Påven i Burma: Frågan är om han ska tala för rohingyerna- arméchefen förnekar diskriminering
Påven Franciskus är på besök i Burma - ett land som ligger i fokus på grund av myndigheternas agerande mot den förtryckta muslimska minoritetsbefolkningen rohingya.
Många människor kantade i dag gatorna i Rangoon i hopp om att få se påven, även om endast 700 000 av landets 51 miljoner invånare är katoliker.
Under sitt besök kommer påven att träffa bland annat Burmas ledare Aung San Suu Kyi.
Påven ska också träffa rohingyaflyktingar då han besöker grannlandet Bangladesh.
Det finns ingen religiös diskriminering i Burma
Burmas arméchef Min Aung Hlaing säger att han meddelade påven efter deras möte i dag att det inte finns någon religiös diskriminering i landet.
Arméchefen har kommenterat mötet på Facebook.
- Vår militär står för fred och stabilitet, sade arméchefen enligt nyhetsbyrån AFP.
Kommer påven att ta upp "R"-frågan"?
Frågan om rohingyernas situation i Burma är eldfängd, och man har frågat sig om påven alls kommer att nämna ordet rohingya inför en buddhistisk publik.
Katolska ledare i Burma har varnat påven för att använda ordet rohingya.
Man befarar att också den lilla kristna minoriteten i Burma kan bli utsatt för förtryck om påven talar för rohingyaminoriteten. Mer hårdföra buddhistiska burmeser kan tänkas ta ut sin ilska också på katolska burmeser.
En förföljd grupp
Burma ger inte rohingyerna fullvärdiga medborgerliga rättigheter.
Militären har gått hårt fram med rohingyerna och myndigheterna anklagas för så kallad etnisk rensning i delstaten Rakhine.
Över 620 000 rohingyer har flytt till grannlandet Bangladesh sedan augusti.
Det internationella samfundet fördömer Burmas förtryck och definierar det som etnisk rensning.
Den katolska kyrkan har ändå undvikit att tala om rohingyernas situation och har i stället försvarat Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi och ser henne som det enda hoppet för demokrati.
FN tar upp rohingyernas öde under specialsession i december
FN planerar en specialsession om rohingyernas öde i Burma.
FN:s råd för mänskliga rättigheter ska den 5 december ta upp rapporterna om mord, våldtäkter och andra brott som begåtts mot den muslimska minoriteten rohingya i Burma, rapporterade FN-källor i dag.
FN:s högsta kommissionär för mänskliga rättigheter, Zeid Ra'ad al-Hussein, har betecknat den burmesiska arméns tillslag i delstaten Rakhine som ett exempel på en lärobok om så kallad etnisk rensning.
Militären har å sin sida tillbakavisat anklagelserna om mord, våldtäkter, tortyr och påtvingad flykt.
Den muslimska minoriteten rohingya i Burma
- Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Burma är för övrigt huvudsakligen buddhistiskt.
- Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
- Rohingyer bor också i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
- En konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma har pågått i flera årtionden.
- Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
- Hundratusentals muslimer har tvingas fly på grund av att deras byar bränts ned och människor dödats.
- Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
- Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas cirka 700 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
' /%3E%3C/svg%3E)
Burma och Bangladesh överens om återbördandet av rohingyaflyktingar - flyktingarna vill inte återvända utan garantier
Rohingyerna förföljs i Burma.
' /%3E%3C/svg%3E)
Amnesty: Rohingyerna utsätts för apartheid i Burma - ett brott mot mänskligheten
Amnesty kräver att de skyldiga ställs till svars.