Så här skapas papperslöshet: Mamma med tre barn flydde från Mosul till Raseborg - snart är familjen olagligt i Finland

Adhraa Adhraa kom ensam med sina tre döttrar från Irak till Raseborg för drygt två år sedan.

I måndags (20.11) fick familjen ett negativt besked från Migrationsverket. De har nu endast sju dagar på sig att besvära sig eftersom det är frågan om familjens andra asylansökan.

Det handlar om en ansökan om förbud mot verkställighet som görs till Helsingfors förvaltningsdomstol.

En asylsökande har alltid 21 dagar på sig att överklaga Migrationsverkets beslut, oberoende av hur många ansökningar den sökande lämnat in.

Här Migrationsverkets information om asyl och avvisning.

Lång väntan på besked

Adhraa lämnade in sin första asylansökan när de kom till Finland 2015.

Hon fick vänta drygt två år på ett slutgiltigt svar. Det var negativt.

Nu har familjen redan fått avslag på sin nya asylansökan.

Familjen löper åter risk att utvisas och få ett tvåårigt inreseförbud.

För tillfället utvisar Finland ändå inte familjer till Irak.

Om familjen nu stannar kvar i Finland, blir de därför sannolikt papperslösa.

Min intervju avklarades på 57 minuter.

― Adhraa Adhraa, asylsökande

Tycker mycket gick fel i asylprocessen

Adhraa Adhraa är förtvivlad över att flera saker har gått fel i ansökningsprocessen.

Hon har bara fått ett kort samtal med Migrationsverket. Det är hennes första och hittills enda asylsamtal i Finland.

- Min intervju avklarades på 57 minuter. Jag hann aldrig förklara hur min situation ser ut, beklagar Adhraa.

I vanliga fall anslås tre timmar för ett asylsamtal.

Ibland behövs det flera dagar för asylsamtalet som är den viktigaste delen i asylansökningsprocessen.

Det kan ta tid att förklara sitt fall, och då allt ska tolkas, tar det längre tid än om tjänstemannen och den asylsökande kunde tala direkt till varann.

Rättshjälpen svek henne

Adhraa har också dåliga erfarenheter av finländsk rättshjälp som inte fungerat som den ska.

I besvärsskedet fick familjen en jurist som inte ens berättade för Adhraa att förvaltningsdomstolen har gett henne och döttrarna negativa besked.

Adhraa hade också förklarande dokument som juristen skulle leverera till domstolen. Men det gjorde juristen inte.

- Det fanns ny information jag ville föra fram men jag fick aldrig den möjligheten, förklarar Adhraa Adhraa.

Redan varit papperslös

Juridiskt sett har Adhraa redan varit papperslös under ett skede i asylprocessen. Det här var mellan den första och andra asylprocessen, när hennes första process hade slutad med negativt besked från domstolen.

Det här skedet av processen ter sig hopplöst för dem som anser att de inte kan återvända.

Då ser många som sin enda chans att helt enkelt börja om processen från början för att inte tvingas leva som papperslös utanför samhället.

Ansökte på nytt om asyl

När det blev aktuellt med en ny asylansökan för Adhraas familj beaktades inte tidigare anförda uppgifter. Processen började med andra ord från början.

Enligt Migrationsverkets informatör Johanna Minkkinen ses asylprocessen som en helhet och tidigare uppgifter beaktas alltid, också när beslut för den nya ansökan fattas.

Inte rätt till jurist

Som papperslös hade Adhraa Adhraa inte rätt till jurist.

Nu när familjen har fått negativt besked av Migrationsverket på sin andra ansökan, har de rätt till allmän rättshjälp.

I en andra process gäller ännu kortare besvärstider, endast sju dagar. Besvär ska därför lämnas in på måndag. (27.11)

I praktiken arbetar Adhraas jurist nu för att avstyra utvisning som i annat fall kunde verkställas.

Inte från Bagdad

Migrationsmyndigheterna och domstolen säger att Adhraa Adhraa är från Bagdad.

Men i själva verket kommer hela familjen från Mosul, också om Adhraa är född i Bagdad.

Barnens fader är Mosulbo men familjen vet inte var han befinner sig för tillfället.

Det är stor skillnad på hur Mosulbor och Bagdadbor behandlas i asylprocessen.

Mosul låg i tre års tid under islamiska staten Isis. Stora delar av staden är förstörda. Över en miljon människor rapporteras ha flytt staden.

"Bagdad ingen lösning för mig"

Adhraa ser inte ett liv i Bagdad som något alternativ.

- Finska myndigheter säger att jag kan flytta till Bagdad, att det är säkert där. Men det vore inte tryggt för mina barn att leva där.

Adhraa Adhraa har inget nätverk av bekanta eller släktingar i Bagdad och hon säger att det vore svårt för henne att bo där som ensamstående kvinna.

Äldsta dottern behöver vård

Äldsta dottern Noor har insjuknat i diabetes. Mamman tvivlar på att dottern skulle få god vård i Irak.

Tryggt och roligt i Finland

Storasyster Noor är 12 år, Tabark 10 år och yngsta systern Rimas 5 år gammal.

De äldre flickorna går i finska Kiilan koulu i Karis och trivs bra här. De talar redan finska och några ord svenska.

- Vårt bästa ämne är matematik, förklarar Noor och Tabark med en mun.

Efter skolan tycker de om att spela fotboll, dansa balett, rida och teckna. De har också fått vänner som de träffar och umgås med.

- Här är det tryggt att springa ut och leka. I Irak var det farligt så mamma gav oss inte lov att göra det.

Barnen har inte hörts

Adhraas barn har inte hörts av migrationsmyndigheterna i asylprocessen.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att barn numera också ska intervjuas, inte bara de vuxna.

Linjedragningen gäller barn över tolv år. Barn under tolv år som kommer med sina föräldrar intervjuas väldigt sällan.

Osäkert som papperslös

Adhraas familj bor för näravarande i en bostad som en stödgrupp i Karis har hyrt.

De är skrivna vid Mjölbolsta flyktingförläggning. De som bor utanför förläggningarna bör enligt reglerna ändå vara skrivna vid en förläggning.

Tidigare bodde de på flyktingförläggningen vid Raasepori Resort i Antby i Karis.

Papperslösa barn har rätt till skola

Om familjen får negativt besked också andra gången, blir de papperslösa.

Papperslösa är inte skrivna på en förläggning och får inte någon mottagningspenning. De har heller inte rätt att jobba eller studera.

Barnen får fortsätta gå i skola men inte på dagis. Enligt barnskyddslagen har barn rätt till samma tjänster som barn till asylsökande.

Organisationer och privatpersoner, kyrkan och Röda Korset erbjuder frivilligt stöd papperslösa.

Kommunerna bistår endast med så kallad nödhjälp vad gäller mat, sjukvård och inkvartering.

Hjälpinsatserna räcker ändå inte till för att kunna erbjuda ett fullvärdigt liv för de papperslösa.

Kommunerna efterlyser tydligare direktiv om hur ansvarsuppgifterna ska definieras och fördelas så att det inte varierar stort från ort till ort.

Det finns redan andra familjer som lever som papperslösa i Raseborg.

Adhraa ger inte upp

Adhraa Adhraa har familjens strapatsrika flykt från Irak i gott minne.

Hon vill inte utsätta sina barn för mera fara genom att flytta tillbaka dit.

Adhraa vill heller inte riva upp flickorna ur deras nya vardag i Raseborg. Här klarar de sig bra i skolan och trivs med studierna.

Adhraa Adhraa tänker fortsätta kämpa för asyl i Finland.

- Jag kommer att stanna här och fortsätta ansöka om uppehållstillstånd. Jag kommer också att göra mitt yttersta för att myndigheterna ska lyssna på vad jag har att säga.

Artikeln uppdaterades tisdag 28.11 klockan 15.40 med Migrationsverkets förtydliganden om asylprocessen.