Nytt amorteringskrav i Sverige får kritik: kan leda till prisfall på bomarknaden

I Sverige vill finansinspektionen skärpa amorteringskraven, så att de som tar stora lån ska amortera mera på de nya lånen. Men förslaget får stark kritik och bland annat oppositionen säger att de nya kraven kan leda till stora prisfall på bomarknaden.

Under flera år har både bostadspriserna och hushållens skulder ökat i Sverige, och trycket på att göra någonting för att stoppa det, har också ökat.

- Det här är en relativt mild åtgärd. Vi har lagt ner mycket möda på att hitta en åtgärd som idag slår ganska milt, men med stigande skuldsättning slår hårdare. Den här åtgärden har just en sådan stabiliserande effekt, säger Finansinspektionens vd Erik Thedéen.

Det skärpta amorteringskravet drabbar särskilt dem med lägre inkomster och som inte har ett så stort startkapital till en egen bostad.

Den borgerliga oppositionen sågar förslaget och menar att tajmingen är fel. I Stockholmsområdet finns det tecken på att bostadsmarknaden har svalnat och därför är det fel tidpunkt att införa skärpta amorteringskrav nu, anser oppositionen.

- I ett läge där vi ser väldigt stor osäkerhet på bostadsmarknaden så riskerar det här förslaget att förvärra situationen. Därför är det viktigt att regeringen säger nej till det här förslaget, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Larsson till SVT Nyheter.

Svenskarna får betala några tusenlappar mera på nya bolån

Flera internationella bedömare har ändå ansett att Sverige borde göra någonting åt hushållens höga skuldsättning.

För ett år sedan fick Sverige en varning från EU för hushållens höga skulder, och rekommendationen var att det behövs flera åtgärder för att skulderna inte ska fortsätta öka. IMF har rekommenderat att Sverige borde införa ett skuldkvotstak, och OECD hade liknande rekommendationer i början av året.

Förslaget från Finansinspektionen är att då bolånet överstiger bruttoinkomsten med 4,5 gånger, så ska amorteringen vara minst en procent mera än idag. Idag ligger amorteringskravet på 1 eller 2 procent, och höjs nu alltså till 2 eller 3 procent.

Enligt ett prisexempel skulle ett hushåll med ett bolån på tre miljoner kronor nu tvingas amortera 2500 kronor mer i månaden.

Nytt amorteringskrav ska dämpa prisstegring på bomarknaden

Finansinspektionen har räknat ut att skärpta amorteringskrav får tre olika effekter.

- För det första kommer en del hushåll att välja att låna mindre än vad de annars hade gjort, för att undvika kravet. Istället för att hamna precis ovanför linjen, så lånar man lite mindre för att slippa det nya kravet, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen.

Den andra effekten är att svenskarna med högre amortering snabbare minskar på sin skuld och därför blir mindre sårbara. Den tredje effekten handlar om att dämpa prisstegringen på bostadsmarknaden.

- Eftersom efterfrågan på bostäder blir lite lägre eftersom man kan låna lite mindre, så kommer bostadspriserna att stiga lite mindre än vad de annars skulle ha gjort, säger Braconier.

De senaste tio åren har bostadspriserna i Sverige fördubblats. De senaste tre åren har bostadspriserna ökat med 30 procent.

Vågar regeringen göra en del av väljarna besvikna?

Regeringen ska nu ta ställning till Finansinspektionens förslag. De regeringsrepresentanter som kommenterade förslaget på måndagen var försiktigt positiva.

- Inspektionens bedömning är ju att det är omkring 15 procent av de nya kunderna som påverkas, så man ska inte dra för stora slutsatser av det här förslaget, sa finansmarknadsminister Per Bolund, Miljöpartiet.

Enligt förslaget ska de nya amorteringskraven träda i kraft i mars 2018. Frågan är ändå om regeringen vill driva igenom förslaget nu. Nästa år är det valår, och att då försämra ekonomin för en del av väljarna ligger kanske inte så högt i kurs.