Borgå svenska domkyrkoförsamling: Så här har den finska majoriteten kört över oss

Nu ryter det svenska församlingsrådet till om förslaget till ny fastighetsstrategi för Borgå kyrkliga samfällighet. Den finska församlingen har redan i många år kört över den svenska, anser församlingsrådet.

Församlingsrådet vid Borgå svenska domkyrkoförsamling motsätter sig försäljningen av svenska församlingshemmet av flera orsaker.

Enligt det utlåtande om förslaget till ny fastighetsstrategi som församlingsrådet nu har gett skulle en försäljning leda till att de svenska och finska församlingsmedlemmarna skulle behandlas ojämlikt.

En försäljning skulle leda till att den svenska församlingen inte har några egna lokaler.

Verksamheten skulle i stället spridas ut på många olika håll, medan den finska församlingen får fortsätta med sin verksamhet i bekanta lokaler.

... man eftersträvar en situation där majoritetsförsamlingen ensam kan fatta alla beslut som berör användningen av alla fastigheter utan att behöva beakta minoritetsförsamlingens åsikter

― Plock ur svenska församlingsrådets utlåtande

Församlingsrådet anser också att beslutsfattandet inom Borgå kyrkliga samfällighet redan under många år konsekvent har låtit bli att uppmärksamma de önskemål som har varit viktiga för Borgå svenska domkyrkoförsamling.

I sitt utlåtande listar församlingsrådet fyra tidigare beslut där det anser att den svenska minoriteten har blivit överkörd.

1. Borgå stift har inget inflytande över sin huvudkyrka

Grundstadgan för nybildade Borgå kyrkliga samfällighet behandlades av Kyrkostyrelsen 1976. Då lade man till en paragraf som garanterade Borgå domkapitels inflytande över stiftets domkyrka.

År 2005 trädde en ny grundstadga i kraft. Då hade skrivningen om en domkyrkonämnd tagits bort, men en domkyrkodirektion grundades i stället.

År 2010 avskaffade gemensamma kyrkorådet direktionen på initiativ av en ledamot från Porvoon suomalainen seurakunta, trots protester från Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Det betyder att Borgå stift och Borgå domkapitel inte har något formellt inflytande över stiftets egen huvudkyrka.

Borgå svenska domkyrkoförsamlings inflytande är också marginellt eftersom församlingens representanter är i minoritet i beslutsfattandet.

2. Problem med svenska församlingshemmet har inte åtgärdats

Fuktskador uppdagades i ett av rummen i svenska församlingshemmet 2006. Golvet revs upp och konstruktionerna torkades men orsakerna till fuktskadorna åtgärdades inte.

Rummet försattes i användningsförbud 2013 och golvet revs upp igen.

Enligt församlingsrådet är konstruktionerna fortfarande inte reparerade, tio år efter att problemen först uppdagades.

Det är både tragiskt och oacceptabelt att Borgå kyrkliga samfällighet under mer än tio års tid har låtit bli att åtgärda golvskadorna i den nedersta våningen på ett ändamålsenligt sätt, och att man nu /.../ använder de beräknade kostnaderna för reparationerna som argument för att Svenska församlingshemmet borde säljas

― Plock ur svenska församlingsrådets utlåtande

Vidare är ytorna slitna och i behov av renovering. De anställda vid domkyrkoförsamlingen försökte i många år få fastighetsväsendet vid samfälligheten att göra något, utan resultat.

År 2015 tillsatte domkyrkoförsamlingen en egen kommission och finansierade med församlingens egna budgetmedel en arkitekt som gjorde upp förslag på åtgärder.

160 000 euro skulle ha räckt till för att göra väsentliga förbättringar.

Anslaget ströks ändå på initiativ av Porvoon suomalainen seurakuntas representanter då samfällighetens budget för 2017 behandlades.

Samtidigt har miljonbelopp reserverats för investeringar som är viktiga för den finska församlingen.

De exempel som nämns är drygt 2 miljoner för byggandet av Mariagården, drygt 7 miljoner för renoveringen av finska församlingshemmet och knappt 3 miljoner för renoveringen av Domprostgården.

3. Svenska församlingen gav efter om Domprostgården

Tidigare hade domprosten i Borgå svenska domkyrkoförsamling boendeplikt i Domprostgården.

Då den nuvarande domprosten tillträdde 2008 ansåg de finska representanterna i gemensamma kyrkorådet att Domprostgården borde användas för verksamhet och inte boende.

En del av de fastighetsbeslut som har fattats kan ha varit rationellt och objektivt försvarbara, också om de har gått emot Borgå svenska domkyrkoförsamlings vilja

― Plock ur svenska församlingsrådets utlåtande

År 2014 gav domkyrkoförsamlingen efter för påtryckningarna från majoritetsförsamlingens sida.

Man uppnådde en kompromiss som gjorde att Domprostgården togs i bruk för församlingsverksamhet efter renoveringar. Tre arbetsrum reserverades för domkyrkoförsamlingens präster.

4. Svensk kaplans hyreskontrakt sades upp

Kaplansgården har traditionellt använts som tjänstebostad för en av kaplanerna i domkyrkoförsamlingen.

Då den nuvarande fastighetsstrategin godkändes 2011 sades hyreskontraktet för kaplanen som då bodde i huset upp. Fastigheten togs över av samfälligheten.

Enligt församlingsrådet har motsvarande uppsägningar inte ägt rum då det gäller den finska församlingens präster. De har fått bo kvar i sina tjänstebostäder till pensioneringen.

Ifall den föreslagna fastighetsstrategin godkänns /.../ undermineras Borgå svenska domkyrkoförsamlings möjligheter att fungera som en självständig församling på ett avgörande sätt

― Plock ur svenska församlingsrådets utlåtande

Gemensamma kyrkorådet i Borgå kyrkliga samfällighet fattar beslut om förslaget till ny fastighetsstrategi den 7 december.

Språkkonflikt mellan församlingarna i Borgå

De finska och de svenska ofta oense i fastighetsfrågor.

Biskopen och domkapitlet beredda att hjälpa i konflikten mellan Borgåförsamlingarna

Björn Vikström: Viktigt med ett eget svenskt hem