Attityder är ett hinder för att återgå till jobbet efter psykiska problem – var femte är rädd för psykiskt funktionshindrade

Bara hälften av arbetsplatserna har vidtagit praktiska åtgärder för att stärka den psykiska arbetsförmågan, visar en färsk barometer för psykisk hälsa.

Med rätt hjälp kan personer som drabbats av psykiska problem mycket väl fortsätta jobba, påminner Centralförbundet för Mental Hälsa, som har gjort barometern i samarbete med Social- och hälsovårdsministeriet.

Barometern visar att långt ifrån alla arbetsplatser är förberedda på att arbetstagarna kan drabbas av psykiska problem.

Bara vid hälften av arbetsplatserna har man gjort något för att förbättra den psykiska arbetsförmågan.

Det praktiska stödet består oftast av extra pauser i arbetet, distansarbete eller förkortad arbetstid. Ibland kan det också vara frågan om olika hjälpmedel som underlättar arbetet eller också organiseras arbetet om.

Å andra sidan säger de svarande att det är svårt att tala om psykiska problem på jobbet. Därför kanske arbetsgivarna inte känner till arbetstagarnas psykiska svårigheter.

Orsaken till att bara hälften av arbetsplatserna har gjort något för att förbättra den psykiska arbetsförmågan är enligt arbetsgivarna att det inte har funnits något behov.

Arbetsgivarna säger att det inte finns personer som återhämtar sig efter mentala svårigheter i arbetsgemenskapen.

Mentalvården gör en annan bedömning. Enligt dem är orsaken att arbetsgivarna inte tycker att det är nyttigt att anpassa arbetet, eller inte har tillräckligt med information om hur man ska göra det.

Å andra sidan säger de svarande att det är svårt att tala om psykiska problem på jobbet. Därför kanske arbetsgivarna inte känner till arbetstagarnas psykiska svårigheter.

En femtedel av befolkningen är rädd för personer som har problem med det psykiska

Att det är svårt att tala om psykiska problem på jobbet kan bero på att den negativa stämpeln på psykiska problem fortfarande är stark.

Barometern visar att nästan en femtedel av befolkningen är rädd för psykiskt funtkionshindrade, även om de håller på att återhämta sig.

19 procent vill inte bo granne med någon som har psykiska funktionshinder och en nästan lika stor andel tycker att det är skrämmande och obekvämt att möta sådana personer.

Av de psykiskt funktionshindrade känner sig 39 procent stämplade på grund av sin sjukdom, visar barometern.

En majoritet av de svarande, utom arbetsgivarna, sade också att psykiska problem kan leda till förlust av ställning och status på jobbet.

Av de psykiskt funktionshindrade känner sig 39 procent stämplade på grund av sin sjukdom

Social- och hälsovårdsministeriet och Centralförbundet för mental hälsa påminner ändå om att en mycket stor majoritet av dem som har psykiska problem kan leva ett normalt liv med hjälp av mediciner, psykoterapi och stöd av sin omgivning.

En majoritet av de svarande i enkäten säger också att de som har psykiska problem inte har sig själva att skylla för att den psykiska hälsan vacklar.

Arbetsplatserna satsar på arbetstagarnas ork

Om beredskapen för arbetstagare med psykiska funktionshinder är relativt dålig är det många arbetsplatser som ser till arbetstagarnas ork.

Nio av tio arbetsplatser vidtagit olika allmänna stödåtgärder för att få arbetstagarna att orka bättre, visar barometern.

Två av tre har också kartlagt arbetets psykiska belastning och försökt minska den på olika sätt.

”Viktigt med socialt stöd”

Social- och hälsovårdsministeriet och Centralförbundet för Mental Hälsa påminner om att det är viktigt att arbetsgemenskapen är förberedd då en person med psykiskt funktionshinder som har haft problem ska återgå till arbetet.

Dessutom borde jobbet anpassas efter arbetstagarens situation.

Det viktigaste stödet då man ska återgå till arbetslivet kommer från familj, vänner och nära arbetskamrater.

Det sociala stödet är också viktigt.

De personer i enkäten som har haft eller har psykiska problem säger att det viktigaste stödet då man ska återgå till arbetslivet kommer från familj, vänner och nära arbetskamrater. De lyfter också fram rehabilitering, så som terapi och läkemedel.

De yrkesutbildade inom mentalvården betonar samma saker, men lyfter också fram chefens stöd.

Det är chefen och företagshälsovården som bär huvudansvaret för den psykiska hälsan på arbetsplatserna, anser de svarande.

Barometern gjordes bland arbetsgivare, arbetstagare, psykiskt funktionshindrade som håller på att återhämta sig, yrkespersoner inom mentalvården och övriga 15-74-åringar.