Påven nämnde inte rohingya i sitt första tal i Burma
Påven Franciskus - som är på besök i Burma - nämnde inte den förtryckta muslimska minoritetsgruppen rohingya i sitt första tal.
Frågan om rohingyernas situation i Burma är eldfängd, och man har frågat sig om påven alls kommer att nämna ordet rohingya inför en buddhistisk publik.
Påven sade att Burma lider av inre konflikter och fientligheter som har pågått alldeles för länge och som har lett till djup splittring.
- Att skapa fred och försoning är en svår process, och den kan avancera bara om människor förbinder sig till rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter.
Enligt påven ska religiösa skillnader inte behöva bli en källa till misstroende och uppdelning. I stället ska de leda till enighet, förlåtelse, tolerans och klokt nationsuppbyggande, sade han.
Påven talade efter att Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi hade hållit sitt tal.
Inte heller Aung San Suu Kyi nämnde rohingyerna
Aung San Suu Kyi talade om de utmaningar som landet står inför samtidigt som man försöker ta sig ut ur skuggorna från det fem decennier långa militärstyret.
Inte heller hon nämnde rohingyernas öde eller den globala oro som läget i den burmesiska regionen har lett till.
Hon talade om att Burmas regim strävat efter att bygga upp nationen genom att värna om människors rättigheter, uppmuntra till tolerans och se till att trygghet råder för alla.
I går sade Burmas arméchef Min Aung Hlaing att han hade meddelat påven att det inte finns någon religiös diskriminering i landet.
Katolska ledare i Burma har varnat påven för att använda ordet rohingya.
En förföljd grupp
Burma ger inte rohingyerna fullvärdiga medborgerliga rättigheter.
Militären har gått hårt fram med rohingyerna och myndigheterna anklagas för så kallad etnisk rensning i delstaten Rakhine.
Över 620 000 rohingyer har flytt till grannlandet Bangladesh sedan augusti.
Det internationella samfundet fördömer Burmas förtryck och definierar det som etnisk rensning.
Den katolska kyrkan har ändå undvikit att tala om rohingyernas situation och har i stället försvarat Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi och ser henne som det enda hoppet för demokrati.
Den muslimska minoriteten rohingya i Burma
- Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Burma är för övrigt huvudsakligen buddhistiskt.
- Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.
- Rohingyer bor också i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
- En konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma har pågått i flera årtionden.
- Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
- Hundratusentals muslimer har tvingas fly på grund av att deras byar bränts ned och människor dödats.
- Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
- Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas cirka 700 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
' /%3E%3C/svg%3E)
Burma och Bangladesh överens om återbördandet av rohingyaflyktingar - flyktingarna vill inte återvända utan garantier
Rohingyerna förföljs i Burma.
' /%3E%3C/svg%3E)
Amnesty: Rohingyerna utsätts för apartheid i Burma - ett brott mot mänskligheten
Amnesty kräver att de skyldiga ställs till svars.