Andreas Kanto har en synnedsättning: "Information är viktigare än att se bilder"
Andreas Kanto ser suddigt och måste använda förstoringsglas för att kunna läsa och se bilder, men hur viktiga är bilder egentligen? Vi frågar Andreas vars syn försämrades för ungefär tio år sedan.
Andreas Kanto är 37 år gammal och han har haft en synnedsättning ända sedan födseln. Det innebär att han ser suddigt och behöver förstoring för att kunna läsa texter och se bilder.
- När jag går ute i trafiken ser jag inte alls skyltar och sådant, så då använder jag vit käpp, berättar han.
Käppen stöter i saker, som till exempel cyklar och gatstenar, innan han gör det.
2006 försämrades synen
Andreas har inte alltid haft lika dålig syn som han har nu. 2006 försämrades den ytterligare och då var han tvungen att sluta med två av sina hobbyer: innebandy och fotboll.
- Det var något som hände som gjorde att jag fick suddigare syn. Jag fick också högt ögontryck. Jag har blivit opererad för att sänka ögontrycket men det går inte att bota, säger han.
Ögontrycket gör inte ont men det kan irritera. För att sänka på trycket måste han använda en sorts ögondroppar två gånger om dagen.
Svårt att se mörka bilder
När synen blev sämre blev det också svårare att uppfatta vad som finns på en bild, speciellt om bilden innehåller väldigt mörka färger.
Ifall Andreas får förstora bilden ser han den. Ifall kontrasterna är bra kan han också urskilja vad den ska föreställa.
- Jag kan till exempel se att det finns en bil på bilden, men jag kan inte se detaljer. Jag kan inte se hur en människa ser ut i ansiktet.
Andreas visar upp en förstoringsapp som han har i telefonen. Den gör att han till exempel kan se vad det står på skyltar, eller se vilken sorts min en människa har.
Bilder kräver mycket av ögonen
Men Andreas tittar ändå inte så ofta på bilder eftersom de ibland tar mer än de ger.
- Jag undviker till exempel Instagram eftersom det anstränger mina ögon så mycket att se alla bilder. Det kräver för mycket av ögonen så därför har jag inget intresse av det, säger han.
När det kommer till sociala medier satsar han istället på Facebook. Där han kan skriva och läsa, och ifall ögonen är för trötta för att läsa kan han använda sig av en talsyntes som läser upp texten för honom.
- Jag tror många synskadade har ett intresse av sociala medier för man vill veta vad som är på gång och vad ens vänner och bekanta håller på med.
Bättre hjälpmedel tack vare appar
Talsyntesen läser upp allt du skriver, men det finns också teknik som skriver ner det du säger. Du kan till exempel ladda ner dikteringsappar till din telefon.
- Tekniken har förbättrats med åren och är väldigt lättillgänglig nu tack vare apparna. För fem tio år sedan var nog apparna mycket sämre, säger Andreas.
Appar som hjälper
- Det finns många appar och annan teknik som underlättar vardagen för en person som har en synskada:
- Daisy-spelare är en ljudboksspelare i vilken man också lätt kan hoppa mellan kapitel.
- Talsyntesen läser upp text så att den som har en synskada också kan ta del av exempelvis artiklar och annat på nätet.
- Förstoringsappar kan förstora det du riktar telefonen mot. Fungerar som ett förstoringsglas och kan förstora saker från långt håll.
- Navigationsappar ger noggranna vägvisningar och berättar vad som finns runt omkring i omgivningen.
- Det finns också appar som berättar vad det är du fotograferar. Du behöver alltså bara ta en bild och så förklarar en röst vad som finns i bilden.
- Pengappar berättar vad du har för pengar. Det är bara att föra sedeln under kameralinsen så känner appen igen valören.
- Det finns också talande klockor, talande vågar och annat som behövs i vardagen.
- Här kan du läsa mer om olika användbara appar.
Får hjälp av en syntolk
För att bättre hänga med i handlingen under exempelvis en teaterpjäs kan en person med synnedsättning eller synskada ta hjälp av en syntolk.
- Då berättar syntolken om olika saker som finns på scenen. Tolkningen får ändå inte vara för detaljerad för då förstör den upplevelsen av själva föreställningen.
Andreas säger att mycket av handlingen kommer fram genom att bara lyssna, så syntolkaren måste noga välja ut vad hen väljer att beskriva.
- Ifall det är krig och någon skjuter behöver inte tolken säga att någon skjuter för det hör jag.
Istället kan tolken fokusera på det som finns runt omkring, det som bidrar till ett helhetsintryck.
Använder öronen i stället
Något som inte tolkas så ofta är filmer och tv-serier.
- Jag har tittat på serier tidigare, men efter att jag fått mer besvär med ögonen så har det nog minskat. Intresset faller tyvärr om man har besvär med ögonen. Men jag har lärt mig att använda öronen mera, till exempel om jag har på tv:n så lyssnar jag istället och på det sättet får jag också veta ganska mycket.
Hur bra kan man hänga med i en handling genom att endast lyssna?
- Man hänger med ganska bra, men det har tyvärr försämrats i exempelvis nyhetsrapporteringar.
Andreas berättar att intervjuer gjorda på främmande språk nu textas allt mer. Tidigare översatte nyhetsankaret intervjun men det försvinner mer och mer.
- Det är synd för då missar jag fullständigt vad den där personen säger.
Du har kunnat se bilder bättre än vad du gör nu – kan du sakna bilder ibland?
- Det är lite olika. Jag saknar inte bilder för jag får ändå fram informationen på ett eller annat sätt. Det är informationen som är det viktiga, inte själva bilden i sig. Därför är syntolkningen väldigt viktig, för då får man fram den informationen, säger Andreas.
Informationen får han fram genom bildtexten eller genom bildbeskrivningen som många medier har på sina bilder, också Yle.
Bildbeskrivningen berättar helt enkelt vad som finns i bilden, till exempel så här: ”Bilden föreställer en flicka med grön tröja. Hon står framför en vit vägg.”
- En förklaring på vad som finns i bilden hjälper mig också att se bättre. Om jag vet vad som finns där så kan jag se det. Då kommer kontrasterna fram på det rätta sättet.
Hur jobbar då någon som syntolkar bilder och teaterföreställningar för personer som har en synskada? Det kan du läsa mer om här.
Vad är blindveckan?
- Blindveckan (12-19 november) ordnas av bland annat Finlands svenska synskadade r.f. och temat för i år är tillgängliget - både på nätet och fysiskt.
- Veckan ordnas för att lyfta fram ämnen som är viktiga för personer med en synskada eller en synnedsättning.
- Fastän veckan heter blindveckan betyder det inte att alla som till exempel går med vit käpp är helblinda eftersom många kan ha en del synrester kvar.
- Det är okej att säga att någon är blind förutsatt att personen också är det. En person som är blind kan också säga att hen har en synskada.
- En person med synnedsättning, som alltså ser lite grann, är inte blind. Den personen har istället en synnedsättning.
- I Finland finns det ungefär 50 000–60 000 personer med synskada eller synnedsättning.
- Av dem har ungefär 8 500 en grav synskada medan de övriga har en synnedsättning (kan också kallas synsvag).
- Ungefär 3000 synskadade/synnedsatta i Finland har svenska som modersmål.
- Majoriteten eller ungefär 80 procent av de synskadade/synnedsatta är över 65 år. Andelen barn och ungdomar är ungefär fem procent.
- Här kan du läsa om de vanligaste ögonsjukdomarna och hur de upplevs.