram sådana beslut som de gillade.
Arbetarpressen rapporterar om det de kallar jordägarnas beväpnade slaktargarden. Många rapporter kommer in om att jordbrukare har gömt undan spannmål för försäljning. Likaså rapporteras om spannmålsstölder.
Det ingår upprop i många tidningar beträffande konkreta åtgärder. Till exempel meddelas det till sjömän och eldare att vissa fartyg är belagda med strejk eftersom ägarna inte har godkänt löneavtal.
Finland splittrades
För dem som levde i Finland var revolutionen i Ryssland inte någon fjärran utrikesnyhet. Det som hände inträffade i hemlandet och åsikterna var väldigt delade.
Nyheterna från Ryssland framställs på olika sätt beroende på var de olika tidningarna står politiskt. Där Arbetet beskriver revolutionen som "en ny ljusning i natten från den uppstigande dagen”, skriver Åbo Underrättelser om ”en revolutions sjukliga överdrifter”.
Tammerfors Aftonblad skriver den 21 november:
Rysslands frihetskämpar, af vilka många sedan de ljusa marsdagarna förvandlats till simpla mördare och illgärningsmän, hafva bland vårt lands lägsta element funnit talrika lärjungar.
Ett inbördeskrig var på väg
Den 23 oktober, alltså redan för oktoberrevolutionen, frågar Kotka Nyheter om socialisterna rustar till medborgarkrig. Bakom frågan ligger bristen på livsmedel som har lett till att arbetarrörelsen har gett ett ultimatum.
Kotka Nyheter skriver:
Emedan borgarna organisera sig och beväpna sig tydligen mot arbetarna, anse landsorganisationens fullmäktige, att arbetarna för självförsvar och till undvikande av alla eventualiteter genast bör bilda ordningsgarden överallt i landet.
Och Tammerfors Aftonblad:
Hvad menar I, ingalunda tvingas våra hustrur och barn dö av hunger? Nej, vi komma att med revolutionens vapen kämpa för vår brödbit.
I det skedet var det trots allt säkert få som kunde ana att Finland verkligen stod inför ett inbördeskrig.
För den här artikeln har Nationalarkivets söktjänst för historiska dagstidningar använts. Exemplen är tagna ur tidningar som utkom i Finland mellan mitten av oktober och början av december 1917.
De händelser som nämns i den här artikeln är bara en bråkdel av det som hände hösten 1917.
Några viktiga händelser 1917-18
Februarirevolutionen 23 februari enligt den julianska kalendern, 8 mars enligt den gregorianska.
Kejsar Nikolaj II abdikerar den 1 mars (15 mars)
Oktoberrevolutionen den 7 november (25 oktober).
Lantdagen i Finland meddelade den 15 november att den innehade den högsta statsmakten.
Senaten, regeringen, deklarerade Finland självständigt den 6 december.
Inbördeskriget i Finland börjar den 27 januari 1918.
Svenska Yle har samlat en del arkivmaterial på temat.
Svenska Yles Vetamix har gjort en sammanställning av hur det gick till då Finland blev självständigt.
Den blivande presidentfrun Gerda Ryti var med då ryska matroser mördade köpmannen Alfred Kordelin samma dag som Ryssland skakades av en revolution. Hon berättar om händelsen på finska.