Svordomar har blivit en konsumtionsvara

Svordomar har blivit vardagsmat i vårt samhälle. Nyligen samlades medlemmar i Swearing in Scandinavia, en grupp bestående av både finländska och internationella forskare, i Helsingfors för att diskutera och fundera på hur vi svär i vår vardag.

Vad är en bra svordom?

Bland deltagarna i Swearing in Scandinavias svordomsseminarium fanns Karyn Stapleton, universitetslektor i kommunikation vid universitetet i Ulster i Storbritannien och Kristy Beers Fägersten, professor i engelsk lingvistik vid Södertörns universitet i Sverige. Bägge har studerat svordomar länge och väl.

Intuitivt drar vi till med just korta, kraftfulla uttryck och vet i regel att vi svär. Men vad är egentligen en svordom?

Svordomar är egentligen rätt märkliga ting

Enligt Karyn Stapleton finns det olika definitioner. De flesta involverar tabu i någon form, saker som är förbjudna, och är ofta till för att väcka anstöt (men inte alltid). De används för att skapa sociala sammanhang och markera någon form av tillhörighet.

- De ger också ofta utlopp för något känslomässigt, och kan vara både positiva och negativa, säger Stapleton.

Så betyder det att vilket ord som helst egentligen kan vara en svordom?

Nå... både ja och nej.

- För att det ska anses vara en svordom, borde ordet uppfylla kriterierna gällande tabu och anstöt, och de sociala aspekterna, säger Stapleton.

Vissa ord som vi skulle använda i irritationssammanhang för att frigöra stress eller ilska har större känslomässig kraft, och det är de vi oftast förknippar med svordomar.

Och just den där balansakten med vad vi föreställer oss att en svordom är, är en avgörande faktor.

Känsla och smak styr även våra fula ord

Enligt Karyn Stapleton har vi ändå en slags ”svordomsetikett” att förhålla oss till. Att ta ett ord som pedofil, eller kannibal, eller något rasförknippat till exempel, och försöka svära med det blir liksom fel.

- Sånt faller mera in under kategorin nedsättande eller smädande termer, som ibland överlappar med svordomar, säger Stapleton.

Det är svårt att skapa exakta listor över alla svordomar på grund av kategoriseringsdilemman, överlappningar, variationer beroende på vilket språk som används och den kultur det används i.

Svordomar förändras dessutom med tiden. Något som anses som ofint idag kunde ha helt annan betydelse och tyngd under exempelvis medeltiden, och vice versa.

För att det ska anses vara en svordom, borde ordet uppfylla kriterierna gällande tabu och anstöt, och de sociala aspekterna

Svordomar är en del av vår vardag, och olika kulturer tar till sig olika svordomar på olika sätt. I västerländsk kultur har svordomar tagit allt större plats i populärkulturen, och vi har på sätt och vis vant oss.

Nu är det ju inte så att vi uppmuntras till att gå omkring och svära ohejdat hela tiden. Men svordomar känns kanske ändå mera accepterade än de tidigare varit.

- Vi vill ha svordomar på oss, på en t-tröja eller en ring, eller ha dem i vårt hem, säger Kristy Beers Fägersten.

Den pågående trenden där allt fler svordomar blir införlivade i vardagsspråket har öppnat dörrar på oväntade håll för de här profaniteterna.

Var trendig – köp dig en svordom

Kristy Beers Fägersten har observerat att svordomar nu på helt nya sätt letat sig in i vår vardag, i form av olika produkter med tryckta svordomar på sig, som till exempel kuddar, kläder, hushållsföremål, smycken och liknande.

- Svordomarna har blivit värdefulla i sig. Det är egentligen en svordom som är till salu, inte själva produkten.

Beers Fägerstens senaste projekt handlar om att studera de här produkterna, för att se vilka som köper dem, hur de används och hur det här kan tänkas utveckla sig i framtiden.

Att bryta mot normer skapar normer

Att svordomar säljer bygger i princip på att man tar en norm – att inte svära – och bryter mot den.

Det finns, enligt Beers Fägersten, vissa vanföreställningar om att vissa grupper i samhället svär mindre än andra. Kvinnor, barn och föräldrar till dessa är enligt normen sådana som inte använder sig av svordomar.

Även olika samhällsklasser svär olika, enligt fördomarna, och oftast handlar det om att de mindre bemedlade samhällsgrupperna svär grövre och mera gärna än grupper med högre inkomster eller samhällsstatus.

- Och de här produkterna jag har tittat på leker lite med det här. Att ”om vi alla tror att kvinnor inte svär, så gör vi produkter för kvinnor”. Smycken, blusar, strumpbyxor.

Men det är inte säkert att det just är ett normbrott som sker i slutändan.

- Man kanske tänker att man har en målgrupp som inte ”ska” svära, och så uppmuntrar man dem att göra det, men i och med det befäster man samtidigt just de där normerna, säger Beers Fägersten

Du köper din kudde och bryter mot fördomen, men ju mera du gör desto mera befäster du just samma fördom.

Tills du inte gör det längre.

- Vad blir effekten om du fyller hemmet med en massa ”fuck”? Det är inte spännande längre, eller kul. Om föräldrar svär kring sina barn hela tiden blir det inte så intressant med en barnbok med svordomar i.

Anglosaxisk populärkultur räddar svenska svordomar

Det är vanligt att ord förlorar sin ursprungsbetydelse eller det intryck de gör på folk, och svordomar är inte ett undantag. Engelska kraftuttryck har nått så stor spridning att de, enligt många, börjar förlora sin potens, även om de naturligtvis har en något skarpare udd i de länder där engelska är modersmålet.

Både Karyn Stapleton och Kristy Beers Fägersten är ense om att ”fuck” är den bästa svordomen just nu. Kort, koncist, kraftfullt och användbart i många sammanhang. Men det är rätt överanvänt.

Om man vill svära lite informellt tar man till engelska

”Fuck”, konstaterar språkforskaren och översättaren Minna Hjort vid Helsingfors Universitet, motsvarar ofta ”vittu” när det översätts till finska.

På svenska skulle möjligen ”fan” eller ”helvete” kunna vara något man tar till, men i Sverige används ofta det engelska ordet utan att översättas, berättar Kristy Beers Fägersten. Och det kan ha sina fördelar, menar hon.

- På grund av att ord som ”fuck”, ”shit” och ”bitch” tagit sig in i det svenska språket finns kraften kvar hos de svenska svordomarna, säger Beers Fägersten. Om man vill svära lite informellt tar man till engelska, men om man verkligen vill uttrycka känslor och kraft, då har man sina egna, svenska svordomar.