Paipisbor besvikna - färre byggrätter i nytt planförslag

Förslaget till den nya delgeneralplanen för Norra Paipis i Sibbo delar åsikter. Enligt Paipisbor innehåller den för få byggrätter som är alltför koncentrerade till bycentrum.

Samtidigt har kommunen uttryckligen som mål att göra byns centrum tätare.

- Det är bra att kommunen gjort något för det har länge funnits en uppfattning bland kommuninvånare om att det är svårt att få bygglov. Säkert blir det bättre på vissa områden men är det så att andra områden får det ännu svårare? undrar Bengt Aspelin som är Paipisbo och markägare.

På måndagen behandlades ett förslag till delgeneralplan för Norra Paipis i markanvändningssektionen i Sibbo. Ärendet återremitterades för beredning eftersom sektionen inte heller var nöjd med förslaget.

I planförslaget hade byggrätterna i bycentrum minskat och antalet byggrätter i glesbygdsområden ökat jämfört med i det tidigare utkastet. Samtidigt hade ändå cirka trettio byggrätter fallit bort helt.

Dessutom var byggrätterna färre än enligt stomlägenhetsprincipen som Paipisbor sett som ett rättesnöre.

Bygga eller inte bygga i centrum

- De befintliga vägarna borde beaktas mer då byggrätternas antal och placering utreds, likaså befintligt avlopp, vatten och speciellt bredband. Jag tycker att de här sakerna har kommit fram för lite, säger Paipisbon Bengt Aspelin.

Enligt Sibbo kommun är målet med delgeneralplanen att täta byggandet i byns centrum. Aspelin tycker att det är synd om det leder till att infrastrukturen i glesbygden blir delvis outnyttjad.

Aspelin påpekar att de som bosätter sig i norra Sibbo antagligen gör det för att de inte vill bo i ett tättbebyggt område.

- Bor man i norra Sibbo så vill man ju bo rätt luftigt och ha rum omkring sig. Det är möjligt då vi har både vattenledning, avlopp, bredband, tågstation och trafikförbindelse också i glesbygden.

Inte enligt stomlägenhetsprincipen

I arbetet med delgeneralplanen har en ny metod tillämpats för dimensioneringen av byggrätt. Byggrätterna anvisas fastighetsvis utgående från en tabell och principer som baserar sig på byggbarhetszoner.

Då zonerna definieras används olika kriterier, till exempel närhet till skola, vattenledning och kollektivtrafik.

En traditionell stomlägenhetsberäkning har också gjorts som jämförelse och som stöd för konsekvensbedömningen.

Aspelin som bor i zonen med glesbygdsområde skulle få fler byggrättigheter än i det tidigare utkastet till planen, men ändå färre än enligt stomlägenhetsprincipen.

Om förslaget till delgeneralplanen godkänns i sin nuvarande form skulle byggrätterna på Aspelins mark bli lite färre än de han har nu.

Aspelin tror nog byggrätterna som helhet skulle räcka till - problemet är att de i förslaget har koncentrerats till bycentrum så att det finns alltför få av dem i glesbygden.

Reviderad plan = fler byggrätter?

Juhani Rantala (Saml) som är ordförande för markanvändningssektionen delar Aspelins åsikt om att man i planförslaget kanske inte tagit tillräcklig hänsyn till exempelvis vatten- och avloppsnätet då antalet byggrätter i olika zoner räknats ut.

Att antalet byggrätter är mindre i förslaget till delgeneralplan än i det första utkastet eller enligt stomlägenhetsprincipen tror Rantala att kan bero på flera faktorer.

Förutom vad man tagit hänsyn till då zonerna ritats upp så påverkar också det att byggandet av Norra Paipis från början var tänkt att ske i två etapper som sedan blev bara ett.

- Byggrätternas placering och antal kan ännu förändras, antagligen till det större, säger Rantala.

Hur mycket ska man få bygga i byarna i Sibbo? Politiker och planläggare är av helt olika åsikt

Generalplanechefen kritiserar konsekvensbedömningen.