Burma och Bangladesh överens om återbördandet av rohingyaflyktingar - flyktingarna vill inte återvända utan garantier

Burma och Bangladesh har kommit överens om återbördandet av hundratusentals rohingyer som har flytt till grannlandet Bangladesh på grund av förföljelser i Burma.

En talesman för arbets- och immigrationsministeriet i Burma säger nu att man är redo att ta flyktingarna tillbaka genast då de har fyllt i alla detaljer i formulären för repatriering.

Återbördandet ska ske inom två månader, sägs det i ett kort regeringsuttalande i Bangladesh.

Förhandlingar har förts mellan Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi och Bangladeshs utrikesminister A.H. Mahmood Ali.

Vi återvänder inte till Burma om inte alla rohingyer garanteras medborgarskap med alla de rättigheter som alla andra burmesiska medborgare åtnjuter

Trots de eländiga förhållandena i de överfyllda flyktinglägren i Bangladesh säger många flyktingar att de är ovilliga att återvända till Burma om de inte blir garanterade fullt medborgarskap.

- Vi återvänder inte till Burma om inte alla rohingyer garanteras medborgarskap med alla de rättigheter som alla andra burmesiska medborgare åtnjuter, säger flyktingen Abdur Rahim till nyhetsbyrån AFP.

Människorättsgrupper har uttryckt sin oro över hur man ska kunna repatriera människor till byar som är förstörda.

Vidare frågar man sig hur rohingyernas trygghet ska kunna garanteras i de områden där den muslimska minoriteten förtrycks och förföljs och där de antimuslimska attityderna ökar.

Rohingyerna är utsatta för våld och trakasserier

Våldet i den nordvästra delstaten Rakhine har sedan augusti tvingat över 620 000 muslimska rohingyer på flykt till Bangladesh där de nu bor i flyktingläger i gränsområdena.

Många har dött på vägen mellan Burma och Bangladesh.

Det förekommer rapporter om misshandel, våldtäkter och brända byar i de områden rohingyerna har kommit ifrån.

Burma har betraktat rohingyer som illegala bengaliska invandrare medan rohingyerna anser sig vara burmeser eftersom de har bott i landet i flera generationer.

Enligt mänskorättsorganisationen Amnesty International är Burmas agerande mot rohingyerna jämförbart med apartheid.

Folkgruppen rohingya

• Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Burma är för övrigt huvudsakligen buddhistiskt.
• Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
• Rohingyer bor också i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
• En konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma har pågått i flera årtionden.
• Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
• Hundratusentals muslimer har tvingas fly på grund av att deras byar bränts ned och människor dödats.
• Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
• Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas över 600 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

(Artikeln uppdaterades kl. 15.03 med rohingyernas kommentarer)
(Reuters, AFP, AP)

Amnesty: Rohingyerna utsätts för apartheid i Burma - ett brott mot mänskligheten

Amnesty kräver att de skyldiga ställs till svars.