Hela familjen behöver hjälp när en person har beroendesjukdom: "Det måste finnas en balans där man sätter också sig själv i första rummet emellanåt"

Sanna Lundell växte upp med en alkoholiserad pappa och en bipolär mamma. Hon har alltså mycket erfarenhet att ty sig till när hon föreläser om medberoende.

Medberoende handlar om att man börjar anpassa sitt liv efter någon annan person. Den andra personen har en beroendesjukdom, till exempel alkoholism, drogproblem eller spelmissbruk, alternativt en psykisk sjukdom.

Att anpassa sitt liv för att behaga en sjuk person kan bli destruktivt för den medberoende.

Det har Sanna Lundell fått erfara eftersom hon levt i en sådan situation i sitt barndomshem.

Först insåg hon inte ens att det fanns ett problem, men en familjevän lyckades öppna hennes ögon.

- Sanna, din mamma har depression. Det betyder att hon är ledsen utan att hon har orsak att vara det, ska familjevännen ha sagt till Lundell.

Senare sökte pappan hjälp för sin alkoholism, och dottern började inse vidden av problemen i familjen.

Hon insåg också att hennes eget liv kretsade kring föräldrarnas problem.

I dag har hon lyckats bli av med sina demoner. En del av terapin gick ut på att hon gjorde det populära tv-programmet Djävulsdansen för Sveriges television.

De höga tittarsiffrorna fick Lundell att förstå att medberoende är ett stort problem i Sverige och på alla håll i världen.

Hjälpen utformas enligt mottagaren

Att vara medberoende kan leda till olika typer av sjukdomar. Gruppen medberoende är överrepresenterad bland personer med psykisk ohälsa, men problemet kan också leda till fysiska sjukdomar om man inte gör något åt det.

Lundell vill få folk att inse att de behöver tänka på sig själva ibland.

- Jag uppmanar inte folk att vara inte vara empatiska eller inte bry sig om varandra, men det måste finnas en balans där man sätter också sig själv i första rummet emellanåt.

Lundell beskriver medberoendet som att leva i ett olöst kristillstånd.

- För att ta sig ur alla typer kriser behöver vi prata med människor som har liknande erfarenheter och helt enkelt ta draghjälp av dem.

Formen av hjälp måste utformas enligt mottagaren. För en person handlar det om att man pratar ut om sina känslor, medan någon annan till exempel tyr sig till terapi i form av konst.

Det finns också de som hittar självhjälp via olika forum på internet.

- Det kan se mycket olika ut beroende på hur man är som människa. Det enda som inte är bra är att sitta ensam på sin kammare och skämmas, det leder ingen vart, säger Lundell.

Hela familjen behöver vård

Om allt går rätt till får både den beroende och den medberoende personen vård.

Ännu bättre är det om hela familjen får hjälp.

- Eftersom familjen har levt i tystnad och låtit sjukdomen ta över hela familjekulturen, så behöver alla hjälp att ta sig ur det och nya sätt att orientera sig där livet inte bara handlar om sjukdomen. För att kunna skapa en ny familjekultur behöver alla få hjälp.

Sanna Lundell bekymrar sig över att medberoendeskap inte får så mycket uppmärksamhet som hon skulle hoppas på.

Hon har sina aningar om varför det är så.

- Det är ett område det inte har forskats så mycket i. Det går inte alls lika mycket pengar till att forska i beroendesjukdomar som till cancerforskning. Det är egentligen ganska missvisande eftersom vi vet att beroendesjukdomar är stora folksjukdomar som kostar samhället enorma mängder pengar och de tar väldigt många liv.

En annan detalj är att beroendesjukdomar och psykiska sjukdomar ofta är det som Lundell kallar ”fulsjukdomar”, det vill säga sjukdomar man helst inte vill prata om för att man skäms för dem.

Det leder också till missförstånd om sjukdomarna.

- Det är fortfarande många som inte ens tror att beroende är en sjukdom.

Tillfrisknad och befriad

Numera betraktar Lundell sig själv som tillfrisknad från sitt medberoende.

Hon säger att största delen av hennes tid brukade kretsa kring de personer i hennes familj som hade beroendesjukdomar, men numera är henne liv helt annorlunda.

Lundell föreläser om medberoende ungefär tre gånger per månad, och det är de enda gångerna hon ens tänker på saken. Däremellan klarar hon av att koncentrera sig både på andra projekt och på sitt eget liv.

- Det har tagit ganska många år till där jag är i dag, där jag känner att jag inte lever mitt liv i anpassning eller fokuserar på andra människors problem i första hand. Jag kan fokusera på mitt liv, hur jag känner mig, vad jag har för drömmar och idéer och det känns också lustfyllt att göra det.

Sanna Lundell säger att hon är mycket tacksam för att hon fick göra tv-programmet Djävulsdansen, eftersom det betydde att hon kunde få i sig en massa kunskap om sitt eget problem på arbetstid, samtidigt som hon fick träffa en massa människor som delar hennes öde.

- Mitt liv präglas väldigt mycket av tacksamhet, jag är så otroligt glad att jag har kommit till en punkt i mitt liv där jag har en helt annan inställning till både beroendesjuka och anhöriga, och jag har fått det på rätt köl. Jag har gått runt så mycket i den där skammen i så många år av mitt liv, och det är en befrielse när man kommer ur det.