Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sibbo och Pyttis motiverar sina direktörer med bonusar - Pyttis kommundirektör fick bonus för att starta ett Twitterkonto

Från 2017
Uppdaterad 28.11.2017 11:20.
Kommundirektör Mikael Grannas och Sibbovargen Sibbe.
Bildtext kommundirektör i Sibbo Mikael Grannas föredrar en lägre grundlön med resultatbonusar.
Bild: Yle/Stefan Härus

Pyttis belönar sin kommundirektör Olli Nuuttila med en resultatbonus om han uppnått specifika mål. I Sibbo kan kommundirektören förvänta sig hårdare kriterier för bonusar i framtiden då kommunen vill fokusera mer på kvalitet och ledarskap.

Pyttis strävar efter att vara en företagarvänlig kommun. Därför är det inte så konstigt att kommunen valt en direktör som vill leda kommunen som ett företag.

Kommundirektör Olli Nuuttila har en lön som sticker ut bland de andra kommunledarnas löner. Nuuttila har fått nästan 1 000 euro mer i lön än kollegan i Ilomants, en kommun i samma storlek som Pyttis.

Det beror på att Nuuttila har utbetalats bonusar.

Kommundirektör Olli Nuuttila.
Bildtext Olli Nuuttila tillsammans med Pyttisbor.
Bild: Yle/Antti Ojala

Det här har varit ett medvetet val, säger kommunstyrelsens ordförande Jyrki Metsola (Saml). Enligt honom har Pyttis en kommundirektör med en exceptionellt bra bakgrund som företagsledare.

– Min egen utgångspunkt som företagsledare är att det lönar sig att betala för kunskap och drivkraft, säger Metsola.

Pyttis är speciell också i det avseendet att kommunen belönar direktören med resultatbonusar för specifika uppställda mål.

Kuvert fylld med sedlar.
Bildtext Kommundirektör Olli Nuuttila fick en extra slant för att ha skapat ett Twitterkonto.
Bild: Yle/Jenny Kähärä

Exempelvis utbetalades en resultatbonus på 5 175 euro till kommundirektören i fjol för att han hade skapat ett Twitterkonto samt arbetat för att projektet Motellstranden skulle gå framåt.

Dessutom konstaterades det att 404 positiva positiva saker rapporterats om kommunen i medier.

– Ett gott ledarskap är säkert det viktigaste, men kommundirektörens uppgift är också att främja livskraften och vara kommunens ansikte utåt, säger kommundirektör Olli Nuuttila.

Specifika mål i Pyttis

Förvaltningsdirektör Matti Rupponen säger att kommundirektören kan få ett maximalt belopp på 6 000 euro i året som resultatbonus.

Han tror inte att resultatbonusen införts för att göra Pyttis till en mer lockande arbetsplats.

– En bonus som är relaterad till resultaten är det bästa sättet att få kommunens näringsliv och ekonomi att gå framåt.

Matti Rupponen poserar framför kommunbyrån i Pyttis
Bildtext Matti Rupponen är förvaltningsdirektör i Pyttis.
Bild: Yle/Lone Widestam

Kommundirektören sätter upp mål inför varje år i samråd med kommunfullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande. Sedan kalkyleras bonusen utgående från hur väl direktören uppnått målen.

Projekt som kommundirektören satsar på i år är kyrkbyns företagsområde, det nya flygfätet samt kommunens marknadsföring, kundservice och kommunikation.

Sibbo slopar inte resultatbonusen

I Sibbo har kommundirektören och ledande tjänstemän utbetalats resultatbonusar under flera år. Sedan 2013 har bonussystemet också tillämpats för avdelningsdirektörerna.

År 2015 fick kommundirektör Mikael Grannas högsta möjliga bonus, det vill säga tio procent av månadslönen på cirka 9 000 euro.

Kommunstyrelsens ordförande Kaj Lindqvist (SFP) berättar att kommunen också i framtiden ska betala ut resultatbonus till kommundirektören.

I maj 2018 löper kommundirektör Mikael Grannas kontrakt ut och i samma veva passar kommunen på uppdatera kommundirektörens avtal.

– Nu har vi ett avtal där det ingår tio procent resultatbonus. Också i det nya avtalet har vi en klausul där det är möjligt att betala resultatbonus till kommundirektörsavtal, säger Kaj Lindqvist.

Kaj Lindqvist
Bildtext Kaj Lindqvist (SFP) är kommunstyrelsens ordförande.
Bild: Yle/Fredrika Sundén

Däremot ska kriterierna för resultatbonusar för kommundirektören uppdateras i det nya avtalet som sluts med Sibbos nya kommundirektör.

Nya kriterier i Sibbo

Tidigare har kommundirektörens resultatbonus varit starkt sammankopplad med ekonomiska resultat och målsättningar, men i och med det nya kommundirektörsavtalet ska villkoren ändras.

– Vi granskar kriterierna för resultatbonusarna. Hittills har det varit mycket ekonomiska kriterier och resultat men vi ska också analysera ledarskap och kvalitet.

Enligt det nya avtalet ska kommundirektörens arbete granskas utgående från fyra huvudkriterier.

Det första är hur väl kommunens strategi och mål har uppfyllts. Det andra fokuserar på ekonomiska nyckeltal och ekonomiska resultat.

Det tredje kriteriet handlar om kommundirektörens ledarskap och förmåga till samarbete. Då utvärderar kommunstyrelsens och fackets förtroendemän hur väl kommundirektören skött den biten.

Det sista huvudkriteriet fokuserar på kvalitet och feedback från kommuninvånare.

Alla fyra kriterier väger lika tungt och Kaj Lindqvist berättar att kommundirektören måste uppfylla alla fyra kriterier fullständigt för att få den maximala bonusen i framtiden.

– Jämfört med dagens kriterier är de nya mycket mer mångsidiga och det kommer att vara mycket svårare att uppnå kriterierna.

Lägre grundlön och resultatbonus

Enligt Lindqvist är det inte enkelt att bestämma hur resultatbonusar ska skötas. Han anser att det är viktigt att kriterierna för resultatbonus ska vara klara och tydliga.

– Speciellt inom den offentliga sektorn är det svåra frågor.

Man kan fråga sig huruvida det är rättvist att betala ut resultatbonusar till cheferna när personalen sparar på utgifterna, och därför försöker kommunen nu att fokusera på annat än enbart ekonomin.

Varför använder ni er av resultatbonusar?

– Vår kommundirektör har önskat att ha en lite lägre grundlön och bonus. Skulle man inte ha bonus skulle grundlönen antagligen vara lite högre. Det motiverar också kommundirektören att vi betalar ut bonus för gott arbete.

Lindqvist säger också att kommunen konkurrerar om arbetskraft och resultatbonusen är ett sätt att få bra arbetstagare till ledande tjänster.

Om man jämför grundlönen för avdelningscheferna i de kringliggande kommunerna så kan man konstatera att Sibbo inte kan erbjuda en lika hög lön som exempelvis Borgå.

Sockengården i vinterskrud
Bildtext Sibbo kan inte erbjuda lika höga grundlöner som exempelvis Borgå.
Bild: Yle/Fredrika Sundén

Avdelningscheferna har som sagt också rätt till resultatbonus enligt ett tidigare beslut. Kaj Lindqvist tror att kommunen säkert kommer att börja tillämpa samma regler för dem som för den nya kommundirektören.

Sibbo har också belönat personal som deltagit i produktiva projekt. År 2016 betalades totalt 72 000 euro åt 171 personer inom bland andra barnskyddet, hemvården, äldreomsorgen, fastighetsskötseln och städservicen.

– För tillfället förs förhandlingar med fackets huvudförtroendemän hur och om man ska tillämpa resultatlön för hela personalen, säger Lindqvist.

Östnyland på 20 minuter: 28.11.2017: Bonusar för östnyländska kommundirektörer och Lovisanejdens lucia

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln