Docent Julia Korkman: "Utdragna vårdnadstvister tycks kunna göra folk galna"
Hon är docent i rättspsykologi och har anlitats som sakkunnig i åtskilliga komplicerade vårdnadstvister.
- Vårdnadstvister tycks kunna göra folk galna. Många människor som enligt uppgift har fungerat rationellt och normalt, kan under en vårdnadstvist få en helt förvriden verklighetsuppfattning, säger Julia Korkman.
Folk förlorar perspektivet
- Jag har sett många fall där det är uppenbart att föräldrarna inte kan urskilja vad som är bra för barnet. De ser inte att deras agerande de facto är skadligt för barnet.
Korkman tror att frågan om det egna barnet är en sådan öm punkt för de flesta människor att de helt kan tappa perspektivet.
- Det har säkert att göra med att de egna barnen är det viktigaste i människors liv, det är frågan om kärlek, och det kommer väldigt nära.
Vårdnadstvister har blivit allt vanligare
- Det är ovanligt att det får ett sådant fruktansvärt slut som i Borgå, men det är inte ovanligt att barn lider av svåra tvister mellan föräldrar. Det är ett fenomen som har ökat under de senaste decennierna, säger Julia Korkman, och tillägger att samhället är dåligt utrustat för att hantera de riktigt svåra vårdnadstvisterna.
- Jag föreläste nyligen för barnskyddet i Helsingfors, och det var uppenbart att de som jobbar med de här frågorna delar en gemensam oro, frustration och maktlöshet inför de här familjerna.
Ingen har det ultimata ansvaret för de här familjerna.
― Julia Korkman
- Alla som har barn kan förstå den oro som en förälder kan känna inför tanken att lämna sitt barn med någon man inte litar på. Det väcker en enorm rädsla, och nyheter om sådana tragedier som den i Borgå gör inte saken bättre, säger Julia Korkman.
- Ingen har det ultimata ansvaret för de här familjerna. Vi har inga bra redskap för att lösa de här konflikterna.
Vilja Eerika ändrade lagen
Efter det omdiskuterade fallet för fem år sedan, då den 8-åriga Vilja Eerika misshandlades till döds av sin far och styvmor, skärptes visserligen lagen.
Alla som jobbar med barn och ungdomar skall numera anmäla alla misstankar om att barn far illa direkt till polisen.
Tanken var god, men lagen kom till som ett hastverk och var inte särskilt välplanerad, anser Julia Korkman.
- Polisen har fullständigt överbelastats med anmälningar av väldigt olika slag. Många anmälningar är sådana att en stödinsats från barnskyddet skulle vara det bästa sättet att ingripa med både barnets och familjens bästa i tankarna, menar Korkman.
Det finns alltid en risk med en inflammerad debatt.
― Julia Korkman
- Om en förälder till exempel själv kommer och säger att hon eller han av utmattning har luggat eller daskat till sitt barn, så kan man nog fråga sig om polisen verkligen är den rätta instansen att behandla ärendet i. I synnerhet med det resurstryck som polisen har just nu.
Julia Korkman anser att snabba lagändringar under tryck sällan blir bra.
- Det finns alltid en risk med en väldigt inflammerad debatt och känslan av att vi måste göra något nu, fort, för att förhindra liknande situationer.
Utveckling mot det bättre
Julia Korkman vill ändå understryka att samhället i dag är mycket tryggare för barn än det var förr. Det glömmer man lätt bort i svallvågorna efter grymma brott som det i Borgå.
- För 50 år sedan var det inte särskilt ovanligt att barn dog som en följd av våld riktat mot dem. De senaste åren har det varit frågan om enstaka fall, så utvecklingen har gått mot det bättre. Det är väldigt ovanligt att barn mördas i dagens Finland.
