Peter Kadhammar om intervjun med Ratko Mladić 1993: Han drog två tjocka streck över Srebrenica på kartan
Långt före massakern i Srebrenica hade Ratko Mladić gjort sig förtjänt av öknamnet Bosniens slaktare.
Journalisten Peter Kadhammar som bevakade kriget och intervjuade Mladić sommaren 1993, säger att grymheterna inte var något Bosnienserbernas militära ledare försökte gömma.
- Han var ökänd långt före massakern i Srebrenica och betraktades redan då som den värsta krigsförbrytaren på Balkan. Och det var för att han också ledde belägringen av Sarajevo och beskjutningen av Sarajevos civila invånare. Det var ingenting han försökte dölja utan snarare något han skröt med.
Just belägringen av Sarajevo var speciellt chockerande för Europa, kommer Kadhammar ihåg.
Han är nog den mest kompletta och arroganta maktperson jag någonsin har träffat.
― Peter Kadhammar om Ratko Mladić
Kontinenten hade intalat sig att liknande scener sen länge hade förpassats till historien.
Sarajevo blev den längsta belägringen i modern tid, en belägring Mladić personligen ledde och Kadhammar besökte många gånger och en belägring som blev ökänd för sin brutalitet.
- En modern europeisk stad inringas av styrkor med krypskyttar, artilleri, granatkastare i bergen runt omkring den och beskjuter den, ibland systematiskt och ibland bara med slumpvisa skott som kunde slå ner på en marknadsplats eller ett bostadskvarter eller en gata.
- Och krypskyttarna som låg och siktade in sig på vanliga hederliga människor som bara gick ut för att hitta lite mat eller hugga lite ved för att värma upp sina hus på vintern.
- Det var en situation som var fullkomligt ... grotesk och svår att ta till sig för resten av världen.
- Huvudgatan när man kom in till stan kallades ju för krypskyttarnas allé, skämtsamt, för att den besköts så mycket av krypskyttar. Det var en stad som i flera år upplevde fullkomlig och akut livsfara.
För Mladić var att han utan omvärldens ingripande kunde fortsätta med brotten inte något att sticka under stol med.
- Dom skröt med det, Mladić skröt med det, säger Kadhammar.
”De är inte människor, de är muslimer”
Alla de här brotten mot krigets lagar, och nu också officiellt mot mänskligheten, var alltså kända då Kadhammar fick intervjua Mladić.
Genom sina kontakter i de Bosnienserbiska styrkorna fick han ett möte med den ökända generalen på en kurort utanför Sarajevo.
Han satt bredbent, kliade sig i skrevet. Svor, använde serbernas skällsord för bosnierna, turkar, och sade att de inte är människor utan bara muslimer. Han betraktade sig själv som en slags modern Napoleon.
― Peter Kadhammar om mötet med Mladić
Mladić gjorde under mötet, som tillslut varade en hel dag, skäl för sitt rykte.
- Han var självsäker, oerhört självsäker men misstänksam. Han verkade berusad av sina egna militära framgångar, säger Kadhammar.
- Han betraktade sig nog som osårbar, omringad av sina adjutanter och soldater som skrattade åt minsta lilla skämt.
- Han satt bredbent, kliade sig i skrevet. Svor, använde serbernas skällsord för bosnierna, turkar, och sade att de inte är människor utan bara muslimer. Han betraktade sig själv som en slags modern Napoleon.
- Han är nog den mest kompletta och arroganta maktperson jag någonsin har träffat, tror jag.
Ritade två tjocka sträck över Srebrenica
Redan då var Srebrenica högt på världens agenda. Tusentals muslimer hade tvångsförflyttats eller flytt till staden som redan var omringad av serbiska styrkor.
- Dom kördes till Srebrenica och stängdes in där av de serbiska styrkorna. FN garanterade deras säkerhet och utlyste det till en fristad för flyktingarna.
Eftersom staden, senare ökänd som scen för den värsta massakern i Europa sen andra världskriget, på grund av flyktingarna var aktuell kom den också på tal under intervjun med Mladić.
Generalen fällde då en kommentar som i efterhand är ödesmättad.
- Jag ställde frågor om Srebrenica till Mladić, givetvis, för det var ju Mladić trupper som omringade staden och stängde muslimerna inne.
- Han sade, uppför dom sig inte så gör jag så här, och så drog han två kraftiga sträck över staden på en karta vi hade framför oss. Det var sommaren 1993.
På grund av intervjun fick Kadhammar också som en av ytterst få journalister tillstånd att besöka Srebrenica, som för det mesta var helt avstängd för omvärlden.
- Det var en oerhört skakande upplevelse att se där här människorna som var utlämnade, på nåd och onåd, till de serbiska styrkorna.
Den värsta massakern i Europa sen andra världskriget
- Två år senare, sommaren 1995, gick de serbiska styrkorna in och mördade sju, åtta, niotusen män, som till stor del försökte fly över bergen till säkerhet i bosniskt område.
Kvinnor och barn kördes för det mesta ut ur området, men undkom inte våldet i den laglöshet som rådde under Mladić kommando.
Det var ju så att de jagades som djur i skogarna kring Srebrenica, togs tillfånga, fördes bort, hölls några dagar och fördes ut på fält och sköts.
― Peter Kadhammar
Det skulle ta månader innan omvärlden blev medveten om massakerns omfattning.
- Jag åkte själv ner och gjorde mängder med intervjuer med överlevande. Med män som hade överlevt och lyckats ta sig därifrån, som hade skottskadats under masskjutningar av tillfångatagna män.
- Det var ju så att de jagades som djur i skogarna kring Srebrenica, togs tillfånga, fördes bort, hölls några dagar och fördes ut på fält och sköts.
Världens brutna löfte
Kadhammar säger att ansvaret alltid ligger på mördaren, men att omvärlden bär ett delansvar för att massakern tilläts.
- Det här är en sak jag och många andra har grunnat över sen dess. Det var unga frivilliga soldater från Holland på plats, vad kan man begära av dem? Men vi har lovat att skydda de här människorna, kan man inte då begära att de skjuter och så att säga dör på sin post, frågar Kadhammar.
Det var en så uttänkt och medveten förnedring av FN och det civiliserade Europa som jag tror att Mladić njöt väldigt mycket av. I den stunden stod han i zenit, på toppen av sin makt..
― Peter Kadhammar
Den frågan säger Kadhammar att han också har ställt en hög svensk officer.
- Och så fungerar det inte i den moderna civiliserade världen. Han sa att han aldrig skulle kunna ge en order då slaget redan är förlorat som skulle leda till att de här soldaterna kommer att dö.
- Men den här civiliserade och så att säga mjuka inställningen som vi, som tur, har i välmående länder fick också den följden att vi sen står och ser på då vi bryter vårt löfte till försvarslösa människor, säger Kadhammar.
En medveten förnedring
Att de här människorna stod under FN:s formella beskydd, och Mladić lyckades skrämma FN-soldaterna att ge vika, tror Kadhammar bara gjorde intagningen av Srebrenica mer värdefull för Mladić.
Mladić lät sig filmas då han gick runt i Srebrenica, talade med flyktingar och gav falska löften om deras säkerhet.
Ett nu sorgligt berömt klipp visar hur Mladić kort efter intagningen äter och skålar med den bortkomna FN-befälhavaren i staden.
- Det var en så uttänkt och medveten förnedring av FN och det civiliserade Europa som jag tror att Mladić njöt väldigt mycket av. I den stunden stod han i zenit, på toppen av sin makt, säger Kadhammar.
Då du ser på honom nu, vad finns kvar av den Mladić, den du träffade år 1993 i Bosnien?
- En hel del. Han har kvar en del av sin aggressivitet, av sin oförsonlighet och sin arrogans. Samtidigt är han hjälplös och famlar, i andlig mening, efter något att hålla sig i, säger Kadhammar.
- Det han har kvar att hålla sig i är slagorden om en Nato-konspiration mot Jugoslavien, om att serberna som folk och nation har blivit orättvist behandlade.
Men det som förut var ord med sådan makt, ord som hade betytt liv och död för så många människor, det var nu bara tomma bombasmer i luften i en rättegångssal.