Framtiden för finsk tjära oviss – EU-registrering sätter käppar i hjulet

Kommer spåntaken till kyrkor och klockstaplar att tjäras med finsk eller kinesisk tjära i framtiden? De få finska tillverkarna har inte själva råd med den registrering som EU kräver av tillverkare och till juni 2018 måste allt vara klart för att den industriella tillverkningen ska kunna fortsätta i landet.

Föreningen "Leve tjäran" har tagit sig an projektet och arbetar för att få ihop de 150 000-200 000 euro som krävs för registreringen.

Kyrkostyrelsen och både den finska och svenska kulturfonden har bidragit med medel för att rädda den inhemska tjäran.

Glapp i produktionen

Produktionen av finsk tjära upphörde på 1950-talet och återupptogs först på 1980-talet. Det har med andra ord varit ett uppehåll på cirka trettio år.

Under den tiden har det använts tjäror och oljor som i princip har gjort det omöjligt att i fortsättningen använda traditionell tjära på kyrktak som kan vara flera hundra år gamla.

- På ett sätt har man i vissa fall förstört spåntak på kyrkor för framtida traditionell tjärning, säger Daniel Wikström som är fastighetschef vid Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet.

Kinesiska tjäran billigast – Museiverket rekommenderar finsk tjära

Sedan ett par år tillbaka finns ett nordiskt nätverk som försöker ta tillvara den kunskap som finns om spåntak och tjärning av dem. Inom nätverket försöker man också reda ut kvaliteten på olika typer av tjära.

I Finland används idag mest inhemsk tjära till kyrkobyggnader men den räcker inte till och tjära importeras från Serbien och Kina.

- I Serbien bränns tjäran i ugn, i Kina är det dalbränning. Vi kan inte säga vilken tjära som är den bästa när det gäller förhållande pris/kvalité. Den finska tjäran är dyrast, den kinesiska är billigast, säger Daniel Wikström.

- Ärligt talat har jag inte använt nåt annat än finsk tjära till samfällighetens kyrktak, det har också varit en tradition och en rekommendation från Museiverket och Kyrkostyrelsen.

I Sverige används utländsk tjära

- Sverige använder bara serbisk och kinesisk tjära, jag tror inte att man i Finland är intresserad av det så länge inhemsk tjära finns att tillgå, säger överarkitekt Antti Pihkala vid Kyrkostyrelsen.

Han har den största sakkunskapen på området inom kyrkan.

Tom Nylund vid företaget Nykarleby spåntak har erfarenhet av olika tjäror.

- Tar man inhemsk tjära så vet man hur den är tillverkad.

- Kvaliteten är det svårt att uttala sig om men vi gjorde ett test en gång i samband med ett arbete och använde både inhemsk och importerad tjära. Efter två år var det mera kvar av den importerade tjäran på taket än av den inhemska tjäran, säger Nylund.

Europeiska kemikalielagstiftningen kräver registrering

EU kräver att den tjära som säljs på europeiska marknaden ska registreras inom ramen för Reach-programmet och den registreringen ska vara klar före den juni 2018.

Registreringen innebär att tjärans kemiska sammansättning och miljöpåverkan måste utredas och godkännas av myndigheterna innan man får tillstånd att sälja produkten.

Det här gäller industriell tillverkning på över 1000 liter per år, också importerad tjära.

Registreringen är dyr

Hembygdsföreningar får fortsättningsvis bränna tjärdalar utan registrering av sin verksamhet så länge man underskrider produktionsgränsen på 1000 liter.

Kostnaden för registreringen är hög och för de få inhemska tillverkarna är kostnaden på 150-200 000 euro alldeles för hög och utan hjälp utifrån skulle produktionen av inhemsk tjära stanna av nästa sommar.

Föreningen "Leve tjäran" har tagit till sin uppgift att samla ihop de medel som behövs för att säkerställa en produktion av inhemsk tjära också i framtiden.

Kyrkostyrelsen, Finska kulturfonden och Svenska kulturfonden har tillsammans gett 125 000 euro till den här satsningen.

- Insamlingen av medel och analyser ligger i tidtabell och man räknar med att registreringen skall kunna ske innan tiden går ut om ett drygt halvår, säger Daniel Wikström.

Gamla stubbar förvandlas till tjära

Topi Hakkarainens far startade produktionen av tjära 1982 i Häkkilä och då hade den inhemska produktionen legat nere i cirka trettio år. Topi har fortsatt verksamheten och producerar cirka 10 000 liter tjära per år.

Som råvara använder han gamla stubbar ur statliga skogar, stubbarna placeras i en bränndal av betong, täcks med halm och våt jord.

Fyrtio kubikmeter stubbar bränns i ena ändan av anläggningen, stubbarna bränns i sakta mak under 5-6 dagar och resultatet är cirka 1000 liter tjära.

- Gamla kådrika stubbar som legat i skogen i femtio år eller mer är den bästa råvaran, säger Daniel Wikström som besökt Topi Hakkarainens anläggning.

Spåntak måste tjäras regelbundet

Det finns 300 kyrkobyggnader, kyrkor och klockstaplar, med spåntak i landet. De här taken behöver en regelbunden översyn och en tumregel är att taken borde tjäras vart femte år om de ligger i söder eller västerläge, i norr och öster vart tionde år.

I samband med tjärningen borde taken få två strykningar med en månads mellanrum.

Det här är en kostsam historia för församlingar med en ansträngd ekonomi och frestelsen är stor att skjuta på tjärningen av taken eller använda billigare tjäror eller båda alternativen i kombination.

- Det här är en svår fråga både för förtroendemän och tjänstemän, säger Daniel Wikström.

Svårt att hitta bra material till spåntak idag

Det är inte enbart tjäran som är svår att få tag i idag. Detsamma gäller också det virke som används till att göra spånor till spåntak.

Dagens skogsbruk gynnar inte framväxten av sådant virke som duger till att göra spånor av.

- Det är nog virke från östra Finland eller Ryssland som gäller om man ska få en kvalitet som är bra, säger Tom Nylund vid företaget Nykarleby spåntak som tillverkar spånor och tjärar spåntak både i Finland och i Sverige.

- Klibbal, asp eller furu har traditionellt använts som virke till spånor, säger Daniel Wikström.

Ett välskött spåntak kan hålla länge, i samband med renoveringen av Esse kyrkas klockstapel konstaterades att delar av taket fortfarande kunde användas. Klockstapeln är byggd på 1770-talet och taket har inte förnyats förrän renoveringen.