”En domänförlust att inte kräva god svenska av ny överläkare – men vi vill ha så många kompetenta sökande som möjligt”

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt valde på tisdagen att slopa det formella kravet på god svenska för den nya ledande överläkaren. En domänförlust, men svenskan är fortfarande en förutsättning, menar styrelsemedlemmen Niklas Guseff (SFP).

Niklas Guseff – sjukvårdsdistriktets styrelse valde igår att slopa det formella kravet på god svenska i rekryteringsprocessen för en ny ledande överläkaren. Hur motiverar ni det här beslutet?

- Det handlar om ett beslut som det diskuterades mycket kring inför mötet. Jag diskuterade ärendet med både styrelseordförande (red.anm. Piia Elo) och förvaltningsdirektören (red.anm. Jari-Pekka Tuominen) i bra anda, vilket bör sägas.

- Det handlar i grund och botten om att man vill ha så många kompetenta sökande som möjligt och man var rädd för att det skulle finnas personer som på grund av det formella kravet på god svenska skulle stå över att söka tjänsten.

- Men visst, det är ytterligare en domänförlust för det svenska språket. Samtidigt ska vi komma ihåg att samtliga tjänstemän som anställs till ledande positioner i samkommuner som denna ju måste ha minst nöjaktiga kunskaper i svenska.

- Det handlar alltså om att man i stället för att nöja sig med tjänstemannasvenskan tidigare har krävt uttryckligen goda kunskaper i svenska.

Jag skulle gärna ha sett att det formella kravet skulle ha hållits kvar

Niklas Guseff

Ansåg styrelsen med andra ord att goda kunskaper i svenska inte behövs?

- Diskussionen fördes som sagt i god anda. Men ursprungligen skulle styrelsen inte ens velat nämna att kunskaper i svenska är en förutsättning för att förtjänstfullt kunna utföra arbetet, som nu ska nämnas i arbetsplatsannonsen.

- Nu handlar det alltså om ett önskemål, i stället för ett krav. Så visst tycker man att svenskan är viktig. Jag skulle säga att vi har en ovanligt positiv förhållning till svenskan just nu i sjukvårdsdistriktet.

- Det beror inte heller enbart på att man vill serva de åboländska finlandssvenska kunderna, utan det handlar också om pengar. Med bra svenskspråkig service kan vi erbjuda tjänster åt andra sjukvårdsdistrikt, närmast Österbotten och Åland, och som vi har hört om tidigare så kommer det kunder till ÅUCS också från Sverige.

Är det här senaste beslutet inte lite motstridigt mot det du säger?

- Det är klart att man kan tycka så, och det gör jag personligen. Jag skulle gärna ha sett att det formella kravet skulle ha hållits kvar.

- Nu är det upp till dem som sköter rekryteringen – de som sköter arbetsintervjuerna och i sista hand styrelsen som också kommer att träffa de sökande – att den mest lämpliga personen vid saknandet av detta intyg ändå klarar av att kommunicera på svenska. Jag ser det som väldigt viktigt.

Hur kommer man att kunna garantera att den nya ledande överläkaren kan svenska då?

- Endast den obligatoriska tjänstemannasvenskan är det som garanteras, ur juridisk synvinkel.

Hoppas på att relationerna med Österbotten och Åland inte försämras

Du nämnde samarbetet med Österbotten och Åland, tror du att det här beslutet kommer att påverka det?

- Det tror jag inte och hoppas verkligen inte att det ska göra. Klienterna kommer ändå inte att vara i kontakt med den ledande överläkaren. Det handlar närmast om en principfråga.

- Jag vill poängtera att det är en bra sak att det nu till slut står att svenskan är en förutsättning för att kunna göra arbetet. Om vi då har två lika starka sökande på slutrakan så är det helt klart så att en kandidat som kan svenska har en klar fördel.

Det finns sådana som ifrågasatt beslutet och undrat om det handlar om att bädda för valet av en viss kandidat – är det något du kan bekräfta?

- I så fall är det något som den här styrelsemedlemmen inte har hört något om. Det har det aldrig varit tal om.

Artikeln uppdaterad kl. 19.10. Det stod felaktigt att Leena Setälä skulle vara styrelseordförande för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt. Korrigerat till Piia Elo.