Tove Jansson är århundradets finlandssvensk
Det blev en överlägsen seger för konstnären och författaren Tove Jansson då publiken på Svenska.yle.fi fick rösta fram århundradets finlandssvensk.
Av de nästan 4000 personer som deltog i omröstningen gav 38,49 procent sin röst åt Tove Jansson, vilket gjorde henne till klar favorit.
Tove Janssons författargärning är unik. Hennes mumintroll hänger starkt ihop med det man uppfattar som finlandssvenskt. Böckerna har nått hela världen och gör det fortfarande. Den svenska mumintrollen talar är vår egen.
Motivering i samband med omröstningen
Tove var en modig kvinna som har påverkat värderingarna i samhället - både som författare men framför allt med sin person.
Motivering i samband med omröstningen
Priset togs emot av brorsdottern Sophia Jansson, som var övertygad om att Tove Jansson hade varit stolt över priset.
– Hon var en liten kvinna, men med en vass penna. Jag tror alla beundrar henne för att hon obevekligt levde enligt sin egen övertygelse om fredlighet och jämlikhet.
Som god tvåa i omröstningen placerade sig Carl Gustaf Emil Mannerheim med 26,09 procent av rösterna. På tredje plats kom kompositören Jean Sibelius med 7,89 procent av rösterna.
I cirka tre veckors tid har publiken fått rösta på sin favorit bland 22 kandidater som i sin tur utsågs av en prisjury.
Kandidatlistan bestod av personer som varit eller är verksamma under åren 1917-2017
Priset delades ut på Folktingets Svenska dagen-fest på Svenska Teatern i Helsingfors.
Vid samma tillställning delades också tre andra prestigefyllda priser ut.
Årets klimathöjare: Ted och Kaj och Pleppo
Prismotivering: Vad är det att vara finlandssvensk? Vad skrattar vi åt? Vad säger det om oss att vi gör det? Svaret är enkelt.
Vi är simpla människor. Vi skrattar så vi gråter åt löjligt stora hattar, kaffebröd och prutthumor. Vi älskar kärleksfull dialekt-buskis, verbal galenskap och navelskåderi från småstadshorisont.
Kaj Korkea-Aho och Ted Forsström gav oss med föreställningen ”Vi mårar åpå” precis det vi sökte, en finlandssvensk lägereld och en fördjupad innebörd åt det alldeles utslitna uttrycket ”ett skrattpiller i höstmörkret”.
Låt oss hoppas att denna ofantliga ära inte stiger dem åt huvudet. Ted och Kaj - ta aldrig er själva på allvar!
Klimathöjarpriset ges åt någon eller något som höjer temperaturen inom Svenskfinland och skapar gemenskap.
Ted Forsström tyckte priset passade speciellt bra med tanke på hans aktuella insatser som vårdledig förälder. Kaj Korkea-aho tackade också för sig:
– Det är roligt att kunna utgöra något som man efterlyser i mina kristliga väckelsehemtrakter: ett alkoholfritt alternativ!
I juryn satt Lasse Eriksson (kultursekreterare, Närpes) och Nina Fellman (minister, Åland).
Jubileumsårets finlandssvensk: Li Andersson
Omröstningen sökte den person som har gjort mest för att föra fram det svenska i Finland på ett positivt sätt under Finlands jubileumsår. De tre populäraste vara alla kvinnor. Förutom Li Andersson var det Elisabeth Rehn och Krista Siegfrids som hade fått flest röster.
Li Andersson var glad att det inte var den mest lättsmälta och positiva personen som fick priset.
– Finlandssvenskar behöver inte alltid vara trevliga och positiva för att ha ett existensberättigande. Jag är glad att jag kan bredda på den här bilden. Vi är en brokiga skara och det finns inte bara en typ av finlandssvensk, tackade Li Andersson.
Helsingin Sanomats kulturredaktion valde ut 20 kandidater, publiken fick rösta fram en vinnare.
Bojan Sonntag-priset : Svensklärarna i Finland rf.
Prismotivering: Svensklärarna i de finska skolorna gör ett oerhört viktigt jobb för att främja det svenska språket.
Det är ofta svenskläraren som utgör elevens första möte med det svenska språket, och därför är lärarens inställning och egna intresse för det svenska språket av oerhört stor betydelse.
Föreningen motiverar lärarna och eleverna att se vikten av det svenska språket och dess ställning i Finland. De uppmuntrar till elevutbyte mellan finskspråkiga och svenskspråkiga skolor, de anordnar uppsatstävlingar för grundskoleelever, gymnasister och yrkesstuderande.
Och de lyfter fram svenskans roll och nytta för eleverna sett ur ett nordiskt perspektiv.
Den pensionerade sjuksköterskan Bojan Sonntag var en hårt arbetande sjuksköterska som hoppades att hennes kvarlåtenskap skulle gå till att stöda åtgärder som befrämjar det svenska språkets bevarande.
Priset togs emot av föreningens ordförande, Satu Pessi.
– Det är en stor ära och glädje att ta emot detta pris. Vi har seglat i både mot- och medvind och vi tackar för denna stora uppskattning, på den dag då vårt arbete är i särskilt fokus. Tiotusen tack!
Det var Styrelsen för Folktingets garanter som utsåg prismottagaren.