Högsta cheferna i Vanda och Helsingfors får bonus – Esbo anser att resultatbonus inte motiverar

Både Vanda och Helsingfors belönar de högsta tjänstemännen med resultatbonus på tusentals euro per år. Till exempel fick sektorchefen inom social- och hälsovården i Helsingfors en bonus på närmare 8 000 euro för 2016. Esbo har tidigare haft ett bonussystem men det slopades då det ansågs vara ganska dyrt och inte fungerade som planerat.

– Det är fråga om det moderna sättet att leda. Ett sätt att sporra personalen är att belöna med pengar om personer klarar av de ambitiösa målsättningar som har satts upp, säger Vanda stads personaldirektör Kirsi-Marja Lievonen.

I Vanda togs systemet med resultatbonus i bruk i samband med stadens ekonomi- och skuldprogram. För att nå målen i programmet introducerades ett system med resultatbonus för den högsta ledningen.

– Stor vikt lades vid att hålla eller underskrida den egna budgeten, lite beroende på sektor. Om alla andra mål uppfylldes men inte de ekonomiska gick man miste om hälften av bonusen. Det har varit ett bra system och har fört ekonomi- och skuldprogrammet vidare, säger Lievonen.

Är det inte lite märkligt att högsta cheferna får mer pengar om de skär ner i stadens service?

– Inte är det så. Att klara av att göra något kostnadseffektivt är inte samma sak som att det är av dålig kvalitet.

Nej, men resultatbonussystemet togs i bruk i samband med ekonomi- och skuldprogrammet vilket handlar om att skära ner.

– Uppfattningen i Vanda är inte att staden har skurit ner utan att vi har gjort saker smartare. Vi producerar bra tjänster men gör det smartare och kreativare så att det är kostnadseffektivt.

– För att den förändringen ska lyckas behövs det ledarskap, som utgår från den högsta ledningen. Det gäller att få med personalen och ta i bruk nya verksamhetsmodeller. Själv anser jag att kommuninvånaren drar nytta av att staden producerar förmånligare tjänster, som ändå är bra.

Om alla andra mål uppfylldes men inte de ekonomiska gick man miste om hälften av bonusen

Kirsi-Marja Lievonen, personaldirektör i Vanda

Bonussystemet fortsätter

Vandas ekonomi- och skuldprogram trädde i kraft 2013 och ledde till flera sparåtgärder under åren därpå. 2013 sparade Vanda för 20 miljoner euro. Stadens ekonomi är nu bättre och lånebördan har minskat.

– Det är ändå inte så att det enbart är tack vare resultatbonusen som ekonomin nu är bättre, säger Lievonen.

Trots att ekonomi- och skuldprogrammet nu är genomfört kommer systemet med resultatbonus att fortsätta.

I fjol varierade summorna som betalades ut till dem som sitter i stadens ledningsgrupp mellan 4 436 euro och 954 euro. Mest eller 4 436 euro fick stadsdirektör Kari Nenonen.

De biträdande stadsdirektörerna fick resultatbonus på mellan 2 486 euro och 3 743 euro.

Orsaken till bonusarna hemlig

Orsaken till att de ledande tjänstemännen har fått bonus är hemlig.

– De personliga utvärderingarna är inte offentliga och dem kan man inte få reda på. De allmänna principerna och summorna är offentliga men vilka målsättningarna har varit och hur cheferna har klarat av dem är inte offentlig information, säger Lievonen.

De allmänna principer Lievonen hänvisar till handlar om hur målsättningarna ska stödja strategin och att tyngdpunkterna i målsättningarna ska vara ekonomi, kunder, processer och personal.

Yle Huvudstadsregionen har tidigare berättat om en fullmäktigemotion med krav på att motiveringarna till att bonusar betalas ut ska vara offentliga.

Staden svarade på den med att hänvisa till offentlighetslagens paragraf om att handlingar som innehåller uppgifter om avlöningsgrund är sekretessbelagda.

Helsingfors belönar cheferna frikostigare än Vanda

Också Helsingfors stad har under många år betalat ut resultatbonus. Enligt personaldirektör Marju Pohjaniemi finns bonussystemet för att stödja ledningen och för att de viktigaste målsättningarna ska uppfyllas.

Stadsdirektören eller biträdande stadsdirektörerna fick inte bonus för fjolåret och borgmästaren eller biträdande borgmästarna är inte heller med i bonussystemet, uppger Pohjaniemi.

Alla andra som sitter i Helsingfors stads ledningsgrupp fick däremot resultatbonus för fjolåret. Summorna är högre än i Vanda.

Mest, eller 7 812 euro, fick Juha Jolkkonen, som är chef för social- och hälsovårdssektorn. Mikko Aho, chef för stadsmiljösektorn, fick en bonus på 6 834 euro medan sektorchefen inom fostran- och utbildning, Liisa Pohjolainen, fick 5 268 euro och chefen för kultur- och fritidssektorn, Tommi Laitio, 4 530 euro.

Svenska Yles granskning av kommunernas ledningsgruppers löner visar att det är rätt ovanligt med bonus. 16 kommuner uppgav att de har ett bonussystem. I de flesta fall understiger summorna tusen euro per år.

I Sibbo kan kommunen betala ut en bonus på upp till 10 procent av årslönen.

Esbo slopade bonussystem för att det var "dyrt och inte fungerade"

Varken Esbo, Grankulla eller Kyrkslätt har system med resultatbonus för den högsta ledningen. Esbo hade ett bonussystem under åren 2008 till 2011, och under ett år var också den högsta ledningen med.

– Det var ganska dyrt och vi var inte övertygade om att det fungerade som det var planerat. Vi har målsättningar men det är inte nödvändigt att ge pengar då de nås, säger Esbo stads personaldirektör Kimmo Sarekoski.

Jag är inte säker på att pengar spelar stor roll när det gäller motivation

Kimmo Sarekoski, personaldirektör i Esbo

Men är det inte mer motiverande om man får pengar när man når ett mål?

– Jag är inte säker på att pengar spelar stor roll när det gäller motivation. Man får arbeta för mål som har betydelse och mening. Det är det viktigaste. Belöningen kommer efter det. Det utgör inte den starkaste motivationen, säger Sarekoski.

Nåddes målen i en större utsträckning när ni hade resultatbonus än vad de gör i dag?

– Jag anser att systemet är bättre nu och att målen nu nås bättre. De målen vi nu når är mer betydelsefulla än dem vi hade då vi hade bonussystemet, säger Sarekoski.

Esbo stad har ändå inte helt frångått extra belöningar för personalen. Det nuvarande systemet som omfattar alla handlar inte om att belönas för mål som har uppnåtts utan de som arbetar och når resultat kan, enligt Sarekoski, få en engångsbelöning.

Den högsta summan som betalas ut enligt belöningssystemet är 600 euro per person per år. I det tidigare bonussystemet var den högsta summan som betalades ut omkring 4 000 euro per år.