Rohingyaflyktingarna i Bangladesh får det allt värre - brist på vatten och överfulla latriner pinar flyktinglägren

Läget för de över 800 000 rohingyer som har flytt från Burma till Bangladesh blir allt värre. Torrperioden har inte ens börjat, men bristen på vatten är redan stor i flyktinglägren.

Bara sedan augusti har över 600 000 personer som tillhör den muslimska rohingyaminoriteten flytt från Burma till grannlandet Bangladesh.

Flyktingvågen startade efter att burmesiska säkerhetstrupper inledde en militäroperation i den nordburmesiska provinsen Rakhine.

Tiotals rohingyabyar har enligt ögonvittnen bränts ner och FN bedömer att det som pågår i Rakhine kan klassas som etnisk rensning.

Burma anser att rohingyerna är illegala invandrare medan rohingyerna å sin sida anser sig vara burmeser eftersom de har bott i landet under flera generationer.

Borrhålen kan sina

Rohingyerna är bosatta i elva olika flyktingläger i Bangladesh.

Biståndsarbetare Kaisa-Leena Juvonen är utsänd till Bangladesh av Kyrkans utlandshjälp men jobbar på plats för Unicef med att koordinera olika humanitära aktörer i utbildningssektorn.

Hon berättar att det bor över 400 000 människor i det största lägret Kutupalong.

-De bor tätt i hyddor gjorda av bambu och presenningar och har mycket få ägodelar med sig. Sina besparingar har de använt för att ta sig till Bangladesh.

-De behöver mat och vatten och utbildning, vilket är väldigt viktigt för att de så snabbt som möjligt ska kunna bearbeta sina traumatiska upplevelser.

Juvonen berättar att det finns borrhål relativt tätt i flyktinglägren. Men det är osäkert hur djupa de är och när torrperioden kommer så riskerar de att sina.

-De borrhål som nu fungerar har väldigt högt tryck på sig för att rohingyerna bor så tätt inpå varandra.

Flyktingarna köar efter vatten.

Var tredje latrin överfull

-Dessutom fungerar infrastrukturen i lägren inte ännu som den ska, säger Kaisa-Leena Juvonen.

-Det är till exempel svårt att tömma toaletter.

Var tredje latrin i lägren är överfull och det finns inte plats att tömma dem. Så problemen med saniteten är stora.

Kaisa-Leena Juvonen hoppas att läget inte blir värre än det är nu.

-Men när hygienen är dålig och flyktingarna bor tätt är risken för att sjukdomar som kolera ska börja sprida sig väldigt stor.

Än så länge har man ändå inte några epidemier och biståndsorganisationerna har haft en stor vaccinationskampanj där flyktingarna har vaccinerats mot bland annat kolera och mässling.

Kvinnorna säljer sig själva

I de överfulla flyktinglägren har många desperata, fattiga rohingyakvinnor börjat sälja sex till lokalbefolkningen för att få pengar.

De finns inga siffror på hur många prostituerade det är frågan om, men bland annat i flyktinglägret Kutupalong frodas sexindustrin enligt ögonvittnen.

Kaisa-Leena Juvonen har inte själv sett kvinnor sälja sig men säger att hennes kolleger har rapporterat om att det händer.

-Det är en väldigt allvarlig situation som man måste hitta en lösning på säger Juvonen.

Enligt henne är kommunikation av stor betydelse.

-Folk i lägren måste veta var de får mat och hälsovård och att humanitärt bistånd alltid är gratis, att de inte behöver betala för det.

-Och det här måste vi alltid informera om när vi är ute i flyktinglägren och arbetar säger Juvonen.

Trots att det är frågan om hundratusentals flyktingar så finns det tillräckligt med mat säger Juvonen.

-Varje portion är kanske inte så stor, men matutdelningen pågår varje dag.

Barnen i riskzonen för människohandel

Enligt Unicef flyr 12 000 rohingyabarn över gränsen från Burma till Bangladesh varje vecka.

Och Unicef varnar för att de här barnen är otroligt utsatta när det gäller till exempel människohandel.

Juvonen säger att bland annat Unicef jobbar med ensamkommande barn just för att förhindra att de råkar ut för människohandel.

-De ensamkommande barnen, som är i största riskzonen, identifieras och registreras och erbjuds extra stöd.

Det är också viktigt att de får gå i skola så att de kan leva ett så normalt liv som det bara är möjligt.

Enligt Juvonen gör biståndsorganisationerna på plats ett oerhört viktigt arbete.

Men också här hemma i Finland kan man hjälpa.

-Man hjälper lättast genom att man donerar pengar till olika organisationer som genom sina nätverk arbetar i Bangladesh.

-Det finns många internationella organisationer på plats i Bangladesh, säger Kaisa-Leena Juvonen.