Döende kvinna fick inte god vård - Raseborg prickas för äldrevården igen

Raseborgs stad får mera kritik för sin äldrevård. Också den här gången riktar sig kritiken mot vården av en multisjuk äldre på Mariahemmet i Pojo och fjärrläkarservicen från bolaget Doctagon.

En läkare vid Doctagon fattade beslut om terminalvård för en äldre kvinna utan att diskutera med hennes närmaste anhöriga.

Kritiken kommer från den statliga övervakande myndigheten Valvira.

Kvinnans son bad om granskning

Valvira har noggrant granskat ett fall där en multisjuk gammal kvinna med svår demens på Mariahemmet i Pojo inte fick vård som till alla delar uppfyller kravet för god vård.

Det är kvinnans son som har bett olika myndigheter granska fallet.

Mamman skjutsades under sina sista veckor av och an mellan Mariahemmet, Raseborgs sjukhus och hälsocentralens vårdavdelning i Ekenäs.

Mycket av det här kunde ha undvikits om vården på Mariahemmet och telefonläkartjänsten staden anlitar hade fungerat som de borde, anser Valvira.

Valvira anser att telefonläkartjänsten inte var en fungerande lösning i fallet.

Beslut om terminalvård per telefon

En närmare 90 år gammal kvinna led av svår demens samt flera andra sjukdomar.

Hon kunde inte längre kommunicera och förstod heller inte längre vad man sade till henne. Kvinnan var sängliggande men lyftes en eller två gånger i veckan upp för att sitta.

Snart efter en flytt från Mjölbolsta i Karis till Mariahemmet i Pojo blev kvinnans ena ben kallt och blått.

Vårdarna kontaktade telefonläkaren först på tredje dagen efter upptäckten.

Utan att träffa eller ens prata med sonen beslutade telefonläkaren vid företaget Doctagon om terminalvård.

Flyttades av och an

När sonen fick höra om beslutet, ville han att mamman vårdas på ett mera aktivt sätt.

Hon fördes till sjukhus där benet amputerades.

Kvinnans tillstånd efter operationen varierade och hon åkte under de följande veckorna flera gånger mellan boendet i Pojo, sjukhuset och vårdavdelningen i Ekenäs.

Hon avled tre månader efter att vårdare hade märkt att benet är blått.

Det är sannolikt att hon inte kunde ha räddats med annorlunda beslut om vården, men hennes sista tid kunde ha varit bättre och lugnare, anser Valvira.

Så här utredde Valvira

Valvira har utrett fallet genom att be olika parter vid Raseborgs stad, på Mariahemmet och inom Doctagon om förklaringar.

De har också kontrollerat patientdatauppgifter samt avtal och instruktioner som gäller i fallet.

Valvira har dessutom bett sina egna expertläkare bekanta sig med fallet och ge ett utlåtande. De är specialiserade på just den typen av vård som de ger utlåtanden om.

Det här kritiserar Valvira

1. Närvårdarna på Mariahemmet borde ha kontaktat Doctagons läkare genast den 11.6 när de märkte förändringarna i kvinnans ena ben.

Det skulle ha varit ännu viktigare att konsultera läkaren följande dag då situationen blev sämre.

2. När kvinnan kom från Mjölbolsta till Mariahemmet, borde det ha ordnats ett vårdmöte mellan vårdaren som ansvarar för kvinnan, enhetens ansvarsläkare och den anhöriga.

Ett sådant möte hölls aldrig.

3. Vidare anser Valvira att ansvarsläkaren vid Doctagon borde ha varit i kontakt med den anhöriga innan hen fattade beslut om terminalvård.

Läkaren borde ha diskuterat saken med sonen och förklarat orsakerna till och följderna av beslutet.

Läkaren borde ha dragit upp riktlinjerna för vården tillsammans med den anhöriga.

4. Att åka skytteltrafik mellan boendet och sjukhuset var inte god vård.

Jouren känner sällan klienten och de snabba besluten som fattas där fungerar inte som långsiktiga vårdbeslut för en sådan klient som den gamla kvinnan.

Valvira anser därför att telefonläkartjänsten i kvinnans fall inte var en fungerande lösning.

Det här kritiserar Valvira inte

1. Valvira anser att det fanns medicinska grunder för ett beslut om terminalvård. Beslutet i sig var inte felaktigt utan det var informationen som brast.

2. Amputationen kunde knappast ha undvikits ifall personalen på Mariahemmet hade kontaktat läkaren på Doctagon tidigare eller om kvinnan hade kommit till sjukhuset tidigare.

Valvira tar inte direkt ställning till om det hade varit bättre att inte amputera benet utan fortsätta med terminalvård.

I så fall uppskattar Valvira att kvinnan skulle ha avlidit inom loppet av dagar eller veckor.

Konsekvenserna

Valvira är ingen domstol. Deras verktyg består av att ge en anmärkning till någon eller fästa någons uppmärksamhet vid saker som inte fungerar.

I det här fallet ges inga anmärkningar utan Valvira fäster Doctagon-ansvarsläkarens uppmärksamhet vid hur beslut om terminalvård fattas.

Valvira fäster också tre personers uppmärksamhet inom vårdpersonalen vid att de framöver noggrant följer med äldre klienters hälsotillstånd och vidtar åtgärder när det behövs.

De borde ha kontaktat ansvariga sjukskötaren eller ansvarsläkaren när de upptäckte problemen i kvinnans ben.

När Valvira fäster någons uppmärksamhet vid någonting syns det inte i centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården.

Fortsättningen

Doctagons ledningsgrupp ska senast i mitten av december redogöra för Valvira hur de framöver tänkte se till att besluten om terminalvård fattas på rätt sätt och att terminalvården verkställs på rätt sätt.

Också andra myndigheter granskar fallet.

Regionförvaltningsverket (RFV) har redan kommit med ett beslut som gäller samma fall.

RFV gav staden en känga bland annat för instruktionerna som gäller telefonläkartjänsten och förbudet att kalla på ambulans.

Staden avfärdade kritiken som grundlös.

Valvira kan anses som myndighet högre upp i hierarkin än RFV.

Valvira övervakar om verksamheten inom social- och hälsovården fungerar som den ska. Valvira handleder också regionförvaltningsverken för att tillstånds-, styrnings- och tillsynspraxis ska vara enhetlig i hela landet.

Sonen kunde inte få patienthandlingarna medan mamman levde

Sonen har utöver Valvira och RFV också överklagat till förvaltningsdomstolen då ha inte har fått sin mammas patientdokument av Raseborgs stad.

Domstolen slår (11.10.2017) fast att Raseborgs stad hade rätt. Staden fick inte ge ut mammans handlingar till sonen medan hon ännu levde. Mamman hade inte gett tillstånd att ge handlingarna till sonen. Senare var hon inte längre förmögen att förstå saken men handlingarna fick ändå inte ges ut till sonen.

Domstolen påminner också om att sonen efter mammans död i vissa fall har rätt att få handlingarna. Han ska då ha goda grunder att kräva dem. En sådan grund kan vara att sonen vill låta utreda om det hade förekommit vårdfel medan mamman var vid liv.

Artikeln bygger på beslutet från Valvira samt på tidigare artiklar om fallet. Uppgifterna har publicerats med tillstånd av sonen.

Korrigering i sista stycket torsdagen den 9 november 2017 vid 16.30-tiden: Tidigare stod det att domstolen ännu inte har avgjort ärendet som gäller den anhörigas rätt att få patienthandlingar. Det rätta är att domstolen har avgjort saken. Beslutet redogörs nu för i texten.